Svepet: 4 av 5 kommuner tvingas göra nedskärningar nästa år

Stora nedskärningar väntar i kommunerna

Fyra av fem kommuner uppger att de kommer tvingas göra nedskärningar på den kommunala verksamheten nästa år. Det visar en enkät som DN har gjort. Neddragningarna rör skola, äldreomsorg och socialtjänsten.

Orsaken är ofta det demografiska trycket men även minskat statsbidrag.

I enkäten svarar även var tionde kommun att man planerar att höja skatten nästa år då den ekonomiska situationen blivit mer ansträngd. Pengarna räcker inte längre till för den ordinarie verksamheten, skriver tidningen.Totalt 197 av Sveriges 290 kommuner har svarat på enkäten.

Dagens Samhälle har sammanställt hur skuldsatta kommunerna är i dag.

• I dag presenterar också Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, höstens Ekonomirapport kl 10.00.

Fortfarande inga sjukhusleveranser i fem regioner

Apotekstjänst AB kommer heller inte att kunna leverera sjukvårdsmaterial till regionerna på onsdag, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

I går sa företagets vd Tomas Hilmo att man beräknade att leveransen kunde komma igång igen på onsdag.

– Tyvärr är det inte så, jag kan inte säga exakt varför, det har uppstått komplikation och vi måste prioritera de akuta beställningarna, säger Eric Aronson, talesperson på Apotekstjänst, till SVT.

Apotekstjänst, som nyligen tog över som distributör i flera regioner, menar att leveransen dröjer på grund av logistikproblem, där regionerna krävt stora beställningar då det redan var tomt på hyllorna när de tog över.

Apotekstjänst AB kommer inte att kunna leverera sjukvårdsmaterial till regionerna på onsdag, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

Högsta huset ytterligare försenat

Bygget av Nordens högsta hus Karlatornet riskerar att försenas ytterligare eftersom ett hundratal kunder inte har godkänt den nya tidsplanen, rapporterar SVT.

Enligt SVT vill flera kunder häva sina förhandsavtal sedan byggherren Serneke i augusti meddelat att inflyttningen skjuts upp från senare delen av 2021 till andra halvåret 2022.

I ett brev till kunderna skriver Serneke att det är mycket viktigt att de bekräftar det uppdaterade tidsschemat: ”Risken är annars stor att vi inte får med oss banken och den nya samarbetspartnern och därmed inte kan fortsätta byggnationen av Karlatornet enligt nuvarande tidsplan”.

Även Dagens Industri skriver om förseningen.

Utland

Brexitavtal för Storbritannien kan vara nära

Klockan 14 i dag träffas EU:s stats- och regeringschefer för sitt två dagar långa toppmöte. Unionens chefsförhandlare Michel Barnier har gott hopp om att kunna ha med sig ett nytt förslag till utträdesavtal för Storbritannien, skriver Bloomberg.

Detta efter en nattmangling där Bryssel och London ska ha jobbat sig igenom sina meningsskiljaktigheter. Enligt uppgifter till Guardian ska Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ha gjort stora eftergifter kring den irländska gränsen.

Stark kritik mot Nobelpristagaren Handke

Tyska författaren Saša Stanišić är den senaste i ledet att kritisera Svenska Akademien för att Peter Handke fick Nobelpriset i litteratur, skriver SvD.

Valet av Handke har väckt reaktioner på grund av författarens ställningstagande och tolkningar av Balkankonflikten, och att han tidigare uttryckt sitt stöd för Slobodan Milošević.

Stanišić, som kom till Tyskland som 14-åring, kritiserade Handke i ett tal han höll efter att ha tilldeltas Tysklands tyngsta litteraturpris.

– Jag hade turen att undkomma det som Peter Handke inte lyckas skriva om i sina texter, sa Saša Stanišić i sitt tacktal, enligt Der Spiegel.

Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten vill inte kommenterar Akademiens beslut om Nobelpristagare till SvD.

Kritiken kommer också från politiska ledare:

”Genom att välja den österrikiske författaren har Akademien bara fortsatt minska prisets värde och vadat in i ännu en skandal som kommer skada prisets rykte för årtionden framöver” skriver Edi Rama, premiärminister i Albanien i Politico Europe.

Debatt

”Skärp kraven på alla bidragstagare”

Moderaternas förslag om bidragstak är bra, men fler skärpningar behövs. Det skriver Muf:s förbundsordförande Benjamin Dousa och 24 andra M-politiker på DN Debatt.

”Vi vill därför att partistämman senare i veckan, utöver partistyrelsens förslag, beslutar om en rad skärpningar av bidragspolitiken”, skriver de.

Politikerna anser att bidragspolitiken har skapat ett utanförskap i Sveriges som ”går i arv och göder otryggheten”.

Förslag som lyfts i debattartikeln är bland annat en nolltolerans mot bidragsfusk och att man ser till att skärpa och bredda aktivitetskraven.

”Socialdemokraternas bidragspolitik fräter på tillit, sammanhållning och trygghet i det svenska samhället.Trots flera år av högkonjunktur har utanförskapet bitit sig fast på höga nivåer, och andelen arbetslösa som bedöms stå långt ifrån jobb är större än någonsin. Bidragen tränger undan pengar till skolan, sjukvården och omsorgen. Bidragen dämpar också arbetsutbudet och håller tillväxten tillbaka”, skriver M-politikerna.

”Gretas bild av klimatproblemet för dramatisk”

I sitt tal till världsledarna vid FN:s toppmöte den 23 september drog Greta Thunberg en dramatisk bild av klimatproblemet. Mycket handlade om vad framtiden kommer att ge. Men hon sa också något om dagens situation, och uppgav bland annat att ”... jag är en av de lyckliga. Människor lider, människor dör. ”, nu ger Bjart Holtsmark, forskare vid norska SCB annan bild i Expressen.

”Vi har genomgått en period där färre och färre människor har mist livet på grund av väderrelaterade händelser. Mycket tyder på att ökande välstånd har bidragit till att göra oss mindre sårbara. Viktiga faktorer är troligtvis mer robusta byggnader, bättre varningssystem och en bättre utvecklad infrastruktur, även internationellt, som säkerställer att mat, mediciner och annan hjälp snabbare når de drabbade.

När många forskare nu varnar oss för att klimatet i framtiden kan vara svårare att hantera kan det tyckas att vi, parallellt med fortsatt välstånd, bättre kan skydda oss mot väderrelaterade händelser. Fortsatt tillväxt i välstånd i världens fattiga regioner är troligtvis viktigt i detta avseende”, skriver Bjart Holtsmark, forskare vid Statistiska Centralbyrån i Norge.

”Informationsdiet viktigt i våra hälsoval”

”Vi bör i allt större grad fundera på vad vi stoppar in i våra hjärnor, och framför allt göra aktiva val när det gäller hur just denna diet ska se ut, inte överlåta det till någon som kanske inte har vårt välbefinnande som huvudintresse”, skriver Fredrik Andrén-Sandberg, civilingenjör och ekonomisk historiker i Sydsvenskan.

”Att upprätthålla en god informationsdiet och göra aktiva informationsval kan vara det enskilt viktigaste hälsovalet vi gör, och vara avgörande för vilken person vi kommer att vara i framtiden, hur vi kommer att må och vilka sjukdomar vi utvecklar.

Vi måste bli mer medvetna om vår informationsdiet. Vi bör i allt större grad fundera på vad vi stoppar in i våra hjärnor, och framför allt göra aktiva val när det gäller hur just denna diet ska se ut, inte överlåta det till någon som kanske inte har vårt välbefinnande som huvudintresse. Vårt samhälle, vår demokrati och vår psykiska hälsa hänger på just detta, och det råder inget tvivel om att företags och staters förmåga att påverka oss blir allt större”, skriver Fredrik Andrén-Sandberg.