Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi / Intervju

Klas Eklund: »Sverige behöver en omstart. Just nu är vi i kris«

Klas Eklund leder den grupp som ska räkna ut hur Sverige ska starta om – efter coronakrisen.

Förre vice riksbankschefen, professorn i nationalekonomi, Karolina Ekholm sa det i Sveriges Radio i söndags:

»Skillnaden mellan kris och katastrof står politiken för.«

Formuleringen citerades i både tidningar och tv. Kanske för att den satte fingret på en dramatisk insikt. Av sig själv, slumpen eller marknaden löser det sig inte. Utan politik blir det inget. Med andra ord är det som behövs en plan – för tiden efter pandemin; när det som stängts ska öppnas; när de som blivit av med arbeten ska hitta nya; när allt ska börja om.

Stockholms handelskammare, som samlar en stor del av det svenska näringslivet, var först ut. I veckan som gick tillsatte man en Omstartskommission. Elva experter inom »en rad strategiskt viktiga reformområden« (se faktaruta intill) ska lägga fram konkreta förslag till hur nystarten ska gå till och hur Sveriges jobb och inkomster ska främjas framöver.

Ekonomen Klas Eklund är ordförande:

– Sverige behöver en omstart. Just nu är vi i kris. Massiva åtgärder sätts in för att rädda liv och stoppa det ekonomiska fallet. Än vet vi inte när botten nås. Men förr eller senare ska Sverige startas om. Då krävs nya insatser, som hjälper till att dra i gång vårt land – samtidigt som de ska lägga grunden för en sund ekonomi. Sverige behöver då en långsiktig agenda för reformer, omvandling och utveckling.

Så har det varit några gånger förr. Under och i slutet av större kriser.

– Utan att egentligen ha studerat det systematiskt är min bild att historien kryllar av kommittéer och kommissioner som skriver efterkrigsprogram eller krisprogram, säger Klas Eklund och nämner efterkrigsprogrammet som startade Sverige igen efter andra världskriget.

– Det användes av partiet för att lansera en tydlig vänstervridning av politiken efter samlingsregeringen.

LÄS OCKSÅ: Island står inför den djupaste krisen på 100 år

Programmet snickrades ihop på finansminister Ernst Wigforss (S), sommarställe i Stora Hult på Bjärehalvön (Klas Eklund föddes i grannhuset – hans morfar hade sålt marken till Wigforss) och presenterades i valrörelsen 1944 och vägledde Sverige under de första decennierna efter kriget. Till dess att en rad gynnsamma omständigheter som möjliggjorde politiken inte längre existerade. Ett land kunde inte driva politik nationellt längre när ekonomin blev alltmer global. Sverige gled ner i en hemlagad kostnadskris, som slog ut stora delar av industrin. Problemen – pekar analytiker ofta på – tacklades inte med framåtsyftande reformer. I stället genomfördes ett antal halvhjärtade insatser för att bevara det gamla, bland annat upprepade devalveringar.

När Socialdemokraterna insåg att man inte hade någon politik för det nya läget tillsatte man en »krisgrupp«. Inför valrörelsen 1982 lanserade man en ny politik, under namnet Framtid för Sverige.

– Den reformagendan lade grunden för kanslihushögern, säger Klas Eklund som själv kom att arbeta både på finansdepartementet och i statsrådsberedningen under denna tid.

Under 90-talskrisen tillsatte dåvarande statsministern, Carl Bildt, Lindbeckkommissionen. Den inspirerade till en rad strukturella reformer med målet att göra den svenska ekonomin långsiktigt starkare. Riksbankens självständighet, ett nytt inflationsmål, ett nytt ramverk för finanspolitiken, EU-medlemskap och en stor skattereform.

– Den lade ju fram 113 reformer och gav sig också på de politiska institutionerna, journalistbildningen och allt möjligt. Det var en liten högkvalificerad grupp, där alla skrev under rapporten tillsammans. Men i den här kommissionen, som nu börjar arbeta, kommer varje författare att stå för sina egna slutssatser, säger Klas Eklund.

Att kommissioner är en av de första åtgärderna i en kris är inte så konstigt, anser Klas Eklund.

