Inrikes

Experten: Klyftan ökar mellan unga bokslukare och de som knappt läser

Sverige har en läsklyfta. Pojkar läser sämre än flickor och barn till föräldrar med högre utbildning läser bättre än barn med lågutbildade föräldrar.

Varför är unga sämre på att läsa i dag jämfört med för 20 år sedan? Frågan har stötts och blötts på alla möjliga håll och kanter den senaste tiden.

Expressens Jens Liljestrand anklagade papporna för att ha slutat högläsa för barn, ett ”historiskt svek”. Andra har skyllt på mobiltelefonerna och skärmarna och vissa har skyllt på det svenska skolsystemet. En tredje grupp har krävt att ungarna ska börja med att läsa klassikerna och sedan ta det därifrån.

Förklaringarna är många och ämnet är så pass brinnande att läsförståelsen blev ett av årets teman på bokmässan 2020. Statens Medieråd konstaterar att unga lägger mindre tid på böcker och tidningar jämfört med tidigare generationer och andelen barn som läser dagligen har minskat sedan 2012, enligt nya siffror.

Problem med läsförståelsen bland unga i dag är ett faktum. Klyftan mellan unga som kan läsa på avancerad nivå och dem som knappt kan läsa överhuvudtaget blir allt större. Det konstaterar Ulf Fredriksson, docent vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms Universitet.

– Ett skäl till förändringarna är förändrade läsvanor. Barn och ungdomar – speciellt ungdomar – läser i mindre utsträckning än tidigare. Förr pratade man om bokslukaråldern i yngre tonåren när ungdomar ofta läste kopiösa mängder. Man kan hitta sådana ungdomar i dag också, men de är mer sällsynta, säger han.

Unga i dag bestämmer sig för att hitta informationen på andra sätt än att läsa, säger han. Det är ett problem, eftersom läsförståelse kräver mängdträning. Ju svårare texter man läser och förstår desto enklare bilr det att tillgodogöra sig information, säger han.

– Om många ungdomar tycker det är jobbigt med läsning så avstår man helt enkelt från att läsa. Om man kan få samma information med hjälp av bilder och ljud annat så använder man bilder och ljud stället. Det där skapar negativa spiraler. Om du redan från början inte är så duktig läsare och sedan läser mindre så att man inte får träning så blir man ännu sämre. Då blir ännu fler texter jobbiga och vilket i sin tur leder till att man avstår ännu fler texter.

Men enligt Ulf Fredriksson kan det finnas fler problem än så. Ett är att skillnaden mellan olika skolor ökar, vilket kan få följdeffekter för redan svaga läsare. Pojkar tenderar att vara sämre läsare än flickor. Detsamma gäller personer från socioekonomiskt svagare bakgrunder – läsförståelsen har blivit något som främst finns hos ungdomar som kommer från hem med akademiskt utbildade föräldrar.

– Om du tidigare gick i en skola där det fanns några goda läsare innebar det att en slags mellangrupp såg att man kunde bli bättre läsare. Om den högre gruppen inte längre finns kvar på skolan har inte mellangruppen längre någon som visar att man kan bli bättre, säger Ulf Fredriksson och fortsätter:

– Än värre kan bli att man får en lärareffekt. En lärare som arbetar på en skola med relativt låga resultat ser aldrig att elever skulle kunna vara bättre. Det där är ett argument för en skola för alla med blandade grupper, elever med olika bakgrunder och så vidare. Det hjälper upp alla, säger han.

LÄS OCKSÅ: Svenska chefer: Unga har sämre skriftkunskap än äldre

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera