Därför vill Facebook inte ha dina pengar

För 149 kronor i månaden kan du slippa reklam på Facebook och Instagram. Men Meta, som äger de båda sociala medierna, verkar föredra att du låter bli att betala. ”Vi tror på ett gratis, reklam-stött internet – och kommer att fortsätta erbjuda folk gratis tillgång till våra personaliserade produkter och tjänster oberoende av inkomst”, skriver Meta i ett pressmeddelande.

Med andra ord: techjätten är nödd och tvungen att erbjuda den nya tjänsten. Orsaken är GDPR. Redan när förordningen trädde i kraft 2018 började Irlands dataskyddskommission utreda Meta, och i januari i år kom den fram till att Meta bryter mot lagen när de utnyttjar användardata utan användarnas samtycke. Bötesbeloppet landade på närmare 4,5 miljarder kronor.

I somras fastslog EU-domstolen samma sak. Samtidigt blir de största IT-jättarna snart skyldiga att leva upp till ännu en ny EU-förordning, Digital Markets Act, som ställer liknande krav.

Den nya betalversionen av Facebook och Instagram är alltså ett försök att komma runt lagstiftningen. Användarna ställs inför att betala eller acceptera reklamen; de som inte betalar anses ha samtyckt till hur Meta använder deras data. Mycket riktigt är det bara inom EU, EES och Schweiz som användarna erbjuds möjligheten.

Så varför tar Meta så tydlig ställning mot det nya, reklamfria alternativet? Det är som vanligt bara att följa pengarna. Affärsmodellen bakom Facebook och Instagram är att samla in detaljerad information om användarna – vad de klickar på, gillar, skriver i chatten och mycket mer – för att kunna sälja riktad reklam med hög precision. Och annonsörerna betalar gärna. Förra året drog Meta in drygt 1 200 miljarder kronor – motsvarande Sveriges statsbudget. Nästan allt kommer från annonsintäkter.

Ställda inför alternativet att skydda sin personliga integritet eller låta Facebook kapitalisera på ens data är det sannolikt att många skulle välja det första – åtminstone om det inte kostade. ”Man kan misstänka att Meta inte tror att många ska betala för ett annonsfritt nyhetsflöde, det viktiga för dem är nog att många klickar i det andra ’alternativet’, som tillåter dem att fortsätta med sin kartläggning”, är Västerbottens-Kurirens chefredaktör Jessica Wennbergs analys.

Om Meta inte längre kan använda användardata till att skräddarsy annonser hotas alltså hela företagets affärsmodell. Det nya reklamfria alternativet är med andra ord en testballong: räcker det att välja bort betalversionen av Facebook och Instagram för att man ska anses ha samtyckt till hur Meta använder ens data?

Enligt kritikerna är det tveksamt om det reklamfria flödet räcker för att Meta ska kunna ducka kraven i GDPR och Digital Markets Act.

– Det verkar rätt osannolikt att Meta kan kringgå och lura dataskyddsmyndigheter med den här nya strategin. Vi betraktar Metas tillvägagångssätt som illegal och planerar att vidta rättsliga åtgärder, säger en talesperson för den österrikiska integritetsorganisationen NOYB (None of your Business).

Om strategin ändå skulle visa sig vara lagligt väcker det i stället etiska frågor. ”Frågan är om det faktiskt är acceptabelt att man måste betala för att få skydd för sin personliga integritet trots att det är en mänsklig rättighet”, säger dataetikforskaren Sandra Wachter till Telegraph.

Läs även: Chat Control: Så ska techjättarna skanna allt du skickar

Läs även: Jag får väl bli konsthantverkare