Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Barnafödandet minskar i Sverige – nere på rekordlåga nivåer

Barnafödandet minskar inte bara i Syd- och Östeuropa och i våra nordiska grannländer. Även i Sverige har fertiliteten sjunkit till samma nivåer som på 1930-talet. Denna gång har det inget samband med förändrad ekonomi, uppger Gunnar Andersson, professor i demografi, för Fokus.

I de nordiska länderna, som tidigare var föregångsländer när det gäller hög fertilitet, råder nu en liknande trend som i Syd- och Östeuropa, med minskat barnafödande. Fokus skrev nyligen om det låga barnafödandet i Italien. Men även i Finland, Norge och Island är fruktsamhetstalen lägre än någonsin, enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Och liksom i flera europeiska länder har frågan engagerat politiker på nationell nivå. I Norge, där fertiliteten nu i snitt låg på 1,56 barn per kvinna 2018, uppmanade statsminister Erna Solberg nyligen befolkningen att skaffa fler barn.

I Sverige har fertiliteten sjunkit det senaste decenniet, även om den gått litet fram och tillbaka genom åren, och var för helåret 2018 nere på samma nivå som i början av 1930-talet; strax över 1,7 barn i snitt per kvinna. Motsvarande siffra låg på 1,85 för tre år sedan. Och enligt Gunnar Andersson handlar det inte om en tillfällig avvikelse utan en ny trend.

I Finland har nativiteten sjunkit flera år i rad, och låg förra året på i snitt 1,40 barn per kvinna. Av de nordiska länderna är det bara Danmark som inte har vad han kallar ”full fart i fruktsamhetsfallet”, utan som länge legat stadigt kring snittet 1,73.

Vad beror då det minskade barnafödandet i Sverige på? På 1930-talet hängde det samman med de stora föärndringar som följde på skiftet från jordbruks- till industrisamhälle. Demografer har tidigare också sett samband mellan barnafödande och situation på arbetsmarknaden, ekonomisk utveckling eller familjepolitik.

Frankrike, som länge toppat födelsetalen i Europa och som ligger kring snittsiffran 1,92, har till exempel en särskild form av familjeparlament, som vuxit fram i landet sedan 1930-talet och fått stort inflytande över fransk politik. Där finns exempelvis reformer som gynnar flerbarnsfamiljer, och särskild avdragsrätt för barnfamiljer, med högre avdrag ju fler barn man har.

I Sverige har sambandet mellan lågt barnafödande och ekonomisk kris varit tydligt och i början av 1990-talet var den låga fertiliteten kopplad till den ekonomiska krisen.

LÄS OCKSÅ: Därför vägrar italienska kvinnor att föda barn

Men denna gång ser forskarna  inte samma tydliga samband. Utvecklingen med minskat barnafödande började visserligen 2008, vid finanskrisen, men denna kris påverkade inte just Sverige, som till viss mån hade lärt sig av 1990-talskrisen; under 2008 års globala finanskris var arbetslösheten låg i Sverige, och ekonomin relativt stabil. I dag talar man visserligen om en kommande lågkonjunktur, men landets familjepolitik finns kvar.

– En möjlig förklaring till trenden nu kan i stället vara en generellt mer dystopisk framtidsbild ur globalt perspektiv, säger Gunnar Andersson till Fokus.

Men att politikers uppmaningar skulle ha någon inverkan på huruvida människor skaffar barn, tror Gunnar Andersson inte.

– Man skaffar barn för sin egen skull, inte för andras, det beror i stället på hur ens livssituation ser ut, säger han.

Medelåldern för när kvinnor föder sitt första barn var i juli i år 29,75 år.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera