Kultur / kulturbloggen

Nina van den Brink: Det strider mot all moral att utlämna Assange

Europa borde inte ställa upp på att journalistiska avslöjanden om den amerikanska regeringen är åtalbara, skriver Nina van den Brink.

Inför det franska presidentvalet 2017 lyckades Wikileaks hacka fem mejlboxar tillhörande kampanjorganisationen runt den vinnande presidentkandidaten Emanuel Macron.

En av dem som fick brevlådan uthängd i sin helhet, för vem som helst i världen att se, var Quentin Lafay. Men det var inte hans jobbmejl som kapats, utan hans privata mejlkonto.  Ett gammalt konto där alla nu kunde läsa hans unga jags personliga tankar, idéer, titta på foton, filmer, ibland banalt, ofta generande privat.

Trots denna negativa erfarenhet av Wikileaks så stöttar Lafay öppet Julian Assange och framhåller, i ett debattinlägg i den franska tidningen Le Monde, att detta inte fråntar Julian Assange värdet av dennes arbete.

”I själva verket visar han bara våra regimers sanna ansikte: regimer som väljer att hämnas, snarare än att lära sig av de sanningar som gäller dem och erkänna de brott som de begått”, skriver han.

Måndagen 24 februari började rättegången mot Julian Assange i London, som handlar om huruvida han ska utlämnas till USA där åtal väntar om spioneri för att ha läckt 750 000 militära och diplomatiska dokument.

Det var år 2010 som en lång rad av världens främsta nyhetstidningar, The New York Times, The Guardian, Der Spiegel, Le Monde, samfällt kunde publicera avslöjanden om grova övergrepp och krigsbrott som hade ägt rum under det krig mot terrorn i Irak och Afghanistan som följde på terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Publiceringarna skedde i samarbete med sajten Wikileaks, som tagit fram dokumenten som låg till bakgrund för avslöjandet.

Den norskfranska advokaten och politikern Eva Joly konstaterar i ett annat debattinlägg i Le Monde, att de stora tidningarna publicerade uppgifterna trots deras känsliga karaktär, eftersom det ansågs helt nödvändigt att föra fram så viktiga missförhållanden i ljuset. Enligt henne bör samma tidningar nu kraftsamla till Assanges försvar och bland annat protestera mot det faktum att Assange hålls i ett Guantanamoliknande fängelse i Storbritannien.

”Begreppet öppenhet diskuterades allmänt i dessa tidningar och i hela samhället. Men allvaret i informationen i dessa dokument gjorde det än mer nödvändigt att diskutera dem inom en öppen och demokratisk ram”, skriver hon.

Det är en tragedi som har utspelat sig inför öppen ridå de senaste åtta åren. Julian Assange på flykt först från svensk rättvisa, sedan från brittisk, hela tiden från amerikansk. Åren på Ecuadors ambassad, avskild från sin familj och sina vänner. Hans vacklande hälsa som fått läkare att varna för att hans liv är i fara.

Principer är viktiga, och ibland det enda som håller oss på rätt sida barbariet. Men det kommer stunder då man måste ta ställning för en större sak. Vädjandena hörs från många håll. Den internationella och europeiska journalistfederationen fördömde i maj USAs beslut att åtala Assange för spioneri, för att ha läckt de dokument ”som avslöjar tortyr, krigsbrott och mord på journalister begångna av amerikansk militär”.

“IFJ and EFJ (federationen) tror att detta åtal skulle kriminalisera journalistiska granskningar genom att sätta ett farligt prejudikat som kan missbrukas för att åtala journalister som i allmänhetens intresse avslöjar information. Som en logisk följd skulle alla som publicerar information som den amerikanska regeringen anser vara hemlig kunna åtalas för spionage”, skrev journalistfederationen i sin protest.

Den enda hållningen i en värld som behöver en fri och modig journalistik – och som dragit så stor nytta av just Assanges arbete – är att protestera mot en utlämning till en orättfärdig rättegång om en journalistisk insats som hör till de viktigaste avslöjanden som gjordes under förra decenniet.

Läs fler inlägg i kulturbloggen här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera