Ny prognos: 21 000 asylsökande per år – men osäkerhet kring Brexit och Syrien

Text: Janne Sundling

Bild: TT

Samtidigt pekar Migrationsverket på en osäkerhet kring vad situationen i Syrien kommer att leda till: ”Den turkiska militäroffensiven kommer troligen inte i sig att leda till någon större eller direkt påverkan på den pågående migrationssituationen i Turkiet och Grekland. I nuläget förflyttar sig befolkningen i de berörda områdena söderut … och österut mot Irak. Den vidare konfliktutvecklingen med de internationella och regionala aktörerna är svårbedömd och kan medföra stora migrationsrörelser bort från nordöstra Syrien”, skriver man i prognosen.

Migrationsverket flaggar också för en osäkerhet om vad Brexit kommer att betyda. ”Storbritannien är i dag det femte största mottagarlandet av asylsökande i EU och brittiska regeringen har i olika sammanhang deklarerat en önskan att strama åt sin asyl- och migrationspolitik. Om Storbritannien efter en eventuell Brexit skulle bli mindre attraktivt som mottagarland för asylsökande skulle detta kunna påverka Sverige”, skriver de.

LÄS OCKSÅ: S krattar för en hårdare linje i migrationen

Den parlamentariska kommitté som utreder den svenska migrationspolitiken ska inkomma med sitt betänkande den 15 augusti 2020. Utöver detta har regeringen sagt att man ska upprätta en lista över säkra ursprungsländer. ”Översynen av den svenska migrationspolitiken kommer med största sannolikhet att påverka Sveriges attraktionskraft för asylsökande och Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i Europa under prognosperioden”, skriver Migrationsverket.

En annan osäkerhet finns i var de kommande asylsökande ska bosätta sig.

Riksdagen ska snart behandla ett förslag om att begränsa EBO, lagen om eget boende. De som bosätter sig i områden med socioekonomiska utmaningar ska kunna bli av med sin ersättning.

Migrationsverket gör ett antagande att cirka 60 procent av de som väljer EBO skulle ha bosatt sig i en kommun med områden med socioekonomiska utmaningar. Det skulle då betyda att runt 14 000 personer i stället kan behöva plats på så kallat anläggningsboende som verket ordnar.

I dag handlar det i första hand om att man hyr vanliga lägenheter, det finns bara två större ”flyktingförläggningar” kvar för asylsökande. Regeringen har tagit höjd för detta i budgeten och ger verket 36 miljoner extra under 2020 och 70 miljoner extra till boenden under 2021 och 2022.

Mindre pengar än vad Domstolsverket begärt i budgeten betyder också påverkan på migrationsdomstolarna.

Det väntas leda till en halvering av antalet avgjorda asylärenden i domstol under 2020 jämfört med i år för att sedan minska ytterligare under 2021–2022.

LÄS OCKSÅ: Minskat eget boende för asylsökande ger ökad trängsel i bostadskön