Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi / Inrikes / Utrikes

Sveriges vägval: Ska Huawei få bygga 5G-nät – trots misstankar om spionage?

Ska Sverige låta den kinesiska telekomjätten Huawei bygga framtidens mobilnät trots att andra länder blockerar vad som anses vara en del av kommunistregimen.

Från huvudkontoret i tyska Bonn är budskapet från Deutsche Telekom tydligt: Alla som kan leverera 5G-teknik ska få vara med, enligt Dirk Wössner, vd för Europas största mobiloperatör.

I Tyskland ska 2 000 basstationer sättas upp bara i år, ett rejält åtagande. Byggandet av framtidens mobilnät, 5G, som erbjuder flerfaldigt högre hastigheter än det nuvarande mobilnätet 4G, innebär en enorm satsning på den framtida infrastrukturen inom telekom. Eftersom mer affärs- och säkerhetskritisk kommunikation ska bäras av nätet höjs riskerna betänkligt.

Enligt Dirk Wössner handlar det om att i första hand skapa ett mobilnät utan kala fläckar. Därför tar man in flera aktörer, även om det innebär att de olika leverantörernas tekniska utrustningar inte är kompatibla med varandra.

»Om Huaweis master installeras i ett område, kan utrustning från Ericsson inte användas här och vice versa«, sa Wössner till Frankfurter Allgemeine Zeitung i maj.

Deutsche Telekom har informerat inrikesministeriet om att samarbetet med den kinesiska leverantören har utvidgats, men tyska regeringen har inte tagit någon tydlig ställning i frågan. På andra håll har Huawei svartlistats och den kinesiska leverantören är en viktig bricka i handelskriget mellan USA och Kina.

Nyligen meddelades att Storbritannien överväger att fasa ut Huawei ur det brittiska 5G-nätet.

Premiärminister Boris Johnsons nya position i frågan innebär en rejäl vändning, särskilt som britterna så sent som i januari godkände Huaweis inblandning i telekom-infrastrukturen. Fem månader senare tvingas alltså den kinesiska leverantören ut i kylan och målet är att Huawei inte ska ha något med det brittiska 5G-nätet att göra 2023.

Allt fler ansluter sig till den syn som USA, Australien och nu även britterna ger uttryck för: att Huwaei tycks vara det kinesiska kommunistpartiets förlängda arm. Blotta misstanken reser samma fråga på andra håll: Ska Huaweis basstationer sättas upp runt om i Europa? För en rad andra företag – svenska Ericsson, finska Nokia och amerikanska Cisco – innebär det nya förhållningssättet att högre efterfrågan är att vänta.

5G har utkristalliserats till att bli en rejäl kamp mellan USA och Kina och analytiker har varnat för ett nytt kallt krig. När USA:s justitieminister William Barr talade inför företrädare från telekombranschen nyligen slog han fast att 5G utgör en kapplöpning där Kina är USA:s och dess allierades motståndare. Och i potten ligger demokratiska värderingar och kontrollen över utvecklingen – storpolitik rakt ner i konsumenternas mobiltelefoner. Branschmediet Telecoms. tycktes nästan överraskat. »Aldrig förr har telekom varit lika politiserat«, var summeringen.

Donald Trump har gått hårt mot kinesiska telekomjätten Huawei.

Upprinnelsen till konflikten kan spåras till i maj förra året, då USA:s president Donald Trump utlyste ett nationellt nödläge i syfte att skydda amerikanska företag från utländskt spionage. Åtgärden var uppenbar för alla: direkt riktad mot Huawei. Amerikanska företag – såsom sökjätten Google och chiptillverkaren Intel – stoppades i princip omedelbart från att samarbeta med Huawei kring mjukvara, hårdvara och teknisk support. Då liksom nu anses Huawei vara under kommunistpartiets inflytande och därmed möjligen även kunna spionera i nätet åt regimen. Chefer för flera amerikanska säkerhetsorgan, såsom FBI och CIA, har på grund av risken för spioneri avrått från bruk av Huawei-telefoner. Anklagelserna har tillbakavisats av Huawei.

Inrikespolitiskt har president Trump fått stort stöd. Även meningsmotståndare såsom demokraten Nancy Pelosi, talman i representanthuset, sa i ett tal i Tyskland i februari att »gå inte i närheten av Huawei«, och att inget land skulle låta sig »domineras av en autokratisk regering som inte delar våra värderingar«. Detta är en av få ståndpunkter som hon delar med Donald Trump.

I maj i år meddelade USA:s handelsdepartement att den nuvarande svartlistningen förlängs med ett år, samt att den utvidgas till att omfatta ytterligare 33 kinesiska bolag och institutioner. En del bolag påstås ha koppling till den kinesiska militären och anklagas för att bistå Pekingregimens övergrepp på den uiguriska befolkningen i Xinjiangprovinsen.

»Operatörerna måste kunna visa att de är säkra och pålitliga.«

Huawei högkvarter i Dongguan är en Europainspirerad temapark som kostade 15 miljarder att bygga. Totalt jobbar 20 000 personer där. FOTO: TT

Mycket tyder på att Kina inte är helt överraskat av USA:s agerande. Enligt branschmedier har Huawei under en längre tid ökat sina inköp från USA och ska nu ha ett lager med chipkomponenter för att täcka behovet under ett helt år.

Under det gångna året har USA också lobbat för att andra länder ska behandla kinesiska bolag – främst Huawei – som en säkerhetsrisk; talmannen Nancy Pelosis besök i Tyskland kan ses i ljuset av detta.

Storbritannien följer nu alltså efter medan frågan ännu är öppen i Tyskland och på andra håll i Europa. I Sveriges riksdag, efter förslag från Moderaterna, har partierna ställt sig positiva till att ändra lagar för att kunna sätta stopp för utländska investeringar som kan hota svenska intressen. Men när det kommer till teknik som levereras från Kina är budskapet inte lika klart.

I Sverige drar Telia och Tele2 precis i gång sina respektive 5G-nät. Telias satsning sker med teknik från Ericsson, medan Tele2 har Huawei som en av flera leverantörer.

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, sa vid invigningen i början på denna vecka, att han inte ser några problem med att kinesiska Huawei levererar tekniken. Ansvaret, sa han till TT, faller på bolagen.

»Operatörerna måste kunna visa att de är säkra och pålitliga.«

LÄS OCKSÅ: Fem frågor om smittspridningen i Wuhan Kina inte besvarat

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera