Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Intervju

9 frågor till kriminologen om sprängdåden: »Handlar om pengar från större narkotikaaffärer«

Sven Granath, kriminolog och analytiker vid polismyndigheten, svarar på frågor om senaste tidens sprängdåd.

Enligt Brottsförebyggande rådets preliminära statistik för 2019 har det skett en markant ökning av antalet sprängdåd i Sverige. 2018 inträffade 162 sprängningar. 2019 var antalet uppe i 257 sprängdåd – en ökning på nästan 60 procent.

Varifrån kommer sprängmedlen?

– Typiskt sett använder man dynamit eller sprängdeg. Ofta är det stulet från byggen eller insmugglad dynamit, helt enkelt. Ursprungsland är bland annat Polen, som är en stor tillverkare. Men vi vet inte exakt varifrån det kommer.

Varför har det här blivit en trend i den kriminella världen?

– Det hänger ihop med att skjutningarna har ökat. Olika kriminella aktörer sätter press på utpressningsobjekt med hjälp av våld, vilket senare går över i en annan form av vapenvåld. Det har också skett en ökning av och förändring i organiserad brottslighet, det handlar om pengar från större narkotikaaffärer, vilket leder till skulder och utpressning. Sedan kan det vara tillfälligheter att vi ser mycket sprängdåd just nu; några kriminella kan ha kommit över välfungerande bomber, och sedan tar det slut.

Vad är det för typ av bomber som används?

– Jag är ingen expert på det tekniska, men oftast är det bomber man har monterat ihop med hjälp av dynamit eller sprängdeg. Det är ovanligt, men man kan också själv ha tillverkat explosivt material. Tidigare har man ibland använt handgranater, men de kraftigare detonationerna inträffar när man kommit över dynamit.

Är det farligare för gemene man än andra typer av våldsamma dåd? Exempelvis skjutningar.

– Både och, kan man säga. Materiellt är det farligare, det är ju betydligt fler som får sin egendom skadad, det är fler som får utrymma bostäder och så vidare. Men det är svårt att säga, än så länge är det nog fler utomstående som skadats av skjutningar; men blir sprängningarna vanligare och pågår längre kommer förr eller senare fler utomstående skadas eller till och med dödas. Med skjutningarna har man ofta en direkt avsikt att skada, men med sprängningar ofta ingen direkt intention att fysiskt skada ens den person som är måltavlan.

Vad kan man som privatperson göra för att hålla sig säker?

– Det är inte så mycket man kan göra, men man måste ha en himla otur ändå för att utsättas. Även i Stockholm pratar vi ju bara om ett antal händelser. Men det är viktigt att kontakta polisen och berätta om hotfulla saker man utsätts för. Sådant här våld skapas lätt när det blir en parallell rättsskipning och polisen hålls utanför.

Vad kan vi vänta härnäst?

– Det är väldigt svårt att säga. Det är klart att kriminella tar efter varandra, så det blir lätt en kapprustning, men i slutändan är det inte jättemånga personer som är inblandade. Det är inget brett folkligt fenomen att sätta ut bomber hos de man vill utpressa. Får man bara dit rätt personer kan man också ha en möjlighet att få ner fenomenet. Med tur och skicklighet kan polisen stävja problemet.

Kommer sprängdåden att bli ännu fler under det här året?

– Det är klart att det kommer att ske nya händelser, men det är jättesvårt att spekulera om det totalt sett blir fler än förra året. Däremot kommer nya händelser givetvis att uppmärksammas. När det skett några större dåd av en viss typ börjar man även att uppmärksamma de mindre av samma typ.

Vad kommer det att krävas för att få bukt med detta?

– På kort sikt handlar det om att komma åt de som anstiftar och utför, och de som hjälper till med tillverkning och montering av bomber. På längre sikt måste vi få bukt med kriminaliteten som ligger bakom. Egentligen handlar det om att stävja illegala ekonomier, exempelvis narkotikahandel och smuggelcigaretter. Så fort det uppstår en illegal ekonomi kommer även våldsanvändning för att lösa konflikter.

Varför är det så få som fälls för dåden?

– Dels är det svårt med den tekniska bevisningen. Det finns också ofta flera personer inblandade i olika roller, vilket gör det svårt att hitta en koppling mellan målsägande och de inblandade gärningspersonerna. Det kan finnas en anstiftare som inte är synlig. Dessutom är dåden ofta väldigt välplanerade, det är inga spontana fylledåd vi pratar om här.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera