”Handlar om att bryta ner kritiker” – så var sista dagen i rätten

Innan terrorforskaren Magnus Ranstorp trädde in i sal A i hovrätten sa han:

– Detta kan drabba oss alla.

Ranstorp, som i tingsrätten vittnat till förmån för den åtalade Ann-Sofie Hermansson, var återkallad i hovrätten av Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi från Muslimska Mänskliga Rättighetskommittèn (MMRK). Dessa har åtalat Hermansson för grovt förtal, efter att Hermansson under sin tid som kommunstyrelsens ordförande i Göteborg kallat de båda kvinnorna för extremister på sin privata blogg. I hovrätten krävde Doubakils och Abdulahis advokater från Folkets juristbyrå förklaringar av Ranstorp om kopplingen mellan MMRK och den brittiska organisationen Cage UK.

Ranstorp svarade att kännetecknande för Cage UK var att man i alla lägen och med alla medel försvarar terrorister. Ranstorp hade som underlag också gjort en sammanställning av alla de uttalanden som de två muslimska kvinnorna gjort mot Säpo, mot domstolar, ministrar, staten, åklagare och journalister. Dessa uttalanden visade Hermanssons advokat Allan Stutzinsky på tre stora skärmar i rättegångssalen under målets första dag.

Det var mot återgivandet av dessa uttalanden som de två kvinnornas advokater protesterade. Inte mot själva uttalandena, utan ur vilket sammanhang de var tagna. Dessa uttalanden fanns med redan under tingsrättsförhandlingarna, men advokaterna från Folkets Juristbyrå sa sig inte ha begripit detta. En långvarig diskussion uppstod, som varade ända in på tredje och sista rättegångsdagen.

Hovrättspresidenten tittade på kvinnornas advokater och sa:

– Ni är överens om innehållet, men inte slutsatsen. Låt oss i rätten fälla avgörandet.

Det kvinnliga hovrättsrådet tog en stund senare upp bunten med papper, visade det för åhörarna och påpekade, en smula irriterat:

– Här är 70 sidor av material.

På tredje dagen av hovrättsförhandlingarna i förtalsmålet mot Ann-Sofie Hermansson tycktes det uppenbart att de målsägandes syfte handlade om att belägra rättssystemet – att kriga med juridiska medel, så kallad lawfare.

Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi hade kallat ett antal professorer: Mattias Gardell, religionsvetenskap, Sven-Eric Liedman, idéhistoriker och professorn i genusvetenskap Lena Martinsson. Dessa hade mycket att säga men det återstår för domstolen att bedöma om deras utsagor förde förtalsmålet mot Hermansson vidare eller passar bättre på ett idéhistoriskt seminarium.

Allan Stutzinsky förhörde Liedman, som innan hade talat om begreppet extremism och förklarat att kallar man någon för extremist, innebär det att personen i fråga utesluts från samhällsgemenskapen.

Stutzinsky plockade fram en tweet där professor Liedman skrivit att:

”Annie Lööf är en extremist uppfödd på den idémässiga svältkost som Ayn Rand och Margaret Thatcher erbjuder.”

Slutsatsen advokat Stutzinsky drog var att var och en måste få ha sin egen uppfattning om vad som är extremt.

Den för ögonblicket något uppsluppna stämningen i sal A klingade snabbt av när Hermanssons vittne Nalin Pekgul steg in i salen eskorterad av två bastanta Säpovakter. Pekgul tog plats vid vittnesbordet medan Säpovakterna satte sig nära henne. Där satt de under hela förhöret.

Nalin Pekgul är troende muslim och socialdemokrat.

Hon har bland annat varit ordförande för socialdemokratiska kvinnoförbundet, men på grund av hatkampanjer – och demonstrationer anförda av Fatima Doubakil och hennes make Kitimbwa Sabuni, orkade hon inte längre vara i offentligheten:

”Jag avhumaniserades och var rädd att förlora livet.”

Hennes berättelse var stark. När hon var färdig, reste hon sig och gick ut ur salen, återigen eskorterad av Säpovakterna.

En man som satt utanför sal A och som ville vara anonym kommenterade:

– Jag såg Nalin komma ut med Säpovakterna. Efter henne kommer Fatima och Maimuna ut i trumf skrattandes. Vad det här handlar om är att bryta ner och förnedra kritikerna. Signalen är att om ni bråkar med oss blir det som med Soffan, som är sopåkare eller Nalin som lever med livvaktsbeskydd.

Så var den sista rättegångsdagen i målet mot Ann-Sofie Hermansson över. Hovrätten för Västra Sverige meddelar dom i målet den 30 september.