Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi / Ekonomibloggen

Sidea: Så vill Spotify bli nästa Facebook

Spotifys nya strategi sprider oro. Är detta början på slutet för det populära poddformatet?

Amazon, Google, Facebook, Twitter och ytterligare några andra är så kallade plattformsföretag. Där börjar och slutar internet för tiotals, ja hundratals miljoner användare. På sajterna beställs prylar hem, där googlas information, lajkas och twittras.

Att vara ett plattformsföretag är i princip startups blöta dröm. Det är också en position som storföretag aspirerar på. Skapandet av ett eget universum leder nämligen till extrema vinster; faktum är att 8 av världens 10 största företag 2018 hade en sådan affärsmodell.

Spotify, som grundades av Daniel Ek och Martin Lorentzon 2006, har på senare tid tagit stora steg i denna riktning. De satsar hårt på poddar, som nu fått en framskjuten position.

Det speglar en kapplöpning inom poddvärlden, som i takt med allt större lyssnarskarorna också drivit allt större intresse. I dagsläget är det närmare 2 miljoner svenskar som lyssnar på poddar varje vecka, enligt Orvesto Konsument. Mönstret är liknande i USA: 22 procent eller 62 miljoner amerikaner lyssnar på poddar veckovis. På månadsbasis rör det sig om 90 miljoner amerikaner (32 procent), enligt Edison Research.

Marknaden är glödhet och vid sidan av rekryteringar, värvningar av kända profiler och exklusiva avtal med poddskapare har Spotify satsat hårt genom flera förvärv. I fjol köptes tre poddföretag – Anchor, Parcast och Gimlet Media. Totalt lades cirka 4 miljarder på köpen varav hälften gick till att köpa loss Gimlet.

Nyligen blev också det klart med ytterligare ett köp av poddföretaget The Ringer, som står bakom ett 30-tal sportpoddar. Köpeskillingen är cirka 1,4 miljarder kronor med eventuell tilläggsbetalning på ytterligare en halv miljard kronor.

Spotify själva har slagit fast att deras användare visat stort intresse för formatet. Av tjänstens 248 miljoner användare (cirka hälften betalar en prenumeration) så lyssnar 43 miljoner på poddar (eller hur man nu ska tyda nyspråket "engage with podcast content").

De stora investeringarna i poddar visar på Spotifys höga ambition. Målet tycks vara att ta kontroll över en del av den växande poddmarknaden som i dagsläget är fragmentiserad, både inom produktion och distribution.

I dagsläget hittas poddar, såsom vår egna Fokuspodden, på Apples Podcast-app och Googles motsvarighet, eller på tjänster som Acast, Poddtoppen.se eller appar som Overcast. Numera även på Spotify alltså. Det är fritt fram att lyssna varhelst man vill.

Men det är också här förändringen ska ske. Spotifys ambition är att samla på sig poddar och låsa in dessa på sin egen plattform. Lyssna är bara något prenumeranter kan göra; ett konkret exempel – Fokuskrönikören Anna Björklunds populära podd Della Q plockades upp av Spotify och finns inte längre på någon annan plattform.

Denna utveckling oroar branschprofiler, såsom konsulten Adam Tinworth, som anser att Spotify utgör ett hot mot podden som format.

Poddformatets största värde har varit enkelheten. Vem som helst kan spela in en podd och snabbt få ut den – det heter som bekant att "vi finns där poddar finns". Denna enkelhet har gjort att formatet inte är förenat med höga produktionskostnader. Bra innehåll har snabbt skapat sig stor lyssnarskara.

Dessutom har poddskapare omvandla lyssnare till intäkter genom sponsorer och annonsörer – och utan att behöva ge ifrån sig en stor andel till distributörer. En parallell kan dras till utvecklare av appar och mobilspel – där tar distributörerna App Store och Google Play en betydande andel av intäkterna; appskaparna är illa tvungna eftersom de annars inte skulle nå användarna.

Men nu är denna raka kanal mellan poddskapare och lyssnare, det som framhållits som formatets största styrka, hotat av Spotifys nya poddstrategi.

Vad det egentligen handlar är att Spotify försöker justera sin affärsmodell. I dag bygger den, enkelt förklarat, på att samla ihop intäkterna från alla prenumeranter som sedan, med någon slags proportionalitet i förhållande till konsumtionsvolymer, återbetalas till musikskapare och rättighetsägare (artister, producenter, skivbolag, etc). Eftersom prenumerationsavgiften är fast (bolaget får in cirka 50 kronor per betalande kund) och inte rörlig är potten begränsad till antalet betalande prenumeranter.

Nyligen släppte bolaget siffrorna för helåret som fångar denna problematik: musiktjänsten har 124 miljoner betalande prenumeranter, vilket gav en omsättning på 71 miljarder kronor (6,76 miljarder euro). Resultatet var dock en förlust på närmare 2 miljarder kronor (186 miljoner euro).

I detta sammanhang erbjuder poddar en möjlighet – ur Spotifys perspektiv. Om prenumeranter lyssnar på poddar återstår mindre tid till att lyssna på kostnadsdrivande musik. Poddar kan dessutom även fortsättningsvis sponsras och omgärdas av annonser, vilket kan skapa mer intäkter åt Spotify.

På sista raden kan det leda till lönsamhet för musikjätten. Vad som är trist i sammanhanget är att poddar framöver blir en fråga om vilken plattform som tillhandahåller den. Formatet har fram tills nyligen definierats av att vara gratis och tillgängligt för alla satsar Spotify på att göra det till en prenumerationsaffär. Som mycket annat.

Läs fler inlägg i ekonomibloggen här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera