Aktuellt / Inrikes

Kameraövervakning kan bli vanligare i Sverige – ska utredas av polisen

På torsdagen beslutar regeringen om nästa års regleringsbrev för Polismyndigheten, som får 1,9 miljarder kronor mer i anslag jämfört med året innan. Kamerabevakning är ett område regeringen vill att polisen prioriterar.

På en pressträff på torsdagsmorgonen presenterade inrikesminister Mikael Damberg (S) fyra uppdrag åt polisen kommande år. Myndigheten får 1,9 miljarder kronor mer i anslag under 2021, och medlen ska gå till att bekämpa kriminalitet i utsatta områden. Uppdraget består i att myndigheten ska ge en lägesbild över hur resurserna används för att skapa en polisiär närvaro i utsatta områden, och man ska redovisa de skjutningar som utförs i eller med koppling till områdena.

I regleringsbrevet står också att Polismyndigheten ska ”beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas”. I dagsläget finns 400 fasta kameror på olika platser i landet. Planen är ytterligare ett hundratal, båda fasta och tillfälliga, ska sättas upp nästa år.

  Vi måste titta på hur polisen jobbar med det här, få återrapportering om det. Polisen börjar använda ny teknik för ansiktsigenkänning, och andra former av bildanalys för granskning av övervakningsbilder i brottsutredningar. Till exempel att man filtrerar fram fordon, vapen och ansikten i videomaterial. Det är viktigt att Polismyndigheten använder de ökade befogenheterna på ett så effektivt sätt som möjligt, säger inrikesminister Mikael Damberg.

I klartext innebär regleringsbrevet att regeringen vill se mer kameraövervakning i utsatta områden, förklarar Mirjam Kontio, pressekreterare hos Mikael Damberg. 

– Polisen själv har sagt att det är ett effektivt verktyg. Sätter man upp kameror då försvinner droghandel på gator och torg. Jag skulle nog säga att vi vill se fler kameror, och vi vill ha en plan med återrapportering, hur de jobbar med det uppdraget, säger hon.

I somras togs kravet på tillstånd för kameraövervakning bort på vissa platser, till exempel inom kollektivtrafiken, på flygplatser och apotek. Mikael Damberg beskriver det som ett viktigt verktyg i polisens arbete mot kriminalitet. En som undersökt vilken påverkan kameraövervakning har på kriminaliteten är Anna-Karin Ivert, docent i kriminologi vid Malmö universitet.

Tillsammans med kollegan Karl Kronkvist kunde hon se att kamerabevakning i stadsdelen Sofielund i Malmö hjälpte polisen ingripa mot narkotikabrott. Dessutom upplevde boende och näringsidkare i området en ökad trygghet. Men för att kameraövervakning ska vara effektiv krävs en kombination av insatser.

– Dels beror det på i vilken kontext eller miljö du sätter upp kameran. Sätter du upp den på en parkeringsplats för att undvika bilstölder eller vill du förhindra narkotikaförsäljning? Och vad du har mer än kameran är viktigt. Du måste ha någon som tittar på kamerorna, någon som kan åka ut och agerar på det du ser. Det krävs mer än en kamera i de flesta fall, säger Anna-Karin Ivert.

Fakta: Regeringens uppdrag till polisen

  • Redovisa hur resurser fördelas så att det finns en stark polisiär närvaro i utsatta områden.
  • Beskriva hur arbetet med kamerabevakning bedrivs och utvecklas. I uppdraget ska särskilt framgå hur arbetet med kamerabevakning utvecklas i utsatta områden.
  • Redovisa skjutningar som utförts i eller med koppling till utsatta områden.
  • Uppdatera lägesbilden över utsatta områden och ge en samlad bild av vilka polisiära åtgärder som vidtas samt beskriva hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera