Här är gudagott att leva

Sverige är fantastiskt. Men inte överallt och hela tiden. Inrikes flyttströmmar är viktiga för politiker att ha koll på.

Turistföreningen är före sin tid, ingen kan säga något annat. Redan på sjuttiotalet uppmanades svenskarna att hemestra i en jättekampanj med payoffen »Sverige är fantastiskt!«. Den syntes till och med på mjölkpaketen har jag för mig. Visst stämmer påståendet fortfarande, men som vanligt gäller det att »kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt«. För landet är ju som livet självt – det vill säga inte fantastiskt överallt, hela tiden. Utan olika mycket på olika ställen och föränderligt över tid.

 Det är för att ge en bild av dessa skillnader som Fokus varje år rankar rikets 290 kommuner efter vilken livskvalitet de erbjuder. I år har vi använt oss av tolv viktade kategorier, två fler än 2020. För andra gången i rad tronar skånska Lomma i toppen, följt av min uppväxtort Nacka (där jag satt och läste på de där mjölkpaketen vid frukostbordet) som rycker fram två placeringar.  Intressantare är dock bubblaren Habo vid Vätterns strand, två mil norr om Jönköping. Västgötarna klättrar från sextonde till tredje plats och har bland annat landets bästa arbetsmarknad. 

De tre storstäderna fortsätter att tappa befolkning och inte ens Stockholm tar sig längre in på topp-50-listan. I stället är det kranskommuner och orter ännu längre bort från storstadskärnorna som lockar och som klättrar, därtill säkert hjälpta av pandemin, Zoom och förbättrade möjligheter till hemarbete. Upplands-Bro (plats 24) och Vaggeryd (19) som rusar 144 respektive 120 placeringar är två exempel.

Dessa inrikes flyttströmmar är viktiga för politiker och tjänstemän på alla nivåer att ha koll på. Fler invånare skapar en god cirkel med större skatteunderlag som ger möjlighet att utveckla servicen till invånarna vilket i sin tur gör kommunen ännu mer attraktiv som bostadsort. Och vice versa. Denna enkla sanning blir tydlig om man jämför folkmängden. Inte mindre än 1,4 miljoner svenskar har valt att bosätta sig i någon av de 30 bästa kommunerna. Endast 340 000 är skrivna i de 30 lägst rankade. En toppkommun har alltså mer än fyra gånger så stort befolkningsunderlag i snitt som en i botten.

Jo, visst är Sverige fantastiskt! Inte överallt och hela tiden. Men på många håll och ofta.

Text:

Toppbild: Fredrik Sandberg/TT