Inrikes / Vetenskap

Hårt straff om Paolo Macchiarini fälls

När kirurgen Paolo Macchiarini nu åtalas på nytt är det också under ny brottsrubricering; grov misshandel, som vid fällande dom skulle leda till hårdare straff än vållande till kroppsskada. Brottsrubriceringen är mycket sällsynt för rättsfall inom sjukvården, enligt kammaråklagare Anna Maria Larsson.

När förundersökningen mot kirurgen Paolo Macchiarini för tre år sedan lades ned väckte det stor förvåning. Efter att kirurgen genomfört operationer med syntetiska luftstrupar för åtta patienter, varav sju avlidit (och en klarade sig tack vare att man lyckades ta bort transplantatet) väntade sig många fällande dom. Men trots att struptransplantationerna inte ansågs förenliga med vetenskap och beprövad erfarenhet, gick det inte att styrka misstankarna om vållande till annans död, eller vållande till kroppsskada, ansåg åklagarna, som då lade ned förundersökningen. De bedömde det heller inte möjligt att bevisa att andra metoder eller palliativ vård skulle ha kunnat förlänga patienternas liv.

För två år sedan beslutade överåklagare Mikael Björk att återuppta förundersökningen om två fall av vållande till kroppsskada, grova brott. Det rörde sig dels om den unga kvinnan från Turkiet; Yesim Cetir, och en patient från Island; Andemariam Teklesenbet Beyene, som båda fick syntetiska luftstrupar inopererade vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Båda avled senare efter ingreppen, som följdes av smärtsamma komplikationer.

Utredningen kring ytterligare ett fall har under förundersökningen inletts på nytt, och fler förhör har hållits med personer i Sverige,Storbritannien, Belgien, USA och Spanien. I förhören har det blivit tydligt att ingreppen med syntetiska luftstrupar genomförts i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet och därför inte kan anses laglig, enligt Mikael Björk. I förra veckan väckte han nytt åtal mot Macchiarini, som denna gång åtalas för tre fall av grov misshandel. Förutom att helt sakna lagstöd, har ingreppen orsakat de tre målsägandena allvarliga fysiska skador och stort lidande, och bör bedömas som grov misshandel, anser Mikael Björk, som först vid den kommande huvudförhandlingen närmare vill redogöra för varför.

Paolo Macchiarini har vid nya förhör förnekat dessa brottsmisstankar, och hans advokat Björn Hurtig uppger för Fokus att han, liksom sin klient, håller fast vid sin tidigare inställning.

”Han har inte begått någon kriminell handling” skriver Björn Hurtig i ett mailsvar.

Macchiarini, som tidigare arbetat som kirurg vid universitetssjukhuset Bursa i Turkiet, ska för närvarande vara bosatt i Barcelona, men Björn Hurtig vill inte svara på huruvida Macchiarini är verksam som kirurg i staden. Inte heller om kirurgen har avtjänat det straff på 16 månader som han i fjol dömdes till av italiensk domstol, och som han överklagade. I detta fall anklagades han för att ha genomfört en bronkoskopi, undersökning av luftstrupe och lungor, vid universitetssjukhuset Carregi. En undersökning, som enligt domstolen var olaglig i och med att vännen saknade europeiskt hälsokort. Detta ska ha skett före åren då Macchiarini utförde de beryktade operationerna med syntetiska luftstrupar.

Macchiarini har hittills inställt sig till de förhör som hållits, uppger Björn Hurtig.

»Inga tecken tyder enligt på att han inte skulle infinna sig till rättegången i Sverige«, meddelar han.

Björn Hurtigs övertygelse är ännu att hans klient kommer att frikännas vid ett åtal.

Om det nya åtalet skulle leda till fällande dom, skulle den nya brottsrubriceringen också leda till ett strängare straff för Macchiarini än om han hade fällts för vållande till kroppsskada.

Straffsatsen för vållande till kroppsskada är böter, eller fängelse i upp till sex månader, och, om det är grovt, i upp till fyra år. Lägstastraffet för grov misshandel ligger däremot på ett år och sex månader.

Bakom brottet grov misshandel ska det ligga någon form av uppsåt; en avsikt och en insikt om effekten av ingreppet, även om huvudsyftet inte behöver vara att skada. Uppsåtet är den stora skillnaden mot vållande-brott, där du ”bara” behöver visa oaktsamhet. Däremot kan uppsåt i sig ha gradskillnader, påpekar Andreas Nyberg, åklagare vid Åklagarkammaren i Umeå.

–Vid ett insiktsuppsåt förstår man att det finns en betydande risk för att effekter ska uppkomma, ändå tar man medvetet den risken. Vid ett likgiltighetsuppsåt är man likgiltig för effekten av ingreppen, och skulle agerat på samma sätt även om man vetat vilka effekterna av dina handlingar skulle bli, säger han till Fokus.

Sjukvårdsärenden kan dock vara särskilt knepiga att bedöma juridiskt, enligt Andreas Nyberg, i och med att det i sjukvården kan handla om liv och död, och vara farligt både att agera och att inte agera.

– Kirugisk verksamhet är ju även i normala fall förenat med en viss fara, vilket innebär att alla negativa utfall från professionen ju inte kan vara ett brott.

Sjukvården är en så avancerad, komplicerad verksamhet att det finns få rättsliga ärenden som liknar varandra, konstaterar Anna-Maria Larsson, åklagare som även har hand om sjukvårdsrelaterade ärenden vid Åklagarkammaren i Örebro. Därför har också väldigt få sjukvårdsrättsliga ärenden också prejudicerade (vägledande) effekt.

Åtal som gäller grov misshandel är mycket ovanliga inom sjukvården, där åtalen i regel i stället gäller oaktsamhet, berättar hon för Fokus. Men både vid vållande till kroppsskada och misshandel i vården måste man- förutom oaktsamhet eller uppsåt- kunna konstatera och belägga orsakssammanhang. Och eftersom vården ofta inbegriper långa händelsekedjor kan det vara svårt att se om något som en enskild person gjort i sig har orsakat skada. Ska man påtala en avvikelse från vetenskap och beprövad erfarenhet, måste man som åklagare också kunna bevisa vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet; och att händelsen avvikit från detta.

Att kirurger åtalas för grov misshandel är alltså mycket ovanligt; också för att själva situationen; att ta emot vård, är en form av samtycke. Men det måste inte vara det, påpekar Anna Maria Larsson, och samtycke är inte alltid ansvarsbefriande; det finns en bortre gräns för vad man kan samtycka till.

– Har man passerat den gränsen är rubriceringen inte längre oaktsamhet, utan uppsåt. Men att skada behöver inte vara syftet, för att handlingen ska räknas som vara uppsåtlig.

Om ett ingrepp utförs på en allvarligt sjuk patient kan det också vara svårt att bevisa att en annan behandling skulle ha lett till en annan utgång.

-Men en person som ligger för döden kan ändå bli utsatt för misshandel och mord, betonar Anna-Maria Larsson.

FAKTA: Paolo Macchiarini

Paolo Macchiarini rekryterades som gästprofessor vid Karolinska Institutet 2010.

Mellan 2011 och 2013 opererade han in plaststrupar på tre patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset och på ytterligare fem patienter i andra länder. Syftet var att dessa plaststrupar med hjälp av stamceller skulle växa fast och fungera som levande organ. Samtliga tre patienter avled efter ingreppen.

Macchiarini delgavs misstanke för vållande till annans död alternativt vållande till kroppsskada, men bestred misstankarna. Förundersökningen lades ned 2017.

Macchiarini åtalas nu för tre fall av grov misshandel med hänvisning till luftstrups-operationerna vid Karolinska universitetssjukhuset.

Åklagare Mikael Björk anser att Macchiarini ensam bör bära det straffrättsliga ansvaret. De felaktiga uppgifterna och misstagen stod klart för dem som fanns runtomkring honom först efteråt, anser han.

FAKTA:  Så avslöjades Macchiarini

En av de patienter Macchiarini opererade med syntetisk luftstrupe vid Karolinska universitetssjukhuset; Yesim Cetir, en ung kvinna från Turkiet, fick så svåra, livshotande komplikationer efter ingreppet. När hon under våren 2013 fick så svåra komplikationer att hon riskerade att dö, fattade Macchiarini beslut om att hon skulle få en ny luftstrupe.

Vid denna tid kom även patienten från Island, Andemariam Teklesenbet, som också fått en syntetisk strupe inopererad vid sjukhuset, tillbaka till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge med liknande komplikationer som Yesim Cetir. Fyra läkare som då arbetade vid KU såg ett samband, och började gå till botten med Macchiarinis forskningsdata.

När de 2014 muntligt började informera högsta ledningen vid KS möttes de fyra läkarna av tystnad. De sammanställde en utredning på över 500 sidor, där de sakligt redogjorde för sina misstankar om exempelvis manipulerade provsvar, överlämnade den till ledningarna för KI och KS, men möttes återigen med tystnad, även-enligt dem själva- med utfrysning under två år, och KI:s dåvarande rektor Anders Hamsten friade senare Macchiarini från misstanke om forskningsfusk.

Hösten 2015 kontaktades en av de visselblåsande läkarna av journalisten Bosse Lindquist, vars SVT-dokumentär Experimenten till stor del grundades på rapporten från de fyra läkarna.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera