Inrikes

M kritiska efter nya skjutningar: »Regeringens rättspolitik ett fiasko«

Politisk strid om ökad gängkriminalitet, en andra nedstängning gav effekt i Storbritannien och regeringen uppmanar svenskar till beredskap inför pandemi även under 2021. Det är några inslag i morgonens svep.

Inrikes

Politisk strid om gängkriminalitet 

Helgens skjutning i Malmö har återigen väckt oppositionens kritik av regeringens rättspolitik. Den ökande gängkriminaliteten är ett »medärvt problem«, och ett »fiasko för regeringens rättspolitik«, säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell, till Ekot. Inrikesminister Mikael Damberg (S) slår i sin tur ifrån sig. Att antalet dödliga skjutningar i år överstigit förra årets totalsiffra är, enligt inrikesministern ett resultat av:

»För lite insatser för tio, femton, tjugo år sedan, sedan de här gängen fick etablera sig, ta över narkotikamarknader och därmed också få våldsmonopol på vissa plaster«.

Leva med pandemi hela 2021

Pandemin har bara börjat, och kommer inte att försvinna bara för att vi får ett vaccin. Det är det dystra budskapet från chefen för regeringskansliets krisarbete, Elisabeth Backteman, som i DN uppmanar svenskarna att ha en »fysisk och mental beredskap« att leva med viruset under hela nästa år. I det planeringsunderlag, där regeringskansliets tio departement involverats i för att räkna ut följderna av smittspridningen, varnar tjänstemän för ökad risk för konkurs, högre arbetslöshet, ökad segregation, en växande vårdskuld och även för en sårbarhet som cyberattacker och desinformation kan ha på Sveriges försvarsförmåga.

»Det är väldigt många politikområden som berörs utöver det mest uppenbara, hälso- och sjukvården«, säger Elisabeth Backteman.

I sin senaste ekonomirapport ser SKR ett scenario där ekonomin återhämtat sig först 2024. En annan av pandemins effekter är minskad invandring, som riskerar att ge färre invånare - särskilt barn och unga - i många kommuner.

..men exportföretag ser ljusnande framtid

En undersökning från Svensk Exportkredit går däremot i mer positiv ton. En bättre konjunktur och lärdomar från i våras ökar framtidstron hos de svenska exportföretagen, enligt undersökningen, och företagen tror på fler anställda i Sverige och en ökad orderingång det kommande tolv månaderna.

»Det är otroligt glädjande med tanke på hur viktig exporten är för svensk ekonomi och inte minst sysselsättningen i Sverige«, säger Catrin Fransson, vd Svensk Exportkredit, till Ekot. 

Splittring om skolköer

I en statlig utredning om en likvärdig skola i syfte att minska skolsegregationen föreslår utredare Björn Åstrand bland annat att slopa kö som urvalssystem till friskolor och införa ett gemensamt skolval och justera skolpengen så att kommunala skolor får högre ersättning än friskolor. I dag måndag går remisstiden ut, och förslaget har skapat splittring, i riksdagen såväl som i kommuner. I sitt remissvar är SKR kritisk till utredningens förslag, som hittills endast fått stöd av S,V och MP. Moderaternas skolpolitiske talesperson Kristina Axén Olin efterlyser i stället en åldersgräns för när barn kan ställas i kö. En kö, som speglar det val man vill ha är bättre än att man »strategiskt ställer sitt barn i kö redan på BB«, säger hon till Ekot. 

Utrikes

Tysta kyrkor och utegångsförbud

Julledigheten innebär en risk för att virusspridningen återigen ska ta fart, enligt EU-kommissionen, som nu varnar för en tredje våg av det nya coronaviruset i Europa. På onsdag kommer EU med rekommendationer för att »harmonisera« medlemsländernas åtgärder för att bromsa smittspridningen, rapporterar La Repubblica. 

Kändisar ska stävja vaccinkritik

National Health Service, NHS, i Storbritannien ska nu ta hjälp av kändisar för att övervinna en utbredd vaccinskepsis bland allmänheten. Inga namn har ännu tillkännagivits, men NHS söker efter »berömda människor, som är kända och älskade«, rapporterar The Guardian. Viss sjukvårdspersonal ska kunna vaccineras i enlighet med ett nödgodkännande (en form av godkännande som inte tillämpas i Sverige) av Pfizer/Biontechs vaccin redan den 7 december.

Andra nedstängning hjälpte

Andelen smittade av coronaviruset har minskat med 30 procent i England sedan den andra nedstängningen genomfördes av den brittiska regeringen den 5 november, visar en studie från Reuters. 

»Fallen höll på att stiga när landet gick in i nedstängning, men det här följdes av en nedgång när nationella åtgärder framgångsrikt minskade infektionstalen över landet«, skriver hälsodepartementet, enligt rapporten.

Debatter

SvD Debatt efterlyser Carina Ohlsson, förbundsordförande S-kvinnor och Malin Malm, förbundsordförande S-studenter, en delad föräldraförsäkring, där pappan ges hälften av dagarna. I dag är föräldraförsäkringen redan individualiserad, med en pott föräldradagar till varje förälder, men föräldrar kan ge varandra dagar. Följden har enligt S-politikerna blivit att papporna lägger över allt fler dagar på mammorna.

»Delar vi inte mer jämställt på föräldraskapet så kan vi inte heller nå ett jämställt arbetsliv«, skriver de.

DN Debatt vill ledande företrädare för Sveriges näringsliv, däribland Jan-Olof Jacke, vd Svenskt näringsliv, se en fördubblad hastighet i utbyggnaden av Sveriges kraftnät, och presenterar en rad förslag för hur detta ska gå till. Detta eftersom flera prognoser nu tyder på att vi i Sverige kommer att använda omkring 200 TWh år 2045 (en ökning med 60 procent jämfört med i dag). Dagens elsystem med ett överskott i norra Sverige och ett underskott i södra kräver investeringar i elnätskapacitet som måste vara klara redan 2030 och inte, som enligt Svenska kraftnäts planering, först 2040, anser de, och skriver:

»Det är orimligt att det ska ta 20 år att koppla ihop Sverige«.

Frågan om landets energiförsörjning tas upp även på Di:s debattsida. Genom att ställa tydligare krav på Svenska kraftnät att bygga för framtiden bör ansvariga politiker ta ett större ansvar för utbyggnaden av elnätet, anser Henrik Sjölund, vd för skogsindustrikoncernen Holmen.

»Takten och ambitionsnivån i utbyggnaden av elnätet behöver höjas och planerbar kärnkraft och kraftvärme bevaras och byggas ut«, tycker han, och föreslår bland annat att befintliga subventioner som »försämrar kraftbalansen« bör tas bort, och att Svenska kraftnät inte bör stå för anslutningskostnaden för havsbaserad vindkraft.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera