Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Ekonomi

Riksrevisionen: Rut – en belastning för statens finanser

Rutavdraget för hushållsarbete har påverkat statens finanser negativt, enligt en ny granskning från Riksrevisionen. En slutsats, som dock får kritik av Almega, som nyligen släppte en rapport om rutavdraget.

Tanken med rutavdraget för hushållsarbete, som infördes av Alliansregeringen för 13 år sedan, var att reformen skulle finansiera sig själv, och att barnfamiljer skulle gynnas av avdraget. I stället innebär rutavdraget en kostnad för staten, enligt en granskning från Riksrevisionen, och är till fördel främst för den rikaste tiondelen i Sverige.

För skattebetalare som inte köper tjänsten är den snarare en belastning, uppger Anna Brink, som lett granskningen vid Riksrevisionen, för SVT Nyheter.

I fjol kostade avdraget staten 5,4 miljarder kronor.

– Vår bedömning är att de positiva effekterna på statsfinanserna av ökat arbetsutbud, nya arbetstillfällen i rutbranschen och minskat svartjobb tydligt understiger kostnaderna för rutavdraget, säger riksrevisor Stefan Lundgren på myndighetens hemsida.

Men arbetsgivarorganisationen Almega, som i slutet av januari i år kom med en rapport om rutavdraget, med en helt annan slutsats, är kritisk till Riksrevisionens slutsats. Enligt Almega är rutavdraget till 90 procent självfinansierande, och har skapat drygt 13 000 arbeten till personer, som tidigare var arbetslösa eller stod utanför arbetsmarknaden. Almegas rapport visade, att rutavdraget har inneburit fler enkla jobb, samtidigt som de som köper tjänsterna kan arbeta fler timmar. Almegas näringspolitiske chef beskrev i ett pressmeddelande reformen som »sammantaget bra för AB Sverige«

Det Riksrevisionen inte tagit hänsyn till är att Almegas rapport bygger på Skatteverkets analys, som visar att köp av svarta tjänster minskat med 70 procent sedan rutavdraget infördes, framhåller Patrick Joyce, chefsekonom, Almega, för Fokus.

Men enligt Riksrevisionen beror de vitt skilda slutsatserna  bland annat på att Almega inte räknat på statsfinansiella effekter av att rutköp tränger undan konsumtion av andra tjänster.

– Det får stora effekter på löner, skatter, bidrag och sysselsättning, Anna Brink, revisionsdirektör, till Fokus.

Men ni har ju inte konkreta siffror på att rutavdraget inte varit självfinansierande?

– Det kräver många antaganden och komplexa modeller för att ge en konkret siffra på det området. Och vi är inte beredda att lägga ner arbete på det.

Patrick Joyce kan hålla med om att konsumtion av olika tjänster kan ställas mot varandra.

– Men sänker man skatten på en så arbetsintensiv näring som rutbranschen, ger det mer effekt för sysselsättningen, säger han.

När Almega ser på positiva effekter av rutavdraget utgår de, till skillnad från Riksrevisionen, också ifrån att personer som fått arbete genom rutavdrag annars skulle ha varit arbetslösa. Något man enligt Anna Brink dock inte bör förutsätta.

– Men när vi jämför med andra grupper med liknande förutsättningar och bakgrund visar det sig att de hade kommit in på arbetsmarknaden ändå, säger hon.

Hur kan ni vara säkra på det? Eller är det bara ett antagande?

– Nej, vi har gjort statistiska jämförelser mellan olika grupper med liknande förutsättningar.

Är risken inte stor att de i så fall i stället fått jobb inom svart arbetsmarknad?

– Våra jämförelser har gjorts med hänsyn till beskattningsbar inkomst, säger Anna Brink.

Rutavdraget innebär att privatpersoner endast måste betala halva kostnaden för exempelvis städning, medan andra delen betalas av skattebetalare. Enligt den borgerliga regeringen skulle avdraget leda till ökade skatteintäkter i och med att fler jobb utfördes vitt i stället för svart. Nu visar Riksrevisionens rapport att reformen inte betalat sig själv.

Planen var att reformen även skulle öka möjligheterna för arbetslösa i Sverige att få jobb. Till viss del har detta fungerat, men upp till 30 procent av de nya jobb som skapats inom rut- branschen har gått till personer som arbetskraftsinvandrat till Sverige, och som kommit till landet i syfte att jobba med just ruttjänster, enligt Anna Brink.

I juli förra året fördubblades taket för rutavdraget från 25 000 till 50 000 kronor.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera