Maj Britt Theorin

Riksdagsledamot, fredsaktivist, dog den 6 april, 89 år gammal.

Text: Bo Bernhardsson

Det sägs att Sten Andersson, legendarisk partisekreterare för Socialdemokraterna och senare utrikesminister, i sin roll som ordförande i Stockholms arbetare-kommun gärna såg till att Maj Britt Theorin valdes till mötesordförande på arbetarekommunens årsmöten. Styrelser vill kunna driva igenom sina förslag och som mötesledare kunde Maj Britt inte vara lika aktiv i debatterna.

Maj Britt Theorin var en radikal och pådrivande partimedlem och en lysande talare. Partiledningen var kluven. Man såg och uppskattade hennes förmåga och lyskraft, men oroades också över den. Hon fick emellertid folkets kärlek. Hon valdes regelmässigt till kongressombud och deltog på sammanlagt 20 partikongresser. Hon hoppade över kongressen 2015, och gjorde sin sista kongress 2017 – 85 år gammal.

Maj Britt Theorin har mest blivit känd för sitt engagemang i freds– och nedrustningsfrågor. Hon hade viktiga uppdrag i flera svenska och internationella freds- och nedrustningsorganisationer, bland andra Internationella fredsbyrån, Kvinnor för fred och Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Hon utsågs av Olof Palme till nedrustningsambassadör och fick leda den svenska nedrustningskommissionen under åren 1982–1991. Hon var också en av initiativtagarna till Operation 1325 (makt åt kvinnor i fredsprocesser) och dess ordförande från 2010 till 2014. Resolutionen antogs av FN för 20 år sedan och slog fast vikten av kvinnors arbete för att skapa hållbar fred. 

Under senare år bedrev hon en idog kamp för att Sverige skulle ratificera konventionen om förbud mot kärnvapen och argumenterade mot närmanden till Nato och för fortsatt alliansfrihet.

Maj Britt Theorin gjorde störst avtryck i freds- och nedrustningsfrågor, men var i hög grad en socialdemokratisk allmänpolitiker; i många år också engagerad i det socialdemokratiska kvinnoförbundet, S-kvinnor och i kulturpolitiken.

Margareta Winberg, då ordförande i kvinnoförbundet, minns hur Maj Britt en dag 1995 ringde och föreslog att man skulle starta en bojkott av franska viner, med anledning av att Frankrike återupptagit kärnvapenprovsprängningar vid Mururoaatollen.

Så blev det. Franska ostar bojkottades också. Det var alls inte bara i Sverige man protesterade. Till sist blev protesterna i världen för starka. Frankrike upphörde med sprängningarna.

Maj Britt Theorin var på sextiotalet med och bildade, bland annat tillsammans med sin man Rolf, Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening (KSF) i Stockholm. Efter några år blev hon ordförande, ett förtroendeuppdrag hon behöll till 1996 när hon hade tagit plats i Europaparlamentet. 

Sjuttiotalet var en storhetstid för föreningen och för den moderna socialdemokratiska kulturpolitiken, som i hög grad formades då. Inför valet 1973 tog KSF initiativ till »Motståndsrörelsen mot en borgerlig regering«, som samlade en imponerande skara av de mest namnkunniga skådespelarna, författarna och konstnärerna.

Maj Britt Theorin vann också ryktbarhet för att hon ville stoppa satellit-tv och »förbjuda parabolantenner«. Något sådant förslag presenterades aldrig, men sant är att KSF var oroat över kommersialiseringen av kulturen, av ökande underhållningsvåld och reklam i svensk tv.

»Det behöver inte dröja länge innan vi har satelliter, ägda av multinationella mediesyndikat, som möjliggör för video-våldet att bakvägen ta sig in i svenska hem«, skrev KSF i ett remissyttrande. Man ville »i god tid« motverka »kommersiella utländska tv-satelliters möjligheter att invadera och infektera vår mentala miljö«. Det var främst barnens kulturmiljö man oroade sig för. Det skulle visa sig vara som att försöka stämma i en framrusande flod.

Maj Britt Theorin var riksdagsledamot mellan 1971 och 1995 och ledamot i Europaparlamentet mellan 1995 och 2004. Hon var kritisk till EU-medlemskapet och EMU. När den socialdemokratiska EU-listan upprättades inför parlamentsvalet 1999 var partiledningen bekymrad över att Socialdemokraterna uppfattades som »splittrade skeptiker« och ansåg att det var dags att skicka fler »engagerade européer« till Bryssel. Maj Britt var engagerad europé – svensk och världsmedborgare – och valdes in med ett starkt medlemsstöd i ryggen.

Maj Britt Theorin fick aldrig frågan om att bli statsråd – varför inte utrikesminister? Hon hade alldeles säkert blivit en utmärkt utrikesminister, på motsvarande sätt som hon blev en bra mötesordförande på Stockholms arbetarekommuns årsmöten.

Bo Bernhardsson är journalist och före detta riksdagsledamot (S).

Text: Bo Bernhardsson