Österrike slår tillbaka efter terrordådet i Wien: »Ingen plats för politisk islam«
Bild: TT
»Ni vet att Österrike är ett mångfaldens land. Samtidigt är det en rättsstat.«
Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz såg sammanbiten ut när han talade framför ett samlat pressuppbåd i den skarpt belysta lokalen. Det var tidig morgon och vid sin sida hade han vicekanslern och två andra ministrar. Väggen bakom honom var prydd av både EU-flaggor och flaggor från Österrikes nio förbundsländer. Allvaret låg i luften.
»Parallellsamhällen, politisk islam och radikalisering finns det ingen plats för i vårt land«, fortsatte Kurz, och förkunnade sedan beslutet: sju moskéer stängs, och ett sextiotal imamer utvisas ur landet.
[caption id="attachment_649975" align="alignnone" width="991"]
Sebastian Kurz efter terrordådet i höstas. FOTO: TT[/caption]
Vid en första anblick skulle man kunna tro att presskonferensen utspelade sig dagen efter terrordådet i Wien i början av november i år. En IS-anhängare dödade 4 och sårade över 20 när han öppnade eld mitt i huvudstaden.
I själva verket ägde presskonferensen rum två år före dådet, den 8 juni 2018. Det var första gången som Österrike drog nytta av den islamlag som Kurz varit med och skapat under sin tid som integrationsminister några år tidigare. Nu fick han använda den som förbundskansler.
När EU ska stärka sitt arbete mot islamistisk terrorism höjs ofta röster om att Österrike och landets islamlag är det man bör inspireras av.
Landet har under Sebastian Kurz ledning gått till hårt angrepp mot det förbundskanslern kallar politisk islam. Myndigheterna riktar inte bara in sig på våldsbejakande extremister redo att begå dåd, utan agerar även mot personer och föreningar som »använder islam i politiskt syfte«.
Österrikes islamlag föreskriver att det som lärs ut i muslimska trossamfund inte ska strida mot rättsstatens principer. Föreningar som predikar om parallella samhällsstrukturer och som har anti-demokratiska inslag riskerar att upplösas eller bli av med statliga bidrag. Utländsk finansiering är förbjuden. Österrike har med stöd av lagen stängt ett flertal moskéer, utvisat imamer och genomfört razzior mot föreningar.
Lorenzo Vidino är chef för programmet för extremismstudier vid George Washington-universitetet i USA, och brukar beskrivas som en av världens främsta experter på islamism. Han är också rådgivare åt den österrikiska regeringen. Österrikes hårda linje grundas i att man insåg vilket inflytande Muslimska Brödraskapet hade på trossamfunden.
– Man förstod att Muslimska brödraskapet hade monopol på kontakterna med den österrikiska staten. I moskéerna framfördes inte nödvändigtvis våldsbejakande åsikter, men synen på jämlikhet, religionsfrihet och homosexuellas rättigheter var problematisk. Man är fri att ha de åsikterna, men Österrike slutade att se föreningarna som värda statens stöd, säger Lorenzo Vidino.
En av Muslimska Brödraskapets strategier är att bli en så kallad gatekeeper, det vill säga man strävar efter att föra talan för alla landets muslimer. Många studieförbund och trossamfund i Europa har anknytningar till Muslimska brödraskapet utan att de skyltar med det, säger Lorenzo Vidino. När politiker pratar med fem individer från olika muslimska föreningar kan de i själva verket vara del av ett och samma nätverk.
– Ett av deras mål är att påverka den muslimska gemenskapen och få muslimer att anamma Brödraskapets politiska och religiösa världssyn. Det andra är att bli de självutnämnda ledarna för muslimer i etablissemangets ögon.
I Sverige anklagas studieförbundet Ibn Rushd för att ha kopplingar till Muslimska brödraskapet, något som studieförbundet självt förnekar. Förra året fick förbundet 27 miljoner kronor i statliga bidrag. Sveriges Unga muslimer, tidigare en del av Ibn Rushd, har upprepade gånger hamnat i blåsväder efter att man bjudit in antisemitiska talare.
Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och forskar om terrorsekten IS. I de texter hon läst av Muslimska brödraskapet hyllas bland annat Hitler och nazismen. En rapport från Folkbildningsrådet hittade »vissa idémässiga anknytningar« mellan Ibn Rushd och Brödraskapet. Evin Ismail vill se en närmare granskning av vad som sker bakom stängda dörrar i svenska studieförbund och föreningar.
– De bjuder in antisemitiska föreläsare gång på gång. När medierna ifrågasätter ställer de in mötet. Men anledningen till att föreläsarna blivit inbjudna är att de tillhör Muslimska brödraskapet. Det blir hela tiden ett frågetecken kring hur föreningarna förhåller sig till ideologin, säger Evin Ismail.
Extremismforskaren Lorenzo Vidino instämmer. Du kan kalla en kontroversiell inbjudan ett misstag en eller två gånger, inte flera.
– Om du konstant bjuder in predikanter som har problematiska åsikter, då ska du bli av med bidraget, säger han.
[caption id="attachment_649976" align="alignnone" width="991"]
Evin Ismail, doktorand i sociologi vid Uppsala universitet.[/caption]
Risken med den österrikiska strategin att ge sig på politisk islam är att muslimer känner sig misstänkliggjorda på grund av deras tro. Men att låta Muslimska brödraskapets inflytande finnas kvar i samfunden är skadligare i det långa loppet, menar Evin Ismail.
– Österrike gör det här för att skydda muslimer från att deras religion ska kapas av den extrema varianten, som gör det mycket svårare för dem att samexistera med andra, säger hon.
Trots lagen drabbades Österrike nyligen av ett dåd med islamistiska förtecken. Enligt terrorforskare är den österrikiska modellen ändå effektiv för att förebygga terrordåd.
– Att bara titta på våldsbejakande extremister är som att titta ner i ett sugrör. Man ser på sin höjd ett litet kluster, säger Magnus Ranstorp, docent och lektor vid Försvarshögskolan.
Om antisemitiska imamer kan bjudas in obehindrat spär det på parallellsamhällen – och radikal islamism.
– Det handlar om att man för fram budskap som är antidemokratiska i botten.
Lorenzo Vidino liknar det vid att Österrikes strategi »rensar träsket«, och ursäktar sig samtidigt för det Trumpartade uttrycket.
– Du tar bort grogrunden för mer radikala grupper och minskar antalet unga muslimer som radikaliseras av samfundens språkbruk.
Österrikisk minister: Gärningsmannen som sköts ihjäl var IS-sympatisör
