Aktuellt / Ekonomi

Jobb på distans – även efter pandemin?

Positivt: ökad effektivitet och pappor tar mer ansvar. Negativt: isolering och övervakning.

Vid coronapandemins utbrott var det som om en ny, omvänd hierarki tog form; tydliggjorde vilka som egentligen utgjorde samhällets stöttepelare: de »samhällsbärande« yrkena. En särskild aura skimrade med ens kring dem, som i vanlig ordning intog de nötta sätena i den annars tomma kollektivtrafiken. De, som måste vara på plats, för att samhället skulle fungera: sjuksköterskor, läkare, poliser, brandmän. Med ens var de dödsföraktande hjältar som riskerade livet – bara genom att gå till jobbet.

Och så vi andra. Copywriters, konsulter, skribenter, vars luddiga titlar lika gärna kunde uppfyllas digitalt – hemifrån. Jobb, som i sin tur på många håll visade sig gå minst lika effektivt på distans, vilket dessutom sparade kontorshyra. Flera företagsledare, som Twittergrundaren, vill nu helt eller delvis permanenta distansarbetet. I en stor studie jämförde en av världens ledande experter på distansarbete, Stanfordprofessorn Nicholas Bloom, produktiviteten hos dem som fick vara kvar på kontoret och de som jobbade hemifrån: hemarbetarna visade sig vara 13 procent mer produktiva. Tidigare studier visar också att anställda undermedvetet försöker kompensera att de får arbeta hemifrån genom att konkret åstadkomma mer än om de hade varit på plats.

»Jag kände mig tvungen att visa mig mer demonstrativ i mina ansträngningar«,säger en distansarbetande kvinna, Estelle, i ett färskt nummer av den franska tidningen L’Obs.

»Om covid-19 har visat något, så är det att anställda kan vara produktiva utan att vara fysiskt närvarande«, skriver Amanda Mull i sin tur i The Atlantic. Samtidigt framhåller hon, att den mängd studier som visar distansarbetets fördelar oftast utgår från intervjuer med dem som själva valt hemarbete. De som däremot ännu saknar sociala nätverk i arbetslivet, till exempel unga, riskerar att isoleras och berövas de band som endast ett möte ansikte mot ansikte skapar. Att snappa upp det outtalade blir svårare i den lite statiska, fyrkantiga form som digital kommunikation erbjuder.

Från 1800-talets industrialism till kultserier som The Office har det hatälskade kontoret kommit att symbolisera något nästan heligt,utgått från premissen att fysisk närvaro i detta landskap av stolar och bord i sig är ett kvitto på att man arbetar.

Under 1900-talets första decennier dominerade så kallade trälhav, uppradade skrivbord, som sedan kom att ersättas med 1960-talets öppna kontorslandskap. De störande ljudnivåer som de ansågs skapa ledde i sin tur till små arbetsrum på 1970-talet; innan öppna kontorslandskap – till stor del av ekonomiska skäl – återigen blev populärt. Under 2000-talet omskapas sedan de opersonliga kontorslandskapen till mer lekfulla aktivitetsbaserade kontor, inspirerade av idéer från Silicon Valley.

Men trots hemdatorns intåg på 1980-talet är det först nu under coronapandemin som distansarbetet har blivit rutin. Företag börjar titta på mindre lokaler, inser de ekonomiska fördelarna med att anställda själva fixar sin fysiska arbetsplats. Arkitekten Christina Bodin Danielsson, som forskar om hur vi påverkas av arbetsmiljön, går så långt att hon i SVT:s Ekonomibyrån kallar omställningen ett paradigmskifte.

Inte heller Robin Tapper, 36, som i dag arbetar som pressekreterare på Arbetsmiljöverket, tror att arbetslivet efter corona någonsin blir sig likt. Redan på sitt tidigare arbete, på fackförbundet Unionen, upplevde han övergången från kontor, som byggde på pappersarbete, till en arbetsplats utan fasta platser. De jobbade mot deadlines, utifrån förtroendearbetstid; särskilt intensivt när det behövdes, för att sedan ta ledigt för återhämtning. Många var, enligt Robin Tapper, chockade över det nya arbetssättet, som dock visade sig resultera i färre sjukskrivningar och mer effektivt jobb. Sitt nuvarande arbete påbörjade han under brinnande coronapandemi i maj, alltså redan från början på distans. Något han inte har några problem med – tvärtom.

– Jag tycker att jag får mer gjort, och jag får dessutom lättare ihop mitt livspussel, vad det än består av.

Hans sambo jobbar också hemma, men eftersom båda fokuserar på det de ska under arbetstid ser han inget problem i det.

– Högpresterande kommer att klara av distansarbete. De jag kan tycka synd om är människor, vars sociala liv enbart utspelar sig på jobbet.

Distansarbetet förutsätter tydlig ledning och riktlinjer. Och chefer har ett viktigt ansvar att uppmärksamma om någon börjar må psykiskt dåligt av den isolering som hemarbete kan innebära för en del, betonar Robin Tapper. Hemarbetet sätter också det egna hemmet i fokus, med all den ojämlikhet det kan innebära. Enligt Arbetsmiljöverket ska man dock inte behöva jobba hemma till vilket pris som helst. Arbetsgivare är visserligen skyldiga att se till att smittspridning inte sker på arbetsplatsen. Men har man en hemmiljö som bedöms som omöjlig att arbeta i, ska man få komma till kontoret.

Det alltmer utbredda distansarbetet tvingar oss dock att ompröva själva synen på arbete, enligt Kristina Palm, docent i industriell arbetsvetenskap vid KTH. Arbetets innebörd blir i ännu högre grad kopplat till prestation, inte till att vara synlig på en plats.

– Samtidigt finns en risk att skapa ett klimat med många digitala möten och mind­re fokus på att genomföra arbetet.

Den digitala teknik som möjliggör di­stansarbete kan däremot luckra upp traditionella könsnormer, och i högre grad få män att ta hand om sina barn. Det visar en kvalitativ studie som Kristina Palm varit delaktig i, och som presenteras i ett kapitel i den nyutkomna boken Att arbeta för lika villkor. Något som även visats i studier som den franska tidningen L’Obs refererar till.

Och det var just under sin pappaledighet som Tobias Hieta för nio år sedan började distansjobba på företaget Plex, som gör strömmad media och appar och har huvudkontoret i Silicon Valley. Tobias Hieta har sociala kontakter utanför jobbet, men valde ändå – före pandemin – att ett par dagar i veckan arbeta från ett co-working-space, en plats på stan där distansarbetare samlas och kan ta en kopp kaffe ihop. Han uppskattar flexibiliteten. Han kan bo i Gävle, ha ett jobb i Silicon Valley och slipper jaga bostad i Stockholm.

Distansarbetet har också lett till en flitig försäljning av mjukvarubolagens övervakningsverktyg, som gör det möjligt att installera program som följer varje knapptryck. Amerikanska och kinesiska bolag arbetar redan på detta sätt, enligt Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning.

– Om tekniken tillåter övervakning, är det bara en tidsfråga innan den börjar användas, även om den kan marknadsföras som en trygghet för den anställde. Den kan mäta varje knapptryckning du gör, varenda sajt du besöker.

Han tror inte, att dataskyddsförordningen, GDPR, ställer till några problem för de kapitalstarka amerikanska och kinesiska internetföretagen i Europa.

– De hittar vägar att kringgå detta.

Men att tekniken för övervakning finns betyder inte att det är tillåtet eller lämpligt att använda den, betonar Evelin Palmér, jurist på Datainspektionen. Samtidigt som mer raffinerad teknik finns för övervakning, har integriteten stärkts genom dataskyddsförordningen och möjligheten att utfärda sanktionsavgifter mot företag som bryter mot den. Ett giltigt syfte för att övervaka via dator kan vara att det utifrån en anställds beteende finns särskilda skäl för det, eller att företaget vill värna säkerheten för systemen.

– Men det kan göras på ett mindre integritetskränkande sätt än att titta på hur varje anställd har knappat på sin dator. Att som rutin övervaka anställda är inte tillåtet, då krävs konkret och motiverad misstanke i varje enskilt fall. Sätts en övervakning i system kan det leda till sanktioner eller straff. Man kan inte ersätta arbetsledning med efterkontroller.

Tobias Hietas arbetsgivare i Silicon Valley ser inget behov av nitisk övervakning, men ger ändå feedback, meddelar han från hemarbetsplatsen i Gävle.

– De anser att deras anställda är vuxna. Jag kan förstå att vissa företag behöver övervakning. Samtidigt tror jag att det är samma typ av arbetsplatser som tycker att det är bra med stämpelklockor. Och det känns lite gammalmodigt.

Kanske blir det de samhällsbärande yrken som utmärkt sig under pandemin som kommer att omgärdas av en särskild status; behålla den nya auran av exklusivitet. De, som har yrken, där du är så viktig att du bara måste vara – på plats.

***

FAKTA: Så gäller försäkringen

En knapp fjärdedel av svenskarna jobbar nu hemifrån på grund av pandemin, i Stockholm är siffran drygt 40 procent.

Om en olycka sker i hemmet under arbetstid och ska täckas av Försäkringskassans allmänna arbetsskadeförsäkring, måste den ha ett direkt samband med att man utför arbete. Nästan alla som jobbar i Sverige är dessutom försäkrade via sitt arbete, via tilläggsförsäkringar som administreras av Afa Försäkring.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera