Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi / Ekonomibloggen

Emanuel Sidea: I klimatkrisens spår kan Sverige bli ett vinland att räkna med

Blogg: Allt varmare klimat banar väg för mer vinproduktion i Sverige. Situationen påminner om Marie Antoinettes reaktion.

I år är det tjugo år sedan det blev tillåtet att odla vin i Sverige. Märkligt nog krävdes ett tillstånd och EU medgav vinodling på 90 hektar, som sedan dess utökats.

Några av pionjärerna är Murat "Murre" Sofrakis och Lena Jörgensen. De drog igång vingården i Klagshamn söder om Malmö redan år 2001. I dag är de några av landets kändaste vinproducenter och även om den svenska vinproduktion expanderat sker det alltjämt i liten skala jämfört med de stora vinnationerna Frankrike, Spanien och Italien.

Nu är vin på svenska breddgrader inget nytt påfund; drycken har länge varit del av kungahusets smakpalett, dessförinnan hade vikingar tagit med buteljer från sina erövringsresor och i en bok från mitten av 1700-talet beskriver Carl von Linné de skånska vinodlingarna.

Att svensk vinproduktion senaste decenniet upplevt något av en renässans hänger ihop med ett par starka trender. Hållbarhet, lokal produktion och småsaklighet har väckt konsumenternas intresse (i sådan utsträckning att även storföretag nyttjar så kallad "fäbodifiering").

I början av 2000-talet var ett dussintal vinaktörer i gång. Numera finns över 200 vinodlingar, även om antalet permanenta vinproducenter uppgår till cirka 40. De flesta är samlade i Skåne, västra Sverige och Öland. Druvan solaris är populärast, även om andra druvsorter också odlas.

Nederbörden, kylan och jordmånen gör att det tar tid för svenska druvor att mogna. Men en parallell går att dra till lokalproducerade jordgubbar; smakskillnaden mot holländska snabbväxande varianter är påtaglig. Eller så låter det när man talar med vinbönderna.

För några veckor sedan var det skördetid hos pionjärerna i Klagshamn. När det sker skiljer sig från år till år beroende på vädrets växlingar. Fjolårets rekordvarma sommar ökade vinskörden med uppemot 50 procent, medan hur mycket vin som produceras i år återstår att se.

Klart är att Sverige framöver kan bli en vinnation att räkna med. I takt med stigande temperaturer kan det kalla Norden bli varmt nog för allt mer vinproduktion, vilket också uppmärksammades nyligen av New York Times.

Vad man lutar sig mot är dels den globala temperaturhöjningen som har beräknats stiga med 3,5 grader fram till 2100. Häromdagen kom en ny analys som visade att vi redan inom tio år riskerar att vara där.

Så medan makthavare har svårt att enas kring åtgärder för att minska utsläpp och förhindra uppvärmning kan druvsorter som odlas i Frankrike inom kort vara aktuella för Sverige, likväl kan Frankrike bli allt för varmt för de druvsorter som odlas där idag. Redan nu syns sådana tendenser. Om Kina talas det redan om Grape Wall of China, särskilt den kinesiska vinregionen Ningxia.

Utvecklingen är olycklig, eftersom svensk vinproduktion är ett tydligt tecken på antropocen – en ny geologisk epok definierad av mänsklig påverkan. Makthavarnas oförmåga att agera har en hel del gemensamt med Marie Antoinettes svar till de hungriga upprorsmakarna under franska revolutionen: Klimatkris? Drick vin.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera