Liberalerna muntra – trots 16 mätningar under spärren

Trots år av högljutt bråk är Liberalerna glada. Varför då?

Text:

Foto: Christine Olsson/TT

Frågan är om något svenskt parti förknippats lika lite med god stämning som Liberalerna har gjort de senaste åren. Halva partiet är arga för att Sabuni närmade sig Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna medan halva partiet tycker att man inte närmat sig gruppen tillräckligt mycket och tillräckligt fort.

– Det kan bli diskussion om vägvalet men kanske inte lika mycket som i våras, säger en högt uppsatt källa till Fokus.

Till Liberalernas landsmöte i Linköping är 15 motioner inlämnade som handlar om röda linjer mot Sverigedemokraterna. De gamla partiledarna har stått på frontlinjen. Maria Weissner har lobbat mot vägvalet både på ledarplatser och internt. Ungdomsförbundet har via sin ordförande Romina Pourmokhtari sagt i intervjuer att arbetsvägran i valrörelsen kan vara ett alternativ om inte partiet sätter tydliga gränser mot Sverigedemokraterna.

Och så har vi Bengt Westerberg. Han ska inte ens rösta på partiet, har han sagt i tidningen ETC.

Det här är frågor som rör Liberalerna i grunden. De största kritikerna är i minoritet mot partiledningen – det slogs fast redan i våras när vägvalet klubbades vid det extrainsatta landsmötet – men Liberalerna ser ett värde och hedrar sin tradition i att vara ett litet parti med lika många viljor som det finns medlemmar.

– Vårt parti behöver ses – komma ihåg att vi är med i samma parti. Inte avskyr varandra och att alla ändå gillar frihet. Det är välbehövligt, säger en person inom L.

På tåget till Linköping från Stockholm är partisterna ändå glada. Det säger man själva i alla fall. Nyamko Sabuni har ju visat upp självförtroende! Sverigedemokraterna får i all ödmjukhet lyssna! sa hon till Expressen och sedan till Sveriges Radio i intervjuer inför landsmötet. Liberalerna kommer att göra det bästa valet och vara lyckligast av alla! konstaterade partiledaren självsäkert.

Den ena frågan är om de röda linjerna räcker för att tysta den högljudda interna opinionen. Det är alltid svårt i ett parti när medlemmarna vill en sak och partiledningen en annan.

Den andra frågan är om det spelar någon roll. I Ipsos mätningar har partiet varit under spärren i 16 raka mätningar. Men ändå är alla på gott humör inför landsmötet.

– Tror inte det kommer vara lika dramatiskt och spännande som folk tror. Det finns alltid några högljudda medlemmar och så är det i vårt parti, säger en annan högt uppsatt person i Liberalerna till Fokus.

Om partiet ändå klarar riksdagsspärren och lyckas ta positionen som liberal röst i en borgerlig regering väntar nästa utmaning, sakfrågorna:

Narkotikapolitiken och skolfrågan diskuteras. Vissa i partiet vill avkriminalisera eget bruk medan partistyrelsen vill att partiet fortsatt ska vara för en restriktiv narkotikapolitik. LUF vill bland annat ta bort skatt på snus, ge amnesti till invånare från Hong Kong och införa lottning i stället för kötid som urvalsgrund till friskolor. Partiledningen är emot de flesta av förslagen.

Med lite otur blir landsmötet i Linköping det sista – på minst en fyraårsperiod – som partiet är representerat i riksdagen. Liberalerna pratar fortfarande om sig självt som ett självklart riksdagsparti, trots att opinionsundersökningarna ser annorlunda ut.

På tåget på väg till Linköping är fortfarande liberalerna glada, enligt dem själva. Det återstår att se om tongångarna är lika muntra när riksdagsvalet närmar sig.