Aktuellt / Covid-19 / Språket

Expresskurs i tegnellska: Här är de nya orden vi lärt oss i pandemin

För ett år sedan hade få svenskar koll på termer som klustersmitta eller droppsmitta.

Coronapandemin förvandlade Sverige till en nation av hobbyepidemiologer. Plötsligt slängde vi oss med facktermer som klustersmitta och samhällsspridning samt snappade upp medicinsk yrkesjargong som platta till kurvan och superspridare. Svenska folket fick en expresskurs i tegnellska – och även om vi avskydde viruset så väckte det vår språkliga kreativitet.

En ny verklighet kräver nya ord. Språkliga uppfinningar signalerar att vi står inför något vi inte är bekanta med sedan tidigare.

I pandemins inledande skede hade Folkhälsomyndighetens presskonferenser nästan samma lägereldsfunktion som Melodifestivalen. Vi gjorde deras fackspråk till vårt vardagsspråk. Över en natt kunde rätt många ge hyggliga definitioner av tegnellskans vanligaste glosor, som flockimmunitet, reproduktionstal och droppsmitta. De nya orden pluggade vi in plikttroget.

Knepigare var de där orden som vi trodde att vi redan kände till. I svenskan kan vi strunta i råd och rekommendationer. De kan gälla böcker vi inte känner oss tvungna att läsa eller filmer vi inte behöver se. Men när samma ord används i tegnellskan förväntas vi lyssna och lyda.

De som ville visa att de klarat grundkursen i tegnellska suckade åt storstadsbor som inte höll sig hemma i corontän utan smygtorpade ut till stugan. Dessa covidioter förmanades att känna smittskam och att åtminstone iaktta social distansering samt respektera tvåmetersregeln.

Det språkliga mönstret är bekant. Efter Estonias förlisning 1994 tog bogvisir steget från fackspråk till allmänspråk. Flodvågskatastrofen 2004 gjorde tsunami allmänt känt. I samband med katastrofer tenderar vi att anamma experternas språk.

Trots att slutet inte är i sikte har pandemin redan förändrat vårt samhälle. Därför har vi utvecklat en hel coronavokabulär. Ingen annan enskild händelse har gjort lika djupa avtryck i svenskans ordförråd sedan andra världskrigets slut.

I förvirringens tid är humor ett viktigt redskap. Hemburgaren uppstod när restauranger siktade in sig på avhämtning och hemleverans av hamburgare. Pand-Emmyn var årets pandemipräglade Emmygala, där ingen av de nominerade var på plats. Folkhälsonationalism var den lätt ironiska benämningen på den lojala uppslutningen bakom Sveriges vägval i krisen. Och det kändes som att hela den coronadigitaliserade världen fnissade åt olika Zoombombningar, som när den skotska ministern John Nicolsons di-
stansmöte med en parlamentarisk kommitté kuppades av att hans katt paraderade framför webbkameran.

Över tusen nya ord har myntats under pandemin. De flesta kommer sannolikt inte att överleva. Köksbordsjobbare, kortlivade trenddrinken quarantini och jojo-stängning à la Boris Johnsons Storbritannien är bara några av de språkliga uppfinningar som redan har fått sina användningskurvor rejält tillplattade.

Men det språkligt mest anmärkningsvärda är kanske inte alla nyord. Ett av svenskans kännetecken är att nya ord i regel bildas genom avledningar och sammansättningar av befintliga ord. I det avseendet är pandemin inget undantag. Det enda helt nya ordet är covid-19. Resten är ett resultat av traditionell svensk ordförrådspyttipanna.

Läxan är att pandemin förgår medan svenskans grundvalar består. Förhoppningsvis. <

Anders Svensson

Chefredaktör på Språktidningen.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera