Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes / Krönika

Siwe: Alla barn ska tvingas in i förskolan – men sjätteklassarna kan knappt räkna

»Framför allt var de klena eleverna ännu svagare nu än förr. En av tio i nian kunde inte skriva tjugofem tusen med siffror. I fyran bommade en av tre.«, skriver Malin Siwe.

Alla partier är ense om att det saknas förskollärare. Fast det finns inget vedertaget bristbegrepp. Mariestad hade tills nyligen målet att all personal i förskolan skulle vara legitimerade lärare. Självklart har de brist då. Nu har politikerna dragit ner ambitionen till 75 procent och har en bit kvar; man ligger på 62 procent.

Det är en andel de flesta kommuner inte ens fantiserar om. Snittet i Sverige är sjunkande, det var 39,6 procent i fjol. Och det i sin tur vore rena drömmen för de kommunala förskolorna i Arjeplog (15), Hylte (22) och ett gäng kommuner i Stockholms län som alla ligger runt 25 procent. Det gäller Ekerö och Lidingö likaväl som Botkyrka och Haninge.

Göteborg ligger på rikssnittet medan Malmös kommunala förskolors nivå är strax under 30 procent. De privata förskolorna har lägre andel.

Förskollärartätheten varierar inom kommunerna. Vanligtvis är den sämst i de stadsdelar där majoriteten av barnen har utländsk bakgrund. Ibland är den noll. Så var det på 300 förskolor med sammanlagt 7 800 barn för ett år sedan, enligt Skolverket.

Ledsen att jag plågat er med en massa siffror. Men det tycks som om våra ledande politiker inte har läget klart för sig. Annars skulle de knappast ha föreslagit »rätt till obligatorisk förskola« för nyanlända barn från tre år, minst 15 timmar i veckan.

LÄS OCKSÅ: Skippa sugrören så politikerna kan fokusera på det viktiga

Partierna bakom januariöverenskommelsen (jök), men också Moderaterna, vurmar för detta. Och visst vore det bra om alla barn tidigt fick hjälp att utveckla en rik svenska. Men risken är att den stundtals risiga verksamheten i dag blir ännu sämre när ett antal tusen barn till ska inrymmas.

2016 fanns det 3 800 barn mellan tre och fem år med föräldrar som kommit till Sverige de senaste fyra åren som inte gick i förskola. Bara för att ge dem en gedigen svenskinlärning genom sånger, ramsor, sagor och språklekar krävs åtminstone 400 förskollärare – de där som inte finns.

Skulle obligatoriet utsträckas till alla 3–5-åringar handlar det om bortåt 20 000 barn.

För det är inte bara barn till nyanlända eller ens utrikesfödda som har ett outvecklat språk. Hösten 2017 undersöktes 275 4- och 5-åringar i norra Biskopsgården i Göteborg. Tre av fyra kunde runt 2 000 svenska ord, när en normal 6-åring förväntas ha mellan 6 000 och 8 000 i förrådet. En tredjedel av dem var även svaga i modersmålet.

Och nej, det var inte barn som hade varit hemma med mamma. Det var småttingar som gått i den saliggörande förskolan eller i familjedaghem. Men vem vet, det kanske hade varit ännu värre annars.

Jök:arna är i någon mån medvetna om att språkarbetet på många dagis inte fungerar. Utredaren Lotta Edholm (L) ger förslag på hur kompetensutveckling kan se ut och analyserar varför personalen inte deltar i den som redan finns.

Att lära sig mer är bra, men kunskapen måste vara praktiskt inriktad så att den ger resultat.

Det är inte givet att så blir fallet. Staten har lagt mer än 650 miljoner kronor åren 2013–2016 på matematiklyftet, en fortbildning som nästan alla som undervisar i ämnet i grundskolan deltog i. 2013 utökades dessutom schemat i grundskolan med 120 timmar matte.

Resultatet? 2018 lät Bengt Holmgren, specialist i pedagogisk psykologi i Säffle, 3 100 elever göra samma mattetest som gjorts sedan 1977. En fjärdedel av uppgifterna löstes sämre nu än 1977, en av tjugo bättre. Framför allt var de klena eleverna ännu svagare nu än förr. En av tio i nian kunde inte skriva tjugofemtusen med siffror. I fyran bommade en av tre.

LÄS OCKSÅ: Skolan som gav varje elev en dator – och fick fler obehöriga

Och som DN-läsare fick veta i en trettonradig notis har andelen sexor med godkänt i samtliga ämnen sjunkit från drygt 80 till knappt 74 procent på fyra år. Lägst andel godkänt var det i – matematik.

Men det kanske hade varit ännu värre utan mattelyftet.

Så vad ska staten göra? Ingenting vad det gäller förskoledeltagandet.

Staten måste koncentrera sig på det långsiktigt väsentligaste: att göra om lärarutbildningarna i grunden. Se till att betoningen ligger på praktisk klassrumskunskap och dra ner på lärandeteorier. Höja intagningskraven och ha höga krav på studenterna som tagits in.

De kommuner som känner att de mäktar med att ta emot fler barn utan att sänka kvaliteten kan försöka övertala föräldrarna, kanske locka med plats på förskolor med många svensksvenska barn och personal. Ett tvång riskerar bara  ont värre. Och tulipanarosor finns inte.

Läs alla krönikor av Malin Siwe här! 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera