Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Inrikes / Utrikes

Beskedet: Estlands regering måste förklara varför Estonia sjönk – robotkamera har filmat vraket

Estlands regering överklagar inte den dom som en förvaltningsdomstol meddelade i september. Beskedet betyder att Estlands regering nu måste förklara hur Estonia kunde sjunka.

Estlands regering överklagar inte den dom som en förvaltningsdomstol i landet meddelade i september. Det innebär att domen vinner laga kraft och att den estniska regeringen därmed måste svara på ett antal frågor om ro-ro-färjan m/s Estonias förlisning 1994, som krävde 852 människoliv, den största sjökatastrofen i Europa sedan Titanics undergång 1912.

Beskedet betyder att Estlands regering nu måste förklara hur Estonia kunde sjunka.

– Och det finns det ingen möjlighet att göra utan att gå ner och kolla hålet var hålet i vraket sitter, säger Lennart Berglund, ordförande i Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga, SEA.

Bakgrunden till domen är ett brev som SEA skickade in till den estniska regeringen 2016. Anhörigföreningen påpekade att den egentliga orsaken till fartygshaveriet ännu inte har klarlagts. Man skrev att den av statsministrarna i Estland, Finland och Sverige tillsatta gemensamma haverikommissionen (JAIC, The Joint Accident Investigation Commission) misslyckades med att undersöka katastrofen, att kommissionens arbete var bristfälligt och dess slutrapport föga övertygande.

LÄS OCKSÅ: Estoniakatastrofen: 852 döda – ingen har ställts till svars

Under de år som gått sedan katastrofen, skrev SEA, har det kommit fram nya fakta som reser allvarliga tvivel på den vetenskapliga giltigheten och trovärdigheten i haveriundersökningen. Anhörigföreningen påpekade att uppfattningen, som ibland framförs att utredningen bara ifrågasätts av några journalister, amatörer eller konspirationsteoretiker bestämt måste avvisas, att det tvärtom är en etablerad uppfattning inom vetenskapen att exempelvis sjunkförloppet som beskrivs i rapporten inte är rimligt. Anhörigföreningen hänvisade till en rad andra utredningar vars auktoritet man menar inte kan ifrågasättas, och som samtliga har belyst bristerna i den officiella rapporten, och som med professionalism och integritet lagt fram nya fakta och bidragit med ny teoretisk kunskap.

Men, skrev SEA, eftersom undervattensverksamhet på̊ vraket air förbjuden - har alla senare undersökningar oundvikligen varit kopplade till det händelseförlopp som föreslagits av den officiella haverikommissionen. ”Enkelt sagt”, skrev SEA i brevet till den estniska regeringen, ”dessa undersökningar har inte handlat om varför Estonia sjönk, de har handlat om huruvida JAIC:s teori över huvud taget är möjlig. Undersökning och dokumentering av Estonias skrov är den viktigaste omständigheten att förhålla sig till.  Och vraket på havets botten har inte blivit systematiskt undersökt eller dokumenterat på video.

Ett alternativ kan vara att vraket har blivit undersökt men att resultatet hemlighålls.” I synnerhet två frågor krävde de anhöriga att den estniska regeringen därför måste besvara. ”JAIC har inte kunnat svara på två frågor från skeppsbyggare: 1)  Vad förhindrade en snabb kapsejsning?  2)  Varför sjönk fartyget snabbt efter kapsejsningen?”

Måndagens besked från Tallinn innebär att den estniska regeringen nu måste svara.

– Det är ett stort genombrott, säger Lennart Berglund. Det är första gången man har gläntat på dörren till en ny undersökning.

Varför tror du att detta sker i Estland nu?

– Själv kan jag inte bedöma det, men Margus Kurm, en före detta statsåklagare säger att det har skett en tydlig förändring i attityden till katastrofen i Estland, att den yngre generationen tycker det är konstigt med hemlighetsmakeriet, och jag tror att myndigheterna har varit under ganska hårt tryck från anhöriga och allmänhet som tycker att det är oklart vad som hände..

– I vilket fall har det nu svängt snabbt där, sen vi kom dit med den här stämningen.

Att en norsk dokumentär om Estonia kommer att visas på tv-kanalen Discovery våren 2020 kan också ha bidragit till den växande insikten om att fartygskatastrofen måste utredas ordentligt en gång för alla, tror Lennart Berglund.

I ett pressmeddelande berättade det norska tv-teamet den 25 september i år, tre dagar före 25-årsdagen av Estonias förlisning, att man just gjort dykningar på vraket, med robotkameror. ”Detta är kontroversiellt”, skrev Hanna McBride, Discoverys mediechef ”för området runt det förlista skeppet blev snabbt förklarat som gravplats. Vi har i före dykningarna värderat denna operation noggrann, både journalistiskt, etiskt och juridiskt. Syftet med hela dokumentären är att komma närmare svar på vad som faktiskt hände, och då är undersökningar av skrovet ett oerhört viktigt element. ”

– Våren 2020 kommer att bli spännande, säger Lennart Berglund.

LÄS OCKSÅ: Estoniakatastrofen: Liten delseger för de anhöriga

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera