Cementkrisen

Text:

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Cementa får inte längre bryta sten på Gotland. Vad händer nu?

FORMELLT HANDLADE DET om ett tillstånd att få fortsätta med täktversamheten. I Västra brottet ville Cementa bryta kalk till ett djup av -26 meter. I och med det ville man dessutom sänka grundvattennivån och iordningsställa en pump i området. Samma sak ville man göra i File hajdar-täkten och i första instans hade man också fått tillståndet klart. Mark- och miljödomstolen i Nacka Tingsrätt skrev i sitt avgörande att man lämnar tillstånd till ett uttag på högst 3,8 miljoner ton kalk- och märgelsten årligen i totalt 20 år. 76 miljoner sten som i huvudsak används till cementtillverkning.

Bland de största kunderna finns gruvorna, infrastrukturprojekten och byggföretagen. När det byggs i Sverige nuförtiden behövs det oftast cement och mer än hälften av den inhemska cementen i Sverige härstammar från Gotland.

Som ett led i detta skulle Spillningsån och Närsbäcken ledas om. Naturvårdsverket har oroat sig för att närliggande Natura 2000-områden och dess ekosystem kan påverkas negativt av tillståndet och att miljökonsekvensarbetet inte är tillräckligt gediget. Även Länsstyrelsen på Gotland är kritiska eftersom en rad risker med tillståndet inte tagits upp i konsekvensanalyserna av området.

Men Mark- och miljödomstolen höll inte med. Rätten gick på Cementas linje.

FÖRETAGEN VAR NÖJDA. Cementa likaså. Även näringsministern var nöjd, men det fanns skeptiker. Staten via länsstyrelsen på Gotland överklagade tillståndet. Det gjorde även staten via Naturvårdsverket, Gotlands botaniska förening och Naturskyddsföreningen Gotland.

I tingsrätten fick de klagande parterna rätt. Tillståndet avvisas. Den 31 oktober måste stenbrytningen på Gotland avslutas, för då löper tillståndet ut.

”Vid en samlad bedömning anser domstolen att det inte går att dra tillräckligt säkra slutsatser om vilken betydelse den sökta verksamheten vid File hajdar- täkten skulle få på omgivningen. Bristerna gör också att den avgränsning av sakägarkretsen som har gjorts, genom att influensområdet har bestämts till vad som motsvarar en meters avsänkning av grundvattennivån jämfört med dagens förhållanden, präglas av osäkerhet.”, skriver Mark- och miljööverdomstolen.

Panik utbröt.

Byggföretagen skickade ut ett pressmeddelande om att mellan 200 000 och 400 000 jobb kan hotas om inte tillståndet förlängs. Cementa hoppas att Högsta domstolen ska ta upp fallet och näringsminister Ibrahim Baylan (S) har kallat till sig näringsutskottet för att försöka lösa problemen, men trots att det bara är tre månader kvar tills dess att mer än hälften av den svenska cementprodutktionen riskerar att avstanna finns det ingen klar lösning i sikte.

UPPE I NORRBOTTEN varnar LKAB för att gruvbrytningen är hotad om kalkbrottet stängs ner. Centerpartiets Lars Thomsson skriver i Svenska Dagbladet att han vill skriva om miljöbalken och Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd varnar för att allt från vindkraftverkbyggen till batterifabriker kommer att behöva slopas om det inte finns tillräckligt med cement i Sverige. Enligt LKAB existerar ”ingen plan B”, utan cementen från Gotland kommer produktionen att stå stilla. För dem handlar det om 5 000 anställda och 15 000 som arbetar runtomkring bygget i närområdet.

Näringsministern har mött företrädare från näringslivet för att prata om saken och de har lovats att ministern tar saken på allvar, men frågan är om inskärpt allvar räcker. För att Cementa ska ges ett tillstånd till fortsatt verksamhet i området krävs det enligt domstolen en helt ny miljökonsekvensbeskrivning. Den som anförts av Cementa i rätten är enligt domstolen ”behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön.”. Med en så dålig miljökonsekvensbeskrivning kan därför inte domstolen pröva tillståndet, menar rätten.

Nu har näringslivet satt sin förhoppning till att Högsta domstolen ska ta upp fallet eftersom ”Mark- och miljööverdomstolen inte haft rätt kompetens” för att kunna bedöma ärendet. Cementa har överklagat, men experterna tror inte att det kommer bli så. Jan Darpö, professor i miljörätt, säger till DN att felet här snarare ligger hos Cementa som skickat in en undermålig ansökan än hos rätten som avvisat företagets ansökan.

Samtidigt tickar klockan. Om mindre än tre månader löper tillståndet ut.