Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt

Trio får dela på Nobelpriset i kemi

Nobelpriset i kemi tilldelas i år John B Goodenough, M Stanley Wittingham och Akira Yoshino, för utveckling av litiumjonbatterier. – Det här har vi väntat hur länge som helst på, säger Kristina Edström, professor i oorganisk kemi, till Fokus.

Nobelpriset i kemi tilldelas i år gemensamt amerikanen John B Goodenough, britten M Stanley Whittingham och japanen Akira Yoshino, för utvecklingen av litiumjonbatterier, det batteri som våra mobiler, datorer, elbilar och surfplattor innehåller.

Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala Universitet, gläds åt valet av pristagare.

– Att de skulle få priset har vi väntat på hur länge som helst. Jag hade gett upp hoppet om detta. Litiumjonbatteriet har förändrat vår konkreta tillvaro, eftersom vi ständigt är uppkopplade, säger hon till Fokus.

Pristagarnas upptäckt är ännu mer avgörande nu än för tio- femton år sedan, och kommer att få allt större betydelse nu när vi måste gå mot en fossilfri framtid, menar Kristina Edström, som innan tillkännagivandet av årets Nobelpris i kemi däremot förhandstippade på Emmanuelle Charpentier, som uppfann gensaxen Crispr.

– Det är också en viktig upptäckt. Men hon kanske tilldelas priset nästa år, eller om tio år, säger Kristina Edström.

Litiumjonbatteriet, som har en hög energitäthet och därför kan göras väldigt små, var en förutsättning för den mobila revolutionen. De uppladdningsbara batterierna ligger till grund för nästan alla laddningsbara apparater som vi har, och kan lagra stora mängder energi från sol och vindkraftverk, uppger SVT.

Batterierna bygger på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod(elektroden kopplad till den positiva polen) och katod (terminalen där strömmen flyter ut ur en enhet).

Stanley Whittingham, född 1941 i Storbritannien och verksam vid Binghamton University, bidrog till utvecklingen genom att skapa en nydanande katod i ett litiumbatteri.

John B Goodenough, 97, verkar vid University of Texas i Austin, USA och är den äldste Nobelpristagaren någonsin. För fyrtio år sedan visade han i sin tur att koboltoxid med litiumjoner kan ge en spänning på fyra volt; en upptäckt som banade väg för kraftfullare batterier. Akira Yoshino, som föddes 1948 i Japan och verkar vid Meijo University i Nagoya, skapade sedan det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Han avlägsnade allt rent litium och lämnade kvar litiumjoner, som är säkrare.

På en länk till presskonferensen vid Vetenskapsakademien beskriver Akira Yoshino nyfikenheten som sin främsta drivkraft, uppger Kungliga Vetenskapsakademien på Twitter. 

De första litiumjonbatterierna kom ut på marknaden 1991. De har lagt grunden för ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten", enligt en del av motiveringen till priset.

De tre pristagarna får nu dela på prissumman på nio miljoner kronor.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera