EU betalade aktivister för att stödja EU:s klimatagenda
EU-kommissionen har i hemlighet betalat skattepengar till miljöorganisationer för att säkra stöd för Bryssels egen gröna politik.
EU-kommissionen har i hemlighet betalat skattepengar till miljöorganisationer för att säkra stöd för Bryssels egen gröna politik.
I en serie grävande artiklar avslöjar den tyska tidningen Die Welt att skattefinansierade EU-bidrag till ett antal fristående miljöorganisationer har kommit med särskilda, politiskt motiverade villkor. Kommissionen har gjort upp med delar av miljörörelsen om att inte bara påverka parlamentariker utan även driva rättsprocesser mot företag i syfte att bygga upp politiskt och folkligt stöd för EU:s klimatplan, Den gröna given. Enskilda organisationer har fått upp till 7 miljoner kronor för detta.
Enligt Die Welts gräv slöts de hemliga överenskommelserna i december 2022, och pengarna betalades ut året efter. Avtalen är överraskande specifika. Kommissionens tjänstemän beskriver precis vad de förväntar sig att aktivisterna ska åstadkomma i utbyte mot det monetära stödet, som ett visst antal inlägg i sociala medier eller ett visst antal mejl till och möten med EU-parlamentariker.
Londonbaserade ClientEarth fick motsvarande cirka 3,5 miljoner kronor i bidrag mot att organisationen driver på utfasningen av kolkraft i Tyskland och samordnar sig med protestgrupper, likt den som i september 2022 kedjade fast sig vid kolkraftverket Jänschwalde i östra Tyskland. Organisationen åtog sig detta och lovade även att överklaga myndighetsbeslut om utsläpp för att "öka den finansiella och juridiska risken för ägande och drift av kolkraftverken". De hemliga uppgörelserna innebär aktiv påverkan på medlemsländernas nationella klimatpolitik, skriver Die Welt. Tyskland beslutade för några år sedan att fasa ut kolkraften till år 2038. Det är alldeles för sent för att klara 1,5-gradersmålet, tycker kommissionen. "Vi planerar att fortsätta vårt arbete för att bekämpa kolkraft i Tyskland, för att tidigarelägga landets utträde ur kolkraften", står det i avtalet med ClientEarth.
Jordens vänner, en organisation med huvudkontor i Nederländerna, fick finansiellt stöd från kommissionen för att försöka torpedera frihandelsavtalet mellan EU och det sydamerikanska Mercosur-blocket. Ironin är att tjänstemän i ett annat direktorat av samma EU-kommission samtidigt kämpar för att få igenom frihandelsavtalet. Miljörörelsen är emot ett avtal med Mercosur eftersom den anser att sydamerikanernas dåliga klimatarbete skulle vattna ur Europas framsteg.
Kommissionen förnekar hemlighetsmakeri, men Die Welt säger sig ha fått tillgång till avtalen endast med hjälp av källor som utlovats anonymitet. Dokumenten har inte kunnat kopieras eller vidarebefordras, eftersom de varit märkta så att det framgår vilka ip-adresser som öppnat dem.
EU-kommissionen har två maktfunktioner: att lägga fram lagförslag i EU och se till att de gemensamma lagarna följs. Men mellansteget, själva klubbandet av lagarna, ligger i händerna på medlemsstaternas regeringar och ledamöterna i EU-parlamentet.
Att organisationer och företag bedriver lobbyverksamhet i Bryssel är varken nytt eller konstigt, men med de hemliga avtalen försöker själva kolossen i Berlaymontbyggnaden via offentliga medel få större kontroll över processen från förslag till verkställighet. Agerandet innebär att maktdelningen bryts, eftersom det verkställande organet försöker påverka det lagstiftande. "Det verkar som om EU-kommissionen finansierar sin egen lobbyverksamhet", skriver Die Welt.
EU:s revisionsrätt och EU-parlamentet publicerade 2023 och 2024 rapporter som kritiserade att fristående organisationer inom EU-apparaten inte tydligt redovisar hur de finansieras eller vart deras pengar går. En del EU-parlamentariker, framför allt från höger, har länge anklagat kommissionen för att använda skattepengar till att backa upp sin agenda, ofta genom "skugglobbyism", där kommissionen påverkar makthavare genom att samordnaa påtryckningar från företag eller organisationer.
Den nederländska EPP-ledamoten Esther de Lange hävdade 2023 att ledamöter fått instruktioner om vad de skulle säga och vilken typ av mejl de skulle skicka inför ett beslut om en ny lag om naturskydd. Kommissionen förnekar anklagelserna om hemlig styrning men medger enligt Die Welt att det förekommit fel när bidrag beviljats.
ClientEarth tillbakavisar tidningens beskrivning av avtalen och hävdar bestämt att organisationen inte tar några instruktioner från kommissionen. Politiker i gröna partier som Die Welt talat med försvarar kommissionens villkorade stöd till miljöorganisationer med argumentet att industrin har betydligt större resurser att lobba för sina intressen.
Det är sedan länge etablerat – och reglerat – att diverse särintressen bedriver lobbyverksamhet i Bryssel. Miljölobbyn, numera närmast liktydig med klimatlobbyn, har vuxit i betydelse sedan 1990-talet då EU-byråkraterna ville hitta ett sätt att bemöta den växande kritiken mot EU som ett elitprojekt. Motdraget blev att etablera en medborgerlig dialog med fristående organisationer – med utgångspunkten att denna samverkan var liktydig med folklig förankring. Enligt en rapport från brittiska tankesmedjan Institute of Economic Affairs var dock många av de organisationer som knöts till EU-systemet handplockade av kommissionen. Relationen mellan Bryssel och de fristående organisationerna blev efter hand symbiotisk. I många fall består 30–40 procent av organisationernas finansiering av EU-bidrag.
***
I en serie grävande artiklar avslöjar den tyska tidningen Die Welt att skattefinansierade EU-bidrag till ett antal fristående miljöorganisationer har kommit med särskilda, politiskt motiverade villkor. Kommissionen har gjort upp med delar av miljörörelsen om att inte bara påverka parlamentariker utan även driva rättsprocesser mot företag i syfte att bygga upp politiskt och folkligt stöd för EU:s klimatplan, Den gröna given. Enskilda organisationer har fått upp till 7 miljoner kronor för detta.
Enligt Die Welts gräv slöts de hemliga överenskommelserna i december 2022, och pengarna betalades ut året efter. Avtalen är överraskande specifika. Kommissionens tjänstemän beskriver precis vad de förväntar sig att aktivisterna ska åstadkomma i utbyte mot det monetära stödet, som ett visst antal inlägg i sociala medier eller ett visst antal mejl till och möten med EU-parlamentariker.
Londonbaserade ClientEarth fick motsvarande cirka 3,5 miljoner kronor i bidrag mot att organisationen driver på utfasningen av kolkraft i Tyskland och samordnar sig med protestgrupper, likt den som i september 2022 kedjade fast sig vid kolkraftverket Jänschwalde i östra Tyskland. Organisationen åtog sig detta och lovade även att överklaga myndighetsbeslut om utsläpp för att ”öka den finansiella och juridiska risken för ägande och drift av kolkraftverken”. De hemliga uppgörelserna innebär aktiv påverkan på medlemsländernas nationella klimatpolitik, skriver Die Welt. Tyskland beslutade för några år sedan att fasa ut kolkraften till år 2038. Det är alldeles för sent för att klara 1,5-gradersmålet, tycker kommissionen. ”Vi planerar att fortsätta vårt arbete för att bekämpa kolkraft i Tyskland, för att tidigarelägga landets utträde ur kolkraften”, står det i avtalet med ClientEarth.
Jordens vänner, en organisation med huvudkontor i Nederländerna, fick finansiellt stöd från kommissionen för att försöka torpedera frihandelsavtalet mellan EU och det sydamerikanska Mercosur-blocket. Ironin är att tjänstemän i ett annat direktorat av samma EU-kommission samtidigt kämpar för att få igenom frihandelsavtalet. Miljörörelsen är emot ett avtal med Mercosur eftersom den anser att sydamerikanernas dåliga klimatarbete skulle vattna ur Europas framsteg.
Kommissionen förnekar hemlighetsmakeri, men Die Welt säger sig ha fått tillgång till avtalen endast med hjälp av källor som utlovats anonymitet. Dokumenten har inte kunnat kopieras eller vidarebefordras, eftersom de varit märkta så att det framgår vilka ip-adresser som öppnat dem.
EU-kommissionen har två maktfunktioner: att lägga fram lagförslag i EU och se till att de gemensamma lagarna följs. Men mellansteget, själva klubbandet av lagarna, ligger i händerna på medlemsstaternas regeringar och ledamöterna i EU-parlamentet.
Att organisationer och företag bedriver lobbyverksamhet i Bryssel är varken nytt eller konstigt, men med de hemliga avtalen försöker själva kolossen i Berlaymontbyggnaden via offentliga medel få större kontroll över processen från förslag till verkställighet. Agerandet innebär att maktdelningen bryts, eftersom det verkställande organet försöker påverka det lagstiftande. ”Det verkar som om EU-kommissionen finansierar sin egen lobbyverksamhet”, skriver Die Welt.
EU:s revisionsrätt och EU-parlamentet publicerade 2023 och 2024 rapporter som kritiserade att fristående organisationer inom EU-apparaten inte tydligt redovisar hur de finansieras eller vart deras pengar går. En del EU-parlamentariker, framför allt från höger, har länge anklagat kommissionen för att använda skattepengar till att backa upp sin agenda, ofta genom ”skugglobbyism”, där kommissionen påverkar makthavare genom att samordnaa påtryckningar från företag eller organisationer.
Den nederländska EPP-ledamoten Esther de Lange hävdade 2023 att ledamöter fått instruktioner om vad de skulle säga och vilken typ av mejl de skulle skicka inför ett beslut om en ny lag om naturskydd. Kommissionen förnekar anklagelserna om hemlig styrning men medger enligt Die Welt att det förekommit fel när bidrag beviljats.
ClientEarth tillbakavisar tidningens beskrivning av avtalen och hävdar bestämt att organisationen inte tar några instruktioner från kommissionen. Politiker i gröna partier som Die Welt talat med försvarar kommissionens villkorade stöd till miljöorganisationer med argumentet att industrin har betydligt större resurser att lobba för sina intressen.
Det är sedan länge etablerat – och reglerat – att diverse särintressen bedriver lobbyverksamhet i Bryssel. Miljölobbyn, numera närmast liktydig med klimatlobbyn, har vuxit i betydelse sedan 1990-talet då EU-byråkraterna ville hitta ett sätt att bemöta den växande kritiken mot EU som ett elitprojekt. Motdraget blev att etablera en medborgerlig dialog med fristående organisationer – med utgångspunkten att denna samverkan var liktydig med folklig förankring. Enligt en rapport från brittiska tankesmedjan Institute of Economic Affairs var dock många av de organisationer som knöts till EU-systemet handplockade av kommissionen. Relationen mellan Bryssel och de fristående organisationerna blev efter hand symbiotisk. I många fall består 30–40 procent av organisationernas finansiering av EU-bidrag.
***