Politik vs tro – motsättningarna består

Halleluja! jublar valvinnaren Posk, som vill avskaffa direktvalet till Svenska Kyrkas högsta organ.

Text:

Foto: Jonas Ekströmer/TT

4963 röster. Det gav nomineringsgruppen Himmel och Jord ett mandat i Svenska kyrkans riksdag, Kyrkomötet. Den andra nykomlingen Alternativ för Sverige, AFS, fick drygt 10 300 röster och 3 mandat. Men vilken förankring har de kandidaterna i verksamheten?

Kyrkovalet har inte den spärr för småpartier som finns i riksdagsvalet. Den frågan kan bli aktuell igen, tror Jesper Eneroth, Socialdemokraternas gruppledare i Kyrkomötet.

– Jag tror att det kan börja diskuteras, säger han.

Socialdemokraterna är kyrkomötets största parti men tappar, liksom Centern, rejält i röster och mandat.

Fakta:

Totalt har 602 nomineringsgrupper och 27 000 kandidater ställt upp i kyrkovalet. 851 000 medlemmar röstade vilket ger ett valdeltagande på 17,5 procent.

Tretton nomineringsgrupper tar plats i Svenska kyrkans högsta organ, Kyrkomötet, vilket är ytterligare två (Himmel och Jord, Alternativ för Sverige) jämfört med 2017.

Valresultatet är preliminärt och beräknas vara helt färdigräknat när alla poströster är räknade om fyra till fem veckor.

– Det är klart att det är tråkigt att vi tappar. Men vi gläds åt framgångarna för vänstern och Öppen kyrka, som vi delar många grundläggande värderingar med, säger han.

Den andra stora vinnaren är POSK, Partipolitiska obundna i Svenska Kyrkan.

– Vi valvakade digitalt tillsammans igår och vi är otroligt nöjda, säger Amanda Carlshamre, ordförande för POSK, som ägnat förmiddagen åt gudstjänstfirande och bibellektion på sin diakonutbildning.

Även hon tycker att det vore bra med en spärr. Men vill egentligen förändra hela kyrkovalet i grunden.

– Med ett nytt system skulle den här frågan inte vara ett problem.

Det stora problemet är inte att grupper med få röster kommer in i Svenska Kyrkans högsta beslutande organ, utan att röster som inte har med kyrkan att göra kommer in.

– Det gör att partipolitiska grupper tar mandat utan någon som helst församlingsgemenskap. Är du förtroendevald i kyrkan behöver du dela kristen tro och leva ett kristet liv, säger hon.

Om POSK fick bestämma skulle hela direktvalssystemet till stift och Kyrkomötet skrotas. Det är en ”copy paste” från riksdagsvalet från den tiden då Svenska Kyrkan var statskyrka.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan vill ha ett direktval till församlingsnivå, men till regional stifts- och riksnivå ska representanter utses av församlingarnas aktiva. Nu har AFS fått tre mandat i Svenska Kyrkans högsta beslutande organ – utan att man vet vilken kristen tro och församlingsgemenskap de personerna har.

Enligt Amanda Carlshamre har politiska partier inte i kyrkopolitiken att göra – alls.

– Svenska Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap. Kyrkan anklagas än för att vara höger, än vänster. Men kyrkans uppdrag är att vara kyrka, säger hon och vill hellre dela in skillnaderna i högkyrklig, lågkyrklig, gammalkyrklig.

Även Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, oroas av partipolitiken i valresultatet. Att Alternativ för Sverige går från noll till tre mandat i Kyrkomötet är ett tecken på de nationalkonservativa strömningar som går genom Sverige och hela Europa, inte på en förändring i kyrkans inställning, hävdar han.

– Det här är en varningssignal, det är viktigt att Alternativ för Sverige inte får stå oemotsagda, säger han, och menar att betoningen i organisationens namn, Svenska Kyrkan, ska läggas på det andra ordet, inte det första:

– I kyrkans DNA ligger att ta parti för de som hamnar utanför. Det är viktigt att stå upp för ordet solidaritet, att värna människovärdet och den kyrka som står upp för människor i marginalen, som välkomnar människor som söker sig till vårt land, säger han.