Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Politik / Utrikes

Hon får rekordstöd av Taiwans väljare – för att hålla stången mot Kina

Taiwans president får nytt förtroende att hålla stången mot Kina.

– Jag hoppas att myndigheterna i Peking förstår att det demokratiska Taiwan, och vår demokratiskt valda regering, inte kommer att böja sig för hot och skrämsel, sa president Tsai Ing-wen i sitt segertal inför en samlad presskår efter jordskredssegern i helgens taiwanesiska presidentval.

Hon framhöll valresultatet som ett kvitto på att landets befolkning stödjer den Kinapolitik som hennes parti Democratic progressive party (DPP) bedrivit sedan 2016. Den går ut på att avfärda 1992 års konsensus, som innefattar att de båda länderna är del av en och samma kinesiska nation. Den har också resulterat i att Taiwan blivit mindre ekonomiskt och politiskt beroende av Peking.

Tsais stöd på 57,1 procent var betryggande större än de 38,6 procent som utmanaren Han Kuo-yu från oppositionspartiet Kuomintang (KMT) fick. Tsais 8,17 miljoner röster är också mest någonsin för en taiwanesisk president. Att valdeltagandet ökade med nästan 10 procentenheter, till 75 procent, visar vilken vikt väljarkåren lade vid detta val, som ofta beskrivits som en folkomröstning om relationen till
Kina.

Detta beror dels på situationen i Hongkong. Många taiwaneser fruktar att man står näst på tur om man börjar kompromissa i frågor rörande självständighet. Dels beror det på ett ökat vapenskrammel från Peking, som upprepade gånger hotat med en militär attack mot Taiwan om man inte frivilligt underkastar sig kinesiskt styre.

Medan DPP har talat klarspråk om såväl hot som Hongkong, har KMT och särskilt Han Kuo-yu famlat i relationen till Kina. Partiets officiella ställning är fortfarande att omfamna 1992 års konsensus, för att kunna samarbeta med Kina på ett vis som gynnar Taiwans ekonomi.

Det finns främst två problem med det resonemanget. Till att börja med är dagens Kina långt mer repressivt och otåligt än det Kina som KMT fördjupade samarbetet med 2008–2016, med 1992 års konsensus som grund.

Därtill har Pekings ekonomiska påtryckningar varit verkningslösa. Taiwans BNP växer just nu med närmare 3 procent om året. Det är mycket för ett utvecklat samhälle utan befolkningstillväxt.

Handelskriget mellan Kina och USA är delvis att tacka för tillväxten. Men det ligger också planering bakom. Efter valsegern 2016 lanserade DPP doktrinen New southbound policy. Den innebär utökat samarbete med 16 länder i regionen – från Indien till Australien – för att väga upp Kinas vägran till dialog utan 1992 års konsensus.

Efter valet ropar yngre röster inom KMT efter att partiet måste ändra sin syn på Kina, och kanske även kasta 1992 års konsensus över bord. Detta särskilt som Kinas president Xi Jinping i januari i fjol likställde denna konsensus med »ett land, två sy­stem« som används för att styra Hongkong, och som närmare 90 procent av Taiwans befolkning motsätter sig.

I sitt segertal underströk Tsai Ing-wen förvisso att DPP liksom KMT eftersträvar fredliga utbyten med Kina. Men detta måste ske under tydliga förutsättningar. Som att Kina överger de militära hoten mot Taiwan, erkänner landets existens samt respekterar att nationens framtid bestäms av dess 23 miljoner invånare.

Men detta kommer knappast att ske. Utvecklingen i bland annat Hongkong och Xinjiang visar att Kinas regim under Xi Jinpings ledning inte är intresserad av att kompromissa.

LÄS OCKSÅ: Alla konflikter på en och samma gång för Xi Jinping

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera