Efter valrysaren: De ungas partier avgör vem som blir ny kansler

Efter 19 år är socialdemokratiska SPD åter största parti och valets segerherre heter Olaf Scholz. Det är dock de unga väljarnas partier De gröna och liberala FDP som avgör om det är Scholz eller förloraren Armin Laschet (CDU) som blir Tysklands näste förbundskansler.

Text:

Foto: TT

Socialdemokraterna (SPD) började röra sig uppåt i opinionsmätningarna när semestrarna var slut. I slutet av augusti gick man om Kristdemokraterna (CDU) och försprånget höll i sig fram till att vallokalerna stängde klockan 18 på söndagskvällen. Då hade SPD tagit tillbaka 1,3 miljoner röster från CDU och åter blivit Tysklands största parti – för första gången sedan valet 2002.

CDU å andra sidan noterade utan Angela Merkel sitt sämsta valresultat sedan Förbundsrepubliken bildades 1949.

Den 63-årige Olaf Scholz såg ändå bister ut när han tillsammans med de andra partiledarna tog plats i tv-studion för att delta i traditionsenliga ”elefantrundan” på söndagskvällen.

Han sa visserligen att valresultatet visade att väljarna vill ha honom som kansler, han visste samtidigt att den slagne CDU-ledaren Armin Laschet kunde lura honom på den slutgiltiga segern och trots allt bli förbundskansler.

Redan på söndagskvällen började de första sonderingarna för att avgöra om Tyskland i framtiden ska ledas av en så kallad trafikljus-koalition med SPD, De gröna och liberala FDP eller om de två sistnämnda partierna ska bilda en Jamaica-koalition med CDU.

Socialdemokraternas come-back var noga genomtänkt. Olaf Scholz utsågs till kanslerkandidat redan i fjol, valprogrammet var klart tidigt i våras, planen var att Scholz var den som skulle utstråla trygghet och erfarenhet i väljarnas ögon i ett läge när Angela Merkel lämnat scenen.

Scholz fick dessutom hjälp av sina medtävlare. Armin Laschet skrattade på fel ställe under översvämningskatastrofen i somras och efter det rasade opinionssiffrorna. I tyska public service-företaget ARD:s vallokalsundersökning uppgav 48 procent av SPD-väljarna att de inte skulle ha röstat på partiet om inte Scholz hade varit kanslerkandidat. Hos CDU-väljarna låg siffran på 10 procent.

Under försommaren såg det ut som att Tyskland skulle få en grön förbundskansler i Annalena Baerbock, även hon försvann när det visade sig att hennes bok inför valet innehöll ett otal plagiat, texter hade kopierats från andra källor utan hänvisningar.

De grönas andra språkrör Robert Habeck ser istället ut att hamna i förgrunden när valet är över. Han har tillsammans med FDP tagit initiativ till att de två partierna först ska reda ut var de står i förhållande till varandra innan sonderingarna börjar med SPD och CDU.

På söndagskvällen sa Habeck att det var så man hade gjort i hans hemstat Schleswig-Holstein efter delstatsvalet 2017.

De gröna och FDP är de ungas partier. Liberalerna blev störst bland förstagångsväljarna och De gröna är största parti bland alla väljare under 30 år.

I fallet Schleswig-Holstein ledde proceduren fram till en Jamaica-koalition. Om historien upprepas på riksnivå är en helt öppen fråga. 

Under valrörelsen stod det klart att SPD och De gröna ville regera tillsammans, nu behöver de en tredje part.

Lika klart var det att de goda vännerna Armin Laschet (CDU) och Christian Lindner (FDP) vill göra precis som de gjorde hemma i Nordrhein-Westfalen, det vill säga att snabbt komma överens och sedan regera. De måste få över De gröna på sin sida för att det ska ske.

De två partierna längst ut till höger och vänster gick bakåt. Det delvis högerradikala AFD blev dock allra största parti i såväl Sachsen och Thüringen, två delstater i det före detta DDR.

Vänstern (Die Linke) hamnade strax under fem-procentsspärren, men blir ändå representerat i förbundsdagen tack vare tre direktmandat.