Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Inrikes / Vetenskap

Topp 28: Här är Sveriges bästa universitet

»Bra på att koka soppa på en spik« – därför producerar Malmö mest per forskningspeng.

Den når inte höjden av Turning Torso på andra sidan hamnen.

Men Malmö universitets granitgrå byggnad sticker tydligt upp bakom båtarna vid Södra varvsbassängen mitt i stadens centrum, ett stenkast från Centralstationen. Studenter, de flesta engelsktalande, en del bärande på resväskor, samlas innanför entrén. Några söker sig till studentkårens reception, skriver in sig, frågar om bostad.

I kaféet en våning ovanför sitter studenter utspridda i fåtöljer; ivrigt diskuterande eller i trevande, nyfikna samtal med nya bekantskaper medan det tidiga höstregnet upphör och en åskskräll hörs från en hastigt klarnad himmel. Hela universitetet andas nystart, genombrott och urbanitet; lika långt från Stockholms universitets kyligt ljusblå höghusrader som från den litet högdragna tyngden vid lärosätena i Uppsala och Lund.

Här myllrar av liv, olika nationaliteter och språk, och i luften skälver en spröd, klar ton från den spända strängen av förhoppningar, förväntningar.

Carina Furst, 22, och Julia Kerner, 21, som kommer från den lilla staden Linz i norra Österrike står vid ingången och väntar ut åskvädret över hamnen. Det geografiska läget och närheten till kontinenten spelade stor roll när de valde att läsa en termin vid Malmö universitets lärarprogram.

– Här är universitetet heller inte avskilt från staden som på många andra platser, säger Carina Furst.

 I ett litet rum innanför entrén sitter Adenyi Dluwafemi, 35, från Nigeria, och får hjälp av studentombudet Nladen Dimitrov, 24, från Bulgarien, med att skriva in sig i studentkåren. Adenyi Dluwafemi har just börjat på det internationella migrationsprogrammet, efter att först ha velat studera vid Lunds universitet eftersom det ligger högt på den internationella rankningslistan Times higher education.

I Lund fanns dock inte det program han ville gå, så det blev Malmö. Både Adenyi Dluwafemi och Nladen Dimitrov anser att man vid universitet uppmuntras att tänka kritiskt och självständigt.

– I Bulgarien ställer läraren en fråga och har redan svaret. Här inspirerar man i stället till problemlösning och kritiskt tänkande, säger Nladen Dimitrov.

LÄS OCKSÅ: Topp 28: Här är Sveriges bästa universitet

Ett antal våningar ovanför dem tar rektor Kerstin Tham emot på sitt rum. Att Malmö universitet är den stora vinnaren i Fokus högskolerankning gör henne stolt, men inte särskilt förvånad.

– Vi är bra på att koka soppa på en spik, säger hon, och anser metoden bakom rank­ningen – med bibliometriskt index i relation till forskningsintäkter – vara ett relevant sätt att mäta kvalitet.

Även om man inte bara kan titta på en indikator är denna ändå en av de bättre, eftersom den tar hänsyn till hur universiteten använder sina resurser på ett effektivt sätt, resonerar hon.

– Skälet till att vi hamnar i topp är nog att vår forskning är unik och originell, tack vare att den är flervetenskaplig och ofta sker i samverkan med andra samhällsaktörer.

Här jobbar man exempelvis med migrationsfrågan utifrån olika vetenskapliga discipliner inom universitetet. Tanken när högskolan startade var också att den skulle lägga sig i den icke-traditionella fåran, vara gränsöverskridande.

– Då skapas i sin tur en kunskap av denna forskning som jag tror att det finns ett intresse för, vilket gör att man kanske också citerar den, säger Kerstin Tham.

Strävar ni medvetet efter »hög produktion«, att era forskare ska få många citeringar?

– Nej, men vi strävar efter att vår kunskap ska delas, spridas och komma till nytta i samhället, både på kort och lång sikt, säger Kerstin Tham.

Det gäller dock att använda citeringsanalyser som ett redskap, inte ett mål i sig; så att man inte citeras flitigt för att man har gjort felaktiga analyser, tillägger hon.

– Här tvingas vi kämpa mer för resultatet och får vända på varenda krona, säger Kerstin Tham, som beskriver det som en stor kontrast till sin tidigare arbetsplats, Karolinska institutet, där man var »van att det fanns hur mycket pengar som helst inom forskningen«.

– Våra vetenskapliga publikationer är ungefär hälften så dyra som vid de gamla lärosätena, men har lika god kvalitet, säger hon.

Däremot behöver universitetet mer resurser för att utöka lärarledd undervisning, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap, anser Kerstin Tham.

– Smärtgränsen är nådd. Om vi nu kan visa att vi är såhär duktiga så borde vi kunna få ett ytterligare utökat basanslag. Fördelningen mellan landets olika lärosäten är otroligt orättvis. De gamla lärosätena med sina historiska värden har 90 procent av all forskningsfinansiering. Resten får dela på 10 procent. Regeringen borde vara mer öppen för uppstickarna, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Här är Sveriges mest citerade forskare 

FAKTA Så gjordes högskolerankningen

Högskolerankningen rangordnar universiteten utifrån den kostnad de har per »poäng«, alltså resurser som går åt per upparbetade citerings- och produktionspoäng från forskare som är knutna till lärosätet.

För att kompensera för olikheter i vetenskaplig produktionstakt mellan forskningsområden justeras poängen som varje artikel får genom metoden FAP (Field adjusted production). Humanistiska områden värderas exempelvis högre med denna metod. På basis av produktionsvärdet ges artiklarna sedan sin slutgiltiga poäng genom att använda citeringsnivån.

Professor Ulf Sandström har identifierat de 100 bästa forskarna i landet inom åtta olika områden baserat på produktions- och citeringspoäng. Forskarna, totalt närmare 60 000 i Sverige, är från alla forskningsfält: naturvetare, tekniker, medicinare, samhälls- och beteendevetare och humanister.

Andelen kvinnor i hela populationen av svenska forskare är 44 procent. Av topprestationerna, det vill säga de 600 mest produktiva, är drygt 29 procent kvinnor. Av de 80 forskare som presenteras i Fokus rankning är 13 procent kvinnor.

 Varje artikel rangordnas baserat på citeringar inom respektive vetenskapsfält som anges i Web of science och delas in i grupper. Sedan översätts en indikator (kallad percentilindikator) till ett poängantal för varje artikel, där en artikel som hör till den mest citerade procenten av artiklarna exempelvis tilldelas 100 poäng. En artikel som hör till de 50 procent minst citerade ger 1 poäng, något som gör att en forskare inte kan förlora på att publicera en artikel.

I ett enda värde uttrycks därmed produktivitet (antal artiklar) och citeringsnivå (kvalitet).

LÄS OCKSÅ: Professorn: »Fara om jakten på citat blir enda drivkraften«

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera