Aktuellt / Ekonomi

40 miljarder i överskott för kommunerna – trots pandemin: »Bättre än i våras«

Trots coronapandemin går det bra för kommuner och regioner. I år väntas de göra ett överskott på 40 miljarder kronor. Förklaringen finns främst i ökade statsbidrag.

Anders Knape, ordförande i SKR, Sveriges kommuner och regioner, lät nästan överraskad när SKR presenterade sin ekonomirapport i dag:

– Det här är en positiv rapport och det ser betydligt bättre ut än i våras. Om ingen kraftig försämring sker i omvärlden har vi relativt goda förutsättningar, sa han.

Enkelt uttryckt har kommuner och regioner inte påverkats så mycket som befarat av pandemin och de generella bidrag staten skjutit till är större än tappet i skatteunderlaget. Det gör att 2020 i många kommuner kommer att avslutas med ett stort ekonomiskt överskott, som beräknas bli drygt 30 miljarder kronor.

Trots en ansträngd sjukvård under coronapandemin gör också regionerna bra resultat. Och ett motsvarande överskott i regionerna på 10 miljarder. Enligt prognosen gör bara Region Västerbotten underskott i år.

Men Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, pekade på utmaningarna framöver:

– Skatteunderlaget ökar långsammare under 2021 när korttidspermitteringarna klingar av. Vi tror på en minskning av skatteintäkterna 2021, och att de går tillbaka något under den tidigare nivån de kommande åren.

Det handlar också om demografiska utmaningar:

– Andelen som är 80+ kommer att öka med 49,6 procent mellan 2019 och 2029. De i arbetsför ålder ökar under samma period med bara 5,1 procent. Vi får en snabbare ökning grupperna utanför arbetsmarknaden, sa hon.

Samtidigt har kommunernas andel av den totala skuldsättningen ökat. Kommunernas andel av den offentliga skulden var 1995 på bara 5 procent av bnp, nu hamnar den på 12,9 procent av bnp. Statens skuld har under samma period succesivt minskat, ner på 35 procent före de coronaåtgärder som staten nu lånar för att finansiera.

Regionerna har uppskattat merkostnader hänförda till covid-19 till totalt 11 miljarder kronor fram till november i år. Till det kommer kostnader för testning och spårning av covid-19 som staten ersätter med upp till 6,8 miljarder 2020.

På minussidan finns att intäkterna har minskat på grund av färre besök i sjukvård och tandvård. Kollektivtrafiken har drabbats hårdast i form av minskade biljettintäkter. För 2020 beräknas intäktsbortfallet i kollektivtrafiken uppgå till 7 miljarder i förhållande till motsvarande period 2019.

En utgiftspost som ofta uppmärksammas är den för inhyrd personal, som hyrläkare eller -sjuksköterskor. Under 2019 var regionernas kostnad för inhyrd personal drygt 5,6 miljarder kronor. Då ska noteras att det utgör 3,8 procent av den totala personalkostnaden. Och kostnadsökningen, som varit hög de senaste åren, har planat ut.

LÄS OCKSÅ: Här är företaget som spås bli först med ett godkänt coronavaccin

Kommuner och regioner klarar sig bra med hjälp av ökade statsbidrag. Men bidragen minskar och 2023 får de enligt prognosen ett underskott på fem miljarder.

 

Statens andel av den offentliga skulden har succesivt krympt, även om den kommer att öka under 2020, medan kommunernas och regionernas andel av skulden ökat.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera