Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi / Krönika

Emanuel Sidea: 49,90 är billigt för en t-shirt, men är det rimligt?

Emanuel Sidea skriver om varför H&M står svarslöst.

Mekele i norra Etiopien, en stad av Uppsalas storlek, är mest känd för sina omgivande stenkyrkor som är 1 600 år gamla. Närheten till den forna italienska kolonin Eritrea femton mil norrut gör också att mycket bra kaffe serveras överallt.

De svenskar som var där under mitt besök för några år sedan kom varken för kyrkorna eller espresson, utan för att bygga vidare på H&M:s globala imperium.

Landsbygden i Etiopien utgör en ny möjlighet för produktion av billiga basplagg: trikåer, t-shirts, linnen, strumpor. Från bolagets sida är det ett sätt att försäkra sig om låga priser även i framtiden om Bangladesh, Kambodja eller Vietnam, som i dag står för den huvudsakliga basproduktionen, plötsligt skulle tvinga fram höjda löner.

20-åriga Selemwait Kido arbetade på fabriken i Mekele. Lönen var 10 kronor om dagen. En annan sömmerska konstaterade att av tröjan som såldes i en H&M-butik i Sverige fick hon bara en spottstyver, inget hon kunde leva på.

»Det är alltför stor skillnad mellan vad vi får i lön och vad kunderna betalar när produktionen går på export«, sa hon till mig.

LÄS OCKSÅ: Den nya oljan heter TV-underhållning

Några månader tidigare hade jag träffat vd Karl-Johan Persson på H&M:s huvudkontor i Stockholm. Ingen intervju – det vill han inte ställa upp på, utan för att han skulle dela med sig av sina tankar över en kopp kaffe. Jag frågade ändå om H&M:s affärsmodell är felkonstruerad, med att ständigt öppna nya butiker och sälja alltmer kläder?

Karl-Johan Persson fick ett uppgivet uttryck i ansiktet, som om ett internettroll kastat obegripligheter åt hans håll. Nej, menade han.

Någon intervju blev det inte senare heller – förstås. Att detta är H&M:s modell för mediehantering blir uppenbart när jag läser den nyutgivna H&M-boken »The Big Boss« av journalisterna Erik Palm och Jonas Alsgren, där de återger en episod. Efter att de gjort ett TV4-reportage om de låga lönerna på H&M:s fabriker i Bangladesh får de ett telefonsamtal. Stefan Persson, huvudägare och styrelseordförande, vill träffas. Inte för en intervju, däremot för att ge sin bild av situationen. Som om problemet ligger hos några journalister som missuppfattat världen.

Kalkylen är tämligen enkel. H&M pressar tillverkningskostnaderna till lägsta möjliga nivå. Att sömmerskor får löner som de inte kan leva på blir en fråga för den anlitade leverantören och inte för H&M som återkommande upprepar att de inte äger fabriker.

Allt för att butikerna ska kunna sälja en t-shirt för 49,90 kronor. Det är billigt, men är det rimligt?

Detta utgör H&M:s största utmaning framöver.

Bolaget har gått en lång väg från starten av Hennes-butiken i Västerås 1947 till att bli en av världens största klädkedjor med en försäljning på 240 miljarder kronor.  Journalisterna skildrar i »The Big Boss« sina försök att få svar och få en ordentlig intervju med Stefan Persson. Frågan är om det hjälper.

Författaren Malcolm Gladwell har ägnat en hel bok, »Att prata med främlingar«, till att belysa det misstag som människor gör när det personliga mötet skattas för högt. Han menar att det sker på bekostnad av analysen, och han ger mängder av exempel.

LÄS OCKSÅ: Emanuel Sidea: I klimatkrisens spår kan Sverige bli ett vinland att räkna med

Det tydligaste involverar Neville Chamberlain, brittisk premiärminister 1937–40. Till skillnad från de flesta ledare på 30-talet, som inte hade träffat Adolf Hitler, gör han sig besväret att resa till Tyskland för ett möte. Chamberlain återvänder till London betuttad i mannen med mustaschen. Han förlitar sig på Hitlers ord om att han bara vill ha Sudetlandet i Tjeckoslovakien.

Andra europeiska ledare har gjort en annan bedömning. Insett att det inte leder någonstans att möte Hitler. Führerns plan finns ju i det öppna – i den snåriga, men ändå läsbara, »Mein Kampf«.

Gladwell menar att vi måste veta när ett fysiskt möte har ett värde och när det inte har det. Som ett slags motmedel för en av våra stora svagheter – fallenheten att bli välvilligt inställda till personer som vi mött. Något som gör att analysen överskuggas.

Ett möte och en intervju med H&M:s ägarfamilj har kanske sina poänger, men familjen vill inte ens det. Frågan är om det vore till någon hjälp. H&M:s plan är ändå mycket tydlig. Av årsredovisningar och tal på bolagsstämmor framgår att det är uppenbart att fortsatt tillväxt är det högsta målet. De billiga basplaggen ska även i framtiden finnas i sortimentet till lågt pris. T-shirt för 49,90 eller lägre. I den hårda konkurrensen om kunderna måste det vara mer billigt än rimligt.

Läs fler krönikor av Emanuel Sidea här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera