Det dödliga hotet från USA:s vänster
Mordet på Charlie Kirk sätter det politiska våldet i nytt ljus.
Mordet på den konservative debattören Charlie Kirk i onsdags var inte bara ett fruktansvärt våldsdåd, utan skapade också en politisk jordbävning. Det stod snabbt klart sedan de makabra scenerna på Utah Valley University hade blivit virala. Även om motivbilden ännu är under utredning, så har reaktionerna här i USA varit mycket starka och mordet betraktas allmänt som ett symptom på att polariseringen mellan progressiva och konservativa krafter i amerikansk politik har blivit explosiv. Den större fråga man ställer sig är om USA är på väg in i en ny era av politiskt våld? Och från vem?
Politiskt våld är knappast något nytt i USA:s historia. Landet har genom åren sett flera mord och mordförsök på sittande presidenter, blodiga bombattentat från både höger- och vänsterextrema grupper, men också religiösa grupper, liksom gatuvåld. Men på senare år har våldet ändrat karaktär. Enligt nyhetsbyrån Reuters har över 1 300 politiskt motiverade attacker inträffat i USA sedan 2021. Och under det första halvåret i år registrerades cirka 150 sådana incidenter. Det är nästan en fördubbling jämfört med motsvarande period i fjol. Det inkluderar hot, vandalism, fysiska attacker, men också mord och mordförsök.
Under flera år har den amerikanska högern, med grupper som Proud Boys och milisliknande nätverk, varit i fokus för myndigheter och medier när det gäller politisk och våldsbejakande extremism. Många förknippar också det politiska våldet med just högern. Men på senare tid har ett nytt mönster med våld mot konservativa mål börjat skönjas.
Härom veckan dödades två barn och 17 andra skadades efter en masskjutning på en katolsk skola i Minneapolis. Skytten, som tog sitt eget liv, var en transkvinna som bland annat hade en regnbågsflagga och texten ”Döda Trump” vapnet. Våren 2023 dödades också sex personer vid en liknande attack mot en kristen skola i Nashville. Gärningsmannen Aiden Hale hade bytt kön till man och efterlämnade ett manifest som uttryckte ett djupt hat mot konservativa värderingar. De två mordförsöken mot Donald Trump under valkampanjen förra året hamnar också på listan över politiskt motiverat våld.
Att sociala medier bidrar till den stora polariseringen, har blivit tydligt under det senaste dygnet. Nätet har flödat över av skärmdumpar och klipp med vad som förefaller vara vanliga studenter som uttrycker både glädje och lättnad över Charlie Kirks död. Högern anklagar vänsteranhängarna för att sakna empati och hävdar att det ligger i vänsterns natur att hylla våld riktat mot politiska motståndare. Fast det är oklart hur representativt detta är. Forskning från bland annat Berkeley-universitet visar att såväl höger- som vänsterväljare i USA i ökande grad anser att det är ”acceptabelt” att deras politiska motståndare ”får vad de förtjänar”. Samtidigt har lejonparten av de dödligt våldsamma attacker som har ett dokumenterat ideologiskt motiv, enligt Reuters, begåtts av högerextrema gärningspersoner: 13 av 14 fall sedan 2021. Oavsett vem som har står för ökningen av det politiska våldet så menar politiker i båda lägren att utvecklingen är en tickande bomb. Demokratiska toppolitiker som Joe Biden, Barack Obama och Alexandra Ocasio Cortez var snabbt ute och fördömde mordet på Charlie Kirk.
Enligt statsvetarna accelererade polariseringen i USA efter valet 2016. Kombinationen av sociala medier, desinformationskampanjer och politiskt färgade tv-nyheter är alla komponenter som har bidragit till att retoriken har blivit oförsonligare. En meningsmotståndare blir automatiskt en fiende och politiska strider avgörs inte längre i debatter utan med cancelleringar, förakt, hat, hot och - som nu – med vapen.
Vi vet ännu inte vem som mördade Charlie Kirk eller varför (när detta skrivs har en 22-årig man från Utah just gripits som misstänkt). Men om det visar sig att dådet var vänsterpolitiskt motiverat, så kan det markera början på ett nytt skede i amerikansk historia, där mordattentat också utförs av en radikal vänster.
***
Läs även: Politiska mord inte höger eller vänster
Läs även: Charlie Kirk fick sista ordet
Mordet på den konservative debattören Charlie Kirk i onsdags var inte bara ett fruktansvärt våldsdåd, utan skapade också en politisk jordbävning. Det stod snabbt klart sedan de makabra scenerna på Utah Valley University hade blivit virala. Även om motivbilden ännu är under utredning, så har reaktionerna här i USA varit mycket starka och mordet betraktas allmänt som ett symptom på att polariseringen mellan progressiva och konservativa krafter i amerikansk politik har blivit explosiv. Den större fråga man ställer sig är om USA är på väg in i en ny era av politiskt våld? Och från vem?
Politiskt våld är knappast något nytt i USA:s historia. Landet har genom åren sett flera mord och mordförsök på sittande presidenter, blodiga bombattentat från både höger- och vänsterextrema grupper, men också religiösa grupper, liksom gatuvåld. Men på senare år har våldet ändrat karaktär. Enligt nyhetsbyrån Reuters har över 1 300 politiskt motiverade attacker inträffat i USA sedan 2021. Och under det första halvåret i år registrerades cirka 150 sådana incidenter. Det är nästan en fördubbling jämfört med motsvarande period i fjol. Det inkluderar hot, vandalism, fysiska attacker, men också mord och mordförsök.
Under flera år har den amerikanska högern, med grupper som Proud Boys och milisliknande nätverk, varit i fokus för myndigheter och medier när det gäller politisk och våldsbejakande extremism. Många förknippar också det politiska våldet med just högern. Men på senare tid har ett nytt mönster med våld mot konservativa mål börjat skönjas.
Härom veckan dödades två barn och 17 andra skadades efter en masskjutning på en katolsk skola i Minneapolis. Skytten, som tog sitt eget liv, var en transkvinna som bland annat hade en regnbågsflagga och texten ”Döda Trump” vapnet. Våren 2023 dödades också sex personer vid en liknande attack mot en kristen skola i Nashville. Gärningsmannen Aiden Hale hade bytt kön till man och efterlämnade ett manifest som uttryckte ett djupt hat mot konservativa värderingar. De två mordförsöken mot Donald Trump under valkampanjen förra året hamnar också på listan över politiskt motiverat våld.
Att sociala medier bidrar till den stora polariseringen, har blivit tydligt under det senaste dygnet. Nätet har flödat över av skärmdumpar och klipp med vad som förefaller vara vanliga studenter som uttrycker både glädje och lättnad över Charlie Kirks död. Högern anklagar vänsteranhängarna för att sakna empati och hävdar att det ligger i vänsterns natur att hylla våld riktat mot politiska motståndare. Fast det är oklart hur representativt detta är. Forskning från bland annat Berkeley-universitet visar att såväl höger- som vänsterväljare i USA i ökande grad anser att det är ”acceptabelt” att deras politiska motståndare ”får vad de förtjänar”. Samtidigt har lejonparten av de dödligt våldsamma attacker som har ett dokumenterat ideologiskt motiv, enligt Reuters, begåtts av högerextrema gärningspersoner: 13 av 14 fall sedan 2021. Oavsett vem som har står för ökningen av det politiska våldet så menar politiker i båda lägren att utvecklingen är en tickande bomb. Demokratiska toppolitiker som Joe Biden, Barack Obama och Alexandra Ocasio Cortez var snabbt ute och fördömde mordet på Charlie Kirk.
Enligt statsvetarna accelererade polariseringen i USA efter valet 2016. Kombinationen av sociala medier, desinformationskampanjer och politiskt färgade tv-nyheter är alla komponenter som har bidragit till att retoriken har blivit oförsonligare. En meningsmotståndare blir automatiskt en fiende och politiska strider avgörs inte längre i debatter utan med cancelleringar, förakt, hat, hot och – som nu – med vapen.
Vi vet ännu inte vem som mördade Charlie Kirk eller varför (när detta skrivs har en 22-årig man från Utah just gripits som misstänkt). Men om det visar sig att dådet var vänsterpolitiskt motiverat, så kan det markera början på ett nytt skede i amerikansk historia, där mordattentat också utförs av en radikal vänster.
***
Läs även: Politiska mord inte höger eller vänster
Läs även: Charlie Kirk fick sista ordet