– När man är mitt i en djup kris är det svårt att titta framåt, man sugs upp 24/7 i krishantering här och nu, då kan det vara bra med en grupp med det uttalade syftet att tänka långsiktigt.

Kan du ge en bild av hur kommissionen ser ut när ni börjar, är det ett schackparti där många av pjäserna redan har slagits ut?

– Både ja och nej. Schackbrädet har välts upp och ner. Så det blir plockepinn snarare än schack. Å andra sidan, när samhället någon gång börjar komma i gång kommer vi att möta en del problem. De ser vi redan nu.

– Vi har en segregerad arbetsmarknad som blir ytterligare försvagad. Det är en akut uppgift, men också en långsiktig, att få in dem som slagits ut. De akuta åtgärder som regeringen har vidtagit är rimliga och bra, men ingen långsiktig lösning.

Efter terrorattentaten i USA 2001 spåddes världsekonomin få sig en törn. Här förklarar Klas Eklund, då chefsekonom på SE Banken, vilka risker som finns.

Vad som händer med finanspolitiken är en annan fråga som Omstartskommissionen kommer att borra sig in i, berättar Klas Eklund. Han säger att pengar måste flöda ut  – nu.

– Men vi har fram till nu haft ett finanspolitiskt ramverk. Det har bland annat syftat till en skapa det överskott som vi nu kan använda. Det har tjänat oss väldigt väl.

Ska vi återgå till det gamla ramverket igen?

– Säg att statsskulden stiger från 35 till 45 procent av vår bruttonationalprodukt. Det är bara KI:s uppskattning just nu, vi vet inte var det landar. Men då har vi fortfarande en av de lägsta statsskulderna i Europa. Det är det Lars Calmfors ska skriva om. Jag tänker inte föregripa hans slutsatser. Men det ska bli väldigt spännande.

Klas Eklund går igenom område efter område: Produktivitetstillväxten måste upp, den betalar ju välfärden. Hur åstadkommer vi det?

– Det är sannolikt att globaliseringen rullar tillbaka och att vi står inför ett utvidgat handelskrig, men vi är ekonomer och nästan av naturen frihandelsvänner. Men krisen fräter på de internationella relationerna och det mellanstatliga samarbetet och EU har svårt att enas om tillräckligt verksamma insatser mot krisen. Hur bör Sverige agera i Europa och världen för att stötta de institutioner som är de små staternas främsta värn mot stöddiga stormakter? Hur ska vi på bästa sätt värna frihandel och ett öppet samhälle?

Den 17 augusti i år ska Omstartskommissionen lämna sin slutrapport. 

***

FAKTA: Omstartskommissionen

Omstartskommissionens sammansättning och respektive ansvarsområden:

Ordförande och redaktör: Klas Eklund, Senior economist, Mannheimer Swartling, före detta chefekonom på SEB.

Arbetsmarknad: Oskar Nordström Skans, professor och föreståndare för Uppsala universitets centrum för arbetslivsforskning.

Bostäder: Tor Borg, analytiker på Boverket, före detta chefekonom SBAB.

Entreprenörskap: Pontus Braunerhjelm, professor vid Institutet för industriell ekonomi och organisation,  KT H, före detta vd på Entreprenörskapsforum.

Europasamarbetet: Cecilia Malmström, gästprofessor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, före detta EU-kommissionär, EU-minister och Europaparlamentariker.

Finans- och stabiliseringspolitik: Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, före detta ordförande för Finanspolitiska rådet.

Grön omställning: Maria Wetterstrand, vd på Miltton purpose och Miltton europe, före detta språkrör i Miljöpartiet samt riksdagsledamot.

Infrastruktur: Lars Hultkrantz, professor emeritus, Handelshögskolan vid  Örebro universitet.

Ny teknik: Amy Loutfi, vicerektor och professor i informationsteknologi vid Örebro universitet.

Skatter: Åsa Hansson, docent, Institutet för näringslivsforskning vid Lunds universitet.

Utbildning och omställning: Susanne Ackum, före detta statssekreterare på finansdepartementet, före detta riksrevisor, ordförande för Forum för omställning.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera