Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Bildreportage / Utrikes

Resereportage: Stalinismens ljuva drömmar finns i Krakow

Nowa Huta i polska Krakow är ett monument över kommunismens skrytsamhet. Och motståndsrörelsens kraft.

Chauffören frikopplar och byter med en spak under ratten från tredje till fjärde växeln. Den klarblå Trabanten ger ifrån sig ett ettrigt knattrande när motorn varvar upp på nytt.

– Här börjar Nowa Huta, säger mannen bakom ratten medan vi passerar en pampig byggnad.

Längs fasaden löper kolonner och romerska bågar. På skyltar i vardera hörn står det »Tesco« – den brittiska storköpskedjan som i dag finns på ett 20-tal ställen i Polen.

– Men tidigare var det Nowa Hutas första biograf, säger chauffören och svänger in längs en lummig allé.

En bit längre fram, vid foten av några välskötta blomrabatter, stod tidigare en stor staty av Vladimir Lenin. Den släpade stadsledningen bort 1989 när kommunismen föll, och området inte längre agerade kuliss åt en misslyckad ideologi.

Nowa Huta var under tre decennier en stalinistisk mönsterstad. De grånande byggnaderna framför oss anlades i början av 50-talet. Den socialistiska ledningen ville bygga en motpol till det annars borgerligt dominerande Krakow.

Det var före plattenbausiluetternas tid och Nowa Huta, eller »Vita staden«, byggdes i sandsten. Ett arbete som förevigades i filmen »Marmormannen« av Andrzej Wajda. De tunga kvarteren förbands av alléer, som alla på ett eller annat sätt knöt an till stadsdelens egna Champs-Élysées. En paradgata med dubbla filer som inte slutar under en triumfbåge, utan vid Nowa Hutas stolthet: det väldiga stålverket, Polens en gång största med 40 000 anställda.

På den tiden kvävdes luften av föroreningar. De vita byggnaderna färgades smutsgrå. I dag är luften renare och Nowa Huta en populär plats för den växande medelklassen att slå sig ner på. Den kommunistiska ideal­staden har också blivit ett besöksmål för turister. Här och var hörs trabanter puttra runt med besökare. De har precis som vi valt att köpa hela östpaketet: guidad biltur med tillhörande sup på stadsdelens finrestaurang. Krogen ligger bara några steg från den plats där Leninstatyn en gång stod.

– Vet ni vad som hände med den? Den befinner sig närmare er än ni kan tro, säger en av guiderna och ler pillemariskt.

Efter att statyn tagits ner fraktades den ut i skogen. Där agerade den bänk åt smygsupande ungdomar tills staden beslutade att sälja till en småländsk företagare med efternamn Erlandsson.

– Den köptes av Big Bengt, fortsätter guiden och uttalar High Chaparral-entreprenörens namn med karaktäristisk polsk brytning.

Nowa Huta ger en inblick i både realsocialism och skryt-arkitektur. Men det är först när vi kommer fram till Centraltorget som våra reseledares ögon blixtrar till. När de berättar om demonstrationerna, då »idealmedborgarna« satte sig upp mot makten.

På 80-talet massanslöt sig stålverksarbetarna till den fackliga oppositionsrörelsen Solidaritet. Här, bland spårvagnar och lönnträd, drabbade de samman med polisen i blodiga slag.

Vi fortsätter tillbaka över rosenavenyn och ner mot de parkerade bilarna. I ett stånd säljer en kvinna i arbetarblått kringlor. I ett annat köar äldre damer i sjaletter för att köpa grönsaker. Det doftar tvåtaktsolja från de puttrande guidebilarna.

Nowa Huta är stadsdelen där allt förändrades, men mycket är som det var.

***

Tre tips att göra i Krakow

Svenska längan

Ungefär samtidigt som de mer klassiska husen i Nowa Huta byggdes fick arkitekterna möjlighet att åka till Sverige och lära av arkitekturen här. Det gav inspiration till en bostadslänga som i folkmun kallas Svenska längan, eller »Blok Szwedzki«, som leder tankarna mer till Le Corbusier än till stalinistisk arkitektur. Ett tips är att även kolla in Zdzisław Beksin´ski-galleriet i Nowa Hutas kulturhus. Konsten där är brutal, fast på ett annat sätt.

Krakows högar

Precis som i Gamla Uppsala finns det i Krakow gräsbeklädda högar som väcker  historikernas intresse. Äldst i Krakow är Krakushögen från 500-talet. Den sägs vara gravplats åt Krakows grundare, kung Krakus, men än har inga kvarlevor hittats under jordmassorna. Den yngsta kullen, Kos´ciuszki-högen, stod klar 1823 som en hyllning åt nationalhjälten Tadeusz Kos´ciuszki. Alla högarna bjuder på vacker utsikt över staden.

Judiska museet

I Polen bodde 1933 cirka 3 miljoner judar. Tolv år senare hade nazisterna mördat nästan alla och i dag bor det, enligt det brittiska institutet Jewish policy research, 4 500 judar i Polen.
Judiska museet i stadsdelen Kazimierz bär permanent vittnesmål om judarnas situation i landet. I närheten av museet finns Remuhsynagogan och den gamla judiska begravningsplatsen. Båda är väl värda ett besök.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera