Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Covid-19 / Inrikes

Siffror visar: Här är kommunerna där trångboddheten ökat på 10-talet

I 55 kommuner har den genomsnittliga boendeytan i hyreshus minskat med över 10 procent mellan 2012 och 2018, visar Fokus sammanställning. Det handlar nästan undantagslöst om kommuner som under 2010-talet tagit emot många flyktingar.

Svensk-somaliska läkarföreningen pekade redan den 24 mars på att 6 av de 15 första som dött av coronaviruset i Stockholmsområdet var svensk-somalier, boende i Rinkeby och Tensta. Trångboddhet och fler generationsboende var en orsak, menade de, vid sidan av problem med att nå ut med information.

– Vi har en överrepresentation av människor som är födda i andra länder, där Somalia har en rätt kraftig överrepresentation, sa Anders Tegnell på Folkhälsomyndighetens presskonferens i tisdags.

Men trångboddheten i de nämnda stadsdelarna i Stockholm är långt ifrån unik.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är drygt 21 procent av personer födda utanför Europa trångbodda, jämfört med 2 procent av de inrikes födda. Andelen trångbodda bland de som är födda utanför Europa har fördubblats de senaste 20 åren, från 10 procent 1995 till 21 procent 2016.

I en studie för Högskolan Dalarna 2016 fann Johan Karlsson och Axel Lind att i stadsdelen Tjärna ängar i Borlänge finns i genomsnitt 5,2 boende per lägenhet, mot 2,2 personer per lägenhet som rikssnitt.

Borlänge, med landets högsta andel Somaliafödda, vet att det finns trångboddhet bland dem och andra utlandsfödda, men inte hur stor den är.

– På våra hyresavtal står det en person. Att få fram andra uppgifter om boende via folkbokföringen eller på annat sätt är inget som vi bevakar. Men det påverkar på olika sätt, som högre slitage och förbrukning säger Jörgen Olsson, vd på Tunabyggen i Borlänge.

– Det är ett gissel i många avseenden. Trångboddheten skapar även isolering från det som vi andra tar för givet. Det är en hämsko för social och ekonomisk utveckling, säger han.

Lösningen ser han i fortsatt byggande. Man  har ägardirektiv från kommunen om att fortsätta bygga nytt. Att coronakrisen skulle sänka ett redan lägre bostadsbyggande i Sverige får inte hända, menar han.

– Nej, det får inte bli ett vänteläge nu och vi går vidare med våra investeringsplaner. Men vi söker också statliga investeringsstöd och processerna att behandla de ansökningarna borde gå betydligt snabbare än i dag, det är en flaskhals i dag.

När Borås stad genomförde en djupstudie av stadsdelen Norrby fann man extremexempel, där en etta hade elva folkbokförda hyresgäster och en trea hade femton hyresgäster.

LÄS OCKSÅ: Borås hade krisberedskap på plats när covid-19 slog till

I stadsdelen Skäggetorp i Linköping räknar man med att två tredjedelar av hushållen med barn är trångbodda, och i stadsdelarna Ryd och Berga gäller det hälften av hushållen.

En  kommun där trångboddheten har ökat påtagligt är Lessebo i Småland. Där, och i småländska Högsby, har den genomsnittliga boytan i hyresrätt minskat mest 2012–2018.

»Vi har regler för vilket utrymme hästar och hundar ska ha. Men människor låter vi bo hur som helst. Vi vet att det bor alldeles för många i våra lägenheter. Vi upptäcker till och med de som bor i våra källarutrymmen«, sa Håkan Bergström Franzén, numera pensionerad vd på Lessebohus, när jag intervjuade honom om detta 2017.

LÄS OCKSÅ: Hur klarar små kommuner som Filipstad flyktingvågen?

En annan av kommunerna där trångboddheten ökat mest är Filipstad. Yasmin Adam Isaaq, som jobbar med integration bland svensk-somalier åt Filipstads kommun,   får nu ägna en stor del av sin tid till att informera om corona.

– Det finns en oro överallt, och vi har översatt information på olika språk på kommunens hemsida. Men den är inte så besökt. Det bästa man kan göra är att använda de unga som kan språket och den vägen informera vuxna och gamla. Vi måste hjälpas åt, säger hon.

Hon känner än så länge inte till några fall i Filipstad, men har stött på mycket rykten bland svensk-somalierna i hemstaden.

– Det finns problem med landsmän som sprider rykten och sådant som inte är sant. Vi informerar om vad Folkhälsomyndigheten har sagt, att man måste ta saken på allvar, säger Yasmin Adam Isaaq.

– Jag får också mycket frågor om skolorna, om de ska stängas. Barnen får höra mycket om corona i skolan, och de ställer mycket frågor. Många får sedan förklara hur situationen är där hemma.

I Borås är det Centrum för kunskap och säkerhet (CKS) som nu samordnar krisarbetet i staden. I december förra året kom CKS med en speciell rapport om en av de utsatta stadsdelarna som man har nytta av i arbetet mot pandemin. Mer än var femte person i stadsdelen är svensk-somalier.

– Det finns en utbredd trångboddhet på Norrby, oavsett nationalitet bor många trångt och över generationsgränserna. Men det finns även en väldigt låg tillit till samhället och myndigheterna. Det är svårt att nå fram med budskap om demokrati och mänskliga rättigheter även i vanliga fall. Det ser vi tydligt också i den här situationen, säger Peder Englund, chef för CKS.

– Vi har fått gå från hus till hus och informera om smittan. Men det är inte så enkelt om sju personer bor i en tvåa. Att hålla social distansering i en sådan situation är inte lätt.

Och är det trångt hemma söker man hellre upp andra platser för att träffa vännerna.

– Man söker sig till lokaler som blir samlingsplatser. Vi har gjort riktade insatser mot de här platserna, men det är ändå svårt att nå fram. Man ser inte allvaret i det, och fortsätter i stora antal att träffas i lokalerna.

Strategin är att engagera de människor på Norrby som är tongivande i området, för att nå ut med information. De har också fått ett uppdrag att undersöka och erbjuda tillfälliga boenden.

När dagarna blir varmare vill också fler vara ute.

– Men många evenemang har ställts in nu, så många rör sig ute i stället. Där jobbar vi tillsammans med fritidsförvaltningen så de håller igång aktiviteter.

– Från lokalpolisen säger man att narkotikapriserna har gått upp 20–25 procent efter att gränserna stängts. De som brukar går ut och stjäl mer nu. Krogbråken har gått ned och vi har inte märkt någon större ökning av våld i nära relationer. Fast kvinnojourerna säger de sett liten ökning.

* * *

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera