100 dagar med ett nytt Japan – så påverkar landets problem Sverige

Text: H Richard Nakamura, Patrik Ström, Marie Söderberg och Åsa Malmström Rognes

Foto: TT

I höstas fick Japan en ny premiärminister, Yoshihide Suga, och det har nu gått mer än 100 dagar med den nya regeringen. Som kabinettschef under  företrädaren Shinzo Abe, är han i all väsentlighet en del i utformandet av den japanska politiska utvecklingen. Men vem är han och vad betyder ledarskiftet?

Suga representerar ett brott mot den politiska traditionen i Japan, där den typiska politiska karriärvägen vanligtvis har gått via medlemskap i den politiska eliten. I stället är han en man av folket, från Akitas landsbygd långt från de rika kvarteren i Tokyo, som har nått toppositionen genom lång och trogen tjänst i det styrande partiet. I hans nya roll står han och hans politik inför ett antal utmaningar, som alla i någon mån har betydelse för Sveriges relation med Japan.

Det finns ett antal policyområden som behöver adresseras akut av den nye premiärministern. Dessutom verkar stödet för Suga minska i opinionen beroende på hanteringen av covid-19-pandemin och den ökande smittspridningen i Japans storstadsområden.

Utrikespolitik

Kinas offensiva utrikespolitiska hållning har skapat en regional obalans och oro i grannländerna i allmänhet, och regionens andra ekonomiska stormakt Japan i synnerhet. Säkerhetsläget i Östasien blir genom de globala värdekedjorna högst påtagligt närvarade även i ett europeiskt perspektiv. Här skapar de nya samarbetsavtalen plattformar för samverkan för stabilitet. Den förra regeringen under Abe skördade framgångar med stora och ekonomiskt viktiga frihandelsavtal med EU, Kanada och staterna i Stilla havs-regionen. Suga har förvaltat sin föregångares arv av utåtriktade handelspolitiska initiativ och skrev den 15 november under RCEP-avtalet som omfattar ASEAN-länderna samt Kina och Sydkorea. Japan har inte tidigare haft bilaterala frihandelsavtal med vare sig Sydkorea eller Kina. Med RCEP skapas en ny plattform för att kunna hantera ländernas alltmer komplexa ekonomiska relationer. Avtalet med EU är dock det som tydligast har en säkerhetspolitisk dimension, främst i parternas relation till Kina.

Ekonomi

Yoshihide Suga blev favorit inför partiledarvalet för regeringspartiet LDP mycket tack vare hans tydliga intention att fortsätta sin företrädares ekonomiska politik, den som kallades Abenomics. Frågan är nu om han förmår att ta nästa steg och öka den ekonomiska tillväxten. Japan har fortfarande OECD-ländernas i särklass största statsskuld, cirka 240 procent av BNP. Lyckligtvis är huvuddelen av statsskulden i statsobligationer som ägs av den japanska centralbanken, samt av konsortier av privata finansinstitut, vilket innebär ett landet närmast är oberoende av utländska långivare. Med den pågående pandemin lär denna statsskuld inte minska. Den förstärks snarare av den penningpolitiska expansionen och det i december utlovade rekordstora stödprogrammet motsvarande 6 000 miljarder kronor. Trots Japans position i världsekonomin och de internationellt mycket konkurrenskraftiga storföretagen, är ekonomins storlek i sig ingen garant för en stabil tillväxt.

Demografi

Likt många industrialiserade länder har Japan en svår demografisk situation som  inte har underlättats av ett traditionellt lågt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor samt en mycket restriktiv immigrationspolitik. Utvecklingen har också underblåsts av ett institutionaliserat systemfel där skattepolitiken gynnar par där endast en av makarna i hushållet arbetar samt att barnafödande och barnomsorg är förenat med avgifter som inte täcks av offentliga medel. Sammantaget leder detta till en  snabbt åldrande befolkning och låga födelsetal. För att komma till rätta med den minskande och åldrande befolkningen krävs ett helhetsgrepp, där skatte- och välfärdssystem reformeras i samklang med de behov som finns i dagens Japan. Utformningen av en policy för att hantera demografiproblemet blir avgörande för Japans fortsatta tillväxt och framtida ekonomiska bärkraft.

Digitalisering

Tätt sammankopplad med reformer i samhället och fortsatt ekonomisk till-växt är också förmågan att driva utvecklingen och effektiviseringen inom stat och näringsliv gällande digitalisering. Behovet har blivit påtagligt under covid-19-pan­demin där Japans föråldrade administrativa processer har blivit en flaskhals. På denna punkt har dock Suga visat en handlingskraft som ingen annan föregångare. Japan är den minst digitaliserade ekonomin av alla OECD-länder. Fysiska sigill, fax och papperskopior av handlingar har varit normen. Det är paradoxalt att Japan med ledande företag inom elektronik och avancerad tillverkning har varit så senfärdigt med att ta till vara digitaliseringens möjligheter. Suga instiftade snabbt ett digitaliseringsdepartement och har instruerat nationella och lokala myndigheter att påskynda arbetet med att digitalisera Japan. Detta initiativ har starkt stöd från industriförbundet, Keidanren. Det nya departementet ser bland annat över möjligheteen att införa ett digitalt identifikationssystem liknande det svenska bank-id-systemet.

Miljö

Yoshihide Suga proklamerade tidigt att Japan skulle bli koldioxidneutralt senast år 2050. Det mottogs positivt av det japanska näringslivet och storföretag som Nippon Steel, Mitsui Chemical, Komatsu och NYK har självmant deklarerat konkreta mål för hur de ska minska sina klimatavtryck under de kommande 30 åren. Näringsdepartementet METI har initierat samtal för att förmå bilindustrin att ställa om helt till elfordonstillverkning under 2030-talet. Och enligt en energiplan som presenterades nyligen ska andelen förnybar energi öka från 18 procent 2019 till 60 procent 2050.  För att öka takten i omställningen kommer stora delar av det ekonomiska stödet i efterdyningarna av covid-19-pandemin knytas till satsningar och uppgradering inom miljö och hållbarhet.

Japan har på några decennier hamnat i skuggan av Kina, både politiskt och ekonomiskt. Landet lider fortfarande sviterna av 1980-talets spekulationsekonomi och dras med betydande strukturproblem. Yoshihide Suga har ingen lätt uppgift att få fart på landets ekonomi, men det finns tecken på ljusning. Med en fungerande demokrati och som världens tredje största ekonomi fortsätter Japan att spela en stor roll regionalt och globalt – också för Sverige och de många svenska företag som har verksamhet där.

***

H Richard Nakamura är verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Patrik Ström, Marie Söderberg och Åsa Malmström Rognes är verksamma vid The European Institute of Japanese Studies, Handelshögskolan i Stock­holm.