Ny rapport: Antisemitismen minskar i Sverige

Antisemitismen minskar i Sverige. Det visar en undersökning från Forum för levande historia som jämfört svenskarnas attityder till judar 2005 och 2020.

Text:

Foto: Markus Schreiber/AP

2005 lät Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet SCB undersöka antisemitiska attityder. 2020 gjorde Novus om samma undersökning på uppdrag av Forum för levande historia. 3507 personer mellan 18 och 79 svarade på undersökningen, vilket är en svarsfrekvens på 61 procent.

Bakom rapporten står forskarna Henrik Bachner och Pieter Bevelander, som konstaterar att stödet för traditionella antisemitiska föreställningar har försvagats mellan 2005 och 2020 samtidigt som andelen som tar avstånd från denna typ av föreställningar ökat.

Här är fem exempel på minskad antisemitism:

  • 2005 instämde 15 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna har för stort inflytande i världen idag”, 2020 var motsvarande andel 11 procent.
  • 2005 instämde 26 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna har stort inflytande över världsekonomin”, 2020 var motsvarande andel 21 procent.
  • 2005 instämde 19 procent helt eller delvis i påståendet att ”Judarna har stort inflytande över medierna”, 2020 hade andelen minskat till 13 procent.
  • 2005 instämde 26 procent helt eller delvis i påståendet ”Judarna har stort inflytande över världsekonomin”, 2020 var motsvarande andel 21 procent.
  • 2005 instämde 6 procent helt eller delvis i påståendet ”Förföljelsen och hatet mot judarna är delvis judarnas eget fel”, 2020 hade denna andel minskat till 3 procent.

2020 undersökte forskarna föreställningen om den amerikansk-judiske finansmannen George Soros som allsmäktig aktör och drivkraft bakom komplexa globala skeenden och påstod:

”Finansmannen George Soros styr i hemlighet mycket av det som händer i världen”. 10 procent svarade ”Jag tror att det ligger någonting i det”, 39 procent avvisade påståendet som falskt och 51 procent valde svarsalternativet ”vet inte”.

Däremot visar undersökningen att kopplingen mellan staten Israels politik och antisemitism bara minskat marginellt:

  • 2005 instämde 7 procent helt eller delvis i påståendet ”På grund av Israels politik tycker jag alltmer illa om judar”, 2020 var motsvarande andel 6 procent.
  • 2005 instämde 9 procent i olika grad i påståendet ”Så länge Israel finns kan vi inte få fred i världen”, 2020 var motsvarande andel 7 procent.

Däremot har inställningen till en jude som svensk statminister blivit klart mer positiv. Påståendet löd:

”Det skulle vara helt acceptabelt med en jude som statsminister i Sverige”. 2005 svarade 48 procent helt eller delvis instämmande på påståendet, 2020 var motsvarande andel 66 procent.

Och svenskarna har inget emot en jude som svärson eller svärdotter:

2020 var 89 procent helt eller delvis positiva till en judisk familjemedlem medan 6 procent i olika grad var negativa, samma fråga ställdes inte 2005.

83 procent av befolkningen intar en positiv eller neutral hållning till att ha en jude som statsminister, granne, chef eller familjemedlem. Bara 2 procent är uttalat negativa.

Två av tre svenskar instämde inte i något av undersökningens åtta tydligt antisemitiska påståenden. Bara var tjugonde, 5 procent, instämde i fem eller fler påståenden och klassas av forskarna som klart antisemitiska.

Vilka är då mest eller minst antisemitiska:

  • Äldre är mer antisemitiska än yngre.
  • Högutbildade är mindre antisemitiska än lågutbildade.
  • Män är något mer antisemitiska än kvinnor.
  • Det spelar ingen roll var i landet man bor.
  • Däremot spelar det större roll var man är född:

Personer födda utanför Europa är mer antisemitiska än personer födda i Sverige. Det gäller i synnerhet personer med rötter i Mellanöstern och med muslimsk bakgrund. Forskarna skriver:

”Antisemitismen är jämförelsevis mer utbredd och politiskt legitim i länder i Mellanöstern liksom i vissa öst- och centraleuropeiska länder”.

Rapporten handlar enbart om attityder och tar inte hänsyn till antisemitiska brott eller handlingar.