Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Kultur

Nordiska mästerskapen i operabygge: Så vill Stockholm hävda sig

Stockholm är redo att ta sig ton i Nordiska mästerskapen i operabygge.

Danske skeppsredaren Maersk Mc-Kinney Möller överraskade alla när han för 20 år sedan skänkte danska staten en miljardgåva – ett operahus vid Köpenhamns hamninlopp. »Operaen på Holmen« var Nordens största och världens modernaste operahus när det invigdes 2005, ritat av Henning Larsen, en av Danmarks ledande arkitekter. För 2,3 miljarder danska kronor färdigställdes det på rekordtid. En fantastisk gåva. Men i Köpenhamn har det inte haft en odelat positiv effekt på verksamheten.

– Köpenhamns gamla operahus är vackert, men behövde utvecklas. De fick ett nytt operahus, däremot inte högre anslag för att driva verksamheten, vilket gett allvarliga konsekvenser. Inte minst för att man fortsatt tvingas bedriva verksamhet i gamla huset.

I början hade det nya operahuset dubbelt så många premiärer som operan i Stockholm, men är numera nere på ungefär samma antal. Dessutom har kören halverats och verkstäderna är nedlagda.

Operahuset i Oslo invigdes våren 2008, och var då det största kulturbygget någonsin i Norden, med en prislapp på 3,9 miljarder norska kronor. Den spektakulära byggnaden på 38 500 kvadratmeter har 1 100 rum och två stora scener; har ritats av trendiga arkitektkontoret Snöhetta och är klädd på både ut- och insidan med vit carraramarmor. Och alla som vill kan gå på taket.

Nu är det Stockholms tur att få en ny opera i Operan, för 3,5 miljarder kronor. Den Kungliga Operan fick 2013 i uppdrag av regeringen att ihop med Statens fastighetsverk, som äger Operahuset, göra en förstudie kring en totalrenovering och ombyggnad av det gamla oscarianska operahuset från 1898. I förra veckan lämnades det formella förslaget till Stockholms stad. Den nuvarande byggnaden är det tredje operahuset på samma plats sedan dåvarande Kungliga Teatern grundades av Gustav III. Operahuset är inte bara trångt och nedgånget, tekniken är föråldrad och arbetsmiljöbrister påverkar de 820 personer i 100 olika yrkeskategorier som jobbar på Operan under ett år.

Dessutom ska ytterligare 5 000 kvadratmeter byggas till. De delar som tillkom under 1960- och 1970-talet rivs, medan Operakällaren och Operabaren blir kvar. Café Opera kan få nya lokaler på annat ställe i huset.

– Vi öppnar operahuset i båda riktningar. Vi ska bli en naturlig del av Kungsträdgården och på så sätt bidra till det offentliga rummet, beskriver Birgitta Svendén, vd och chef för Kungliga Operan.

Arkitekterna är Ahrbom och Partner samt Lundgaard Tranberg Arkitekter, som tidigare har arbetat med Kongelige Teater i Köpenhamn. Möjlig byggstart anges till 2023 och ett uttalat mål är att huset som beräknas stå klart 2027 ska bli tillgängligt för fler, bland annat genom att barn- och ungdomsverksamheten får en egen mindre scen. Men framför allt så är ett nytt ändamålsenligt operahus nödvändigt för att höja ambitionsnivån i den konstnärliga verksamheten.

Operahuset i Stockholm – ombyggt och renoverat (visionsbild). Det nya huset ska stå klart 2027.

I Köpenhamn och Oslo har de nya, spektakulära operahusen blivit turistmål i sig. För Oslo, som inte ens hade ett riktigt operahus tidigare, utan spelade i en gammal biograf, blev skillnaden enorm.

I Göteborg stod det nya operahuset klart år 1995 och eftersom Göteborg, precis som Oslo och Helsingfors, tidigare huserade i små lokaler som var dåligt anpassade för opera och dans, så fick det omedelbart en positiv effekt. Den nya operascenen blev ett »nav för nya idéer«, enligt lokala kulturskribenter, som gjorde det möjligt att utveckla och bredda konstformen i staden.

Ett nytt operahus väcker stort intresse i början, men i längden krävs en intressant repertoar och hög konstnärlig kvalitet för att inte tappa publik. Opera med kör och full orkester är dyrt, och många operahus lockas att sätta upp alltför många »säkra kort«, klassiker som man vet att publiken älskar. När Kungliga Operan i Stockholm har byggts ut kommer en andra, mindre scen att ha skapats. Denna möjlighet att kombinera klassiker som blir kassasuccéer med mindre satsningar väcker stora förhoppningar om mer nyskrivet och fler experimentella gästspel.

– Vi kommer att kunna utforska nya kreatörer, utan att behöva använda den stora scenen och därmed ta risker kring intäkter, säger Birgitta Svendén.

Den nya operan i Stockholm ska bli mer öppen för allmänheten, både vad gäller öppettider och aktiviteter.

– Operan ska vara ett självklart val när man vill göra något på sin fritid, men behöver inte alltid innebära en föreställning på kvällen. I framtiden vill vi experimentera mer, utforska våra konstarter och skapa nytt.

Barnen ska också få en självklar spelplats i nya huset. På den lilla scenen kommer fler och mer varierade produktioner för barn och unga att läggas. Liksom dansföreställningar, konserter, föreläsningar och masterclasses och filmvisningar.

Tekniken har betydelse när opera och dans ska locka en modern publik, som är van vid specialeffekter. Kungliga Operan har ett nytt under- och övermaskineri på stora scenen, vilket gör att man klarar att göra det mesta. Inte heller blir scenytan större, däremot rätas scengolvet ut för att förenkla för framtida samproduktioner.

– Gästspel är ovanligt inom opera, det är för dyrt att turnera med solister, kör och orkester. Därför samarbetar operahus allt oftare internationellt med att samproducera större uppsättningar, berättar Birgitta Svendén.

Operan i Stockholm lockar nära 300 000 besökare varje år. När nya operan öppnar kanske upp emot en halv miljon? Flera forskarrapporter visar att en hög nivå på museer, opera, teater, konserter ökar tillväxten genom att det blir lättare att få stora företag till orten, att värva utländska specialister och inte minst att locka turister. Men att statliga och kommunala pengar satsas på kultur brukar väcka debatt, vare sig det handlar om sverige­demokrater som inte vill ge bidrag till utmanande samtidskonst eller vänster­politiker som inte vill att pengar ska gå till »finkultur«. Ändå handlar det om mindre än en procent av statsbudgeten, betydligt mindre än vad som satsas på allt från motorvägar till stora idrottsarenor.

Det finns tecken på att opera, som en gång i tiden var en konstform för en bred publik, kan vara på väg att återfinna en större publik. Den 30 december 2006 sände The Metropolitan Opera i New York sex operor live till drygt 100 biografer i USA, Japan och Europa. Först ut var Mozarts »Trollflöjten«. I år når detta enda operahus över 2 miljoner människor på bio, en hög siffra när man globalt räknar antalet operabesökare i tiotals miljoner. Drygt 70 personer jobbar enbart med tekniken under direktsändningarna.

Trots biljettpriser tre gånger högre än för en typisk biofilm är dessa sändningar ibland fullbokade nio månader i förväg. Människor på mindre orter får nu möjlighet att se föreställningar i världsklass, och småbiografer på landsorten har kunnat bredda sitt utbud med konserter, balett och till och med museivisningar på bio.

Kungliga Operan planerar under våren att lansera en egen play-kanal, där föreställningar ska kunna ses gratis. Stockholmsoperan är nationalscen för opera och balett, och det enda kompani som dansar klassisk balett i landet.

– Hela Sverige måste få möjlighet att ta del av vår verksamhet. När operahuset stängs för renovering och ombyggnad ska vi samarbeta med kulturinstitutioner runtom i landet och förhoppningsvis få möjlighet att äntligen turnera, säger Birgitta Svendén.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera