Här är fackens två livlinor för att inte ”nya las” ska träda i kraft

Text:

Bild: TT

När las-utredningen i dag presenterade sitt förslag lät reaktionerna inte vänta på sig.

”Förslaget river fullständigt ner den balans och det välfungerande partssamarbete som nu råder på arbetsmarknaden. Det kommer leda till tysta och rädda arbetsplatser”, skrev Saco-ordföranden Göran Arrius på Twitter.

Martin Linder, som leder det största fackförbundet Unionen, skrev:

”Att lagstifta om kompetensutveckling över huvudet på parterna leder möjligtvis till fler tvister och skadestånd, men knappast till så mycket mer kompetensutveckling. Det är ett stort problem med den statliga utredningen - för begränsad, ganska irrelevant, adresserar fel frågor”, skrev Martin Linder.

LÄS OCKSÅ: Hon föreslås bli nästa LO-ordförande: »Inget lätt beslut«

Så var vad det egentligen utredningen föreslog.

Här är förslagen i kortform:

  • Undantagen i turordningsreglerna utökas till fem arbetstagare för alla arbetsgivare, oavsett storlek. I dag får arbetsgivare med högst tio arbetstagare vid uppsägning på grund av arbetsbrist undanta högst två anställda från turordningen.
  • Fackens möjlighet att inom ett avtalsområde begära samma turordning vid flera driftsenheter tas bort.
  • Arbetsgivarna ska i LAS bli skyldiga ”att i skälig utsträckning erbjuda sina arbetstagare kompetensutveckling”. Det ska omfatta de som har minst sex månaders sammanlagd anställning, oavsett om de har fast eller tidsbegränsad anställning.
  • Om det handlar om en arbetsgivare med ett litet antal anställda ska beaktas att kompetensutvecklingen inte ”blir betungande för verksamheten”. Arbetsgivare som inte uppfyller kraven på kompetensutveckling får betala skadestånd till den anställde, normalt motsvarande två månadslöner.
  • I dag fortsätter anställningen om den anställde eller facket yrkat på att den ska ogiltigförklaras. Utredningen vill ta bort det, för att det ska gällas ska krävas att en domstol fastställer att det inte har förelegat saklig grund för uppsägningen. Om arbetsgivaren har högst 15 anställda ska en ogiltigförklaring inte kunna ske. Undantaget är sådant som berör diskrimineringslagen, lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och andra arbetsrättsliga ledighetslagar.
  • Utredningen vill ha ett stärkt skydd för de som har allmän visstidsanställning. De anställda ska ha företrädesrätt till fortsatt jobb om den pågått i mer än nio månader under en treårsperiod, i stället för tolv månader inom samma period enligt dagens regler.

Men så finns också den där livlinan, facken och arbetsgivarsidan har ”möjligt att avvika från regleringen genom kollektivavtal som har slutits på viss nivå”. Alltså – om de kan komma överens vid förhandlingsbordet är utredningens förslag överspelad. Samma sak sägs också i Januariavtalet mellan regeringen och L och C.

I augusti ska parterna på den privata sidan sätta sig vid förhandlingsbordet igen. Den offentliga sidan har redan kommit fram till en lösning där de saker som utredningen vill reglera är lösta i avtal mellan SKR och de offentliganställda facken i kommuner och regioner.

Plus att den privata sidan slipper förhandla under galgen. Utredaren Gudmund Toijer föreslår att de nya reglerna genomförs först vid årsskiftet 2021–2022. Inte som tidigare sagts vid årsskiftet 2020–2021.

Dessutom har arbetsmarknadsminister Eva Nordmark förklarat att förslaget har ”en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel”, samt att direktiven som givits inte har följts.

Lägg till det att Januariavtalet och utredningen tillkom under högkonjunktur, fjärran från den coronakris vi upplever i dag. Men hundratusentals arbetslösa och permitterade är läget ett annat.

Den ursprungliga LAS, Lagen om anställningsskydd, infördes 1974 och var en av de så kallade Åmanlagarna. Utredaren Valter Åman, hade en karriär som LO-ombudsman bakom sig och blev TCO:s direktör 1945–1960. Hans ursprungliga förslag till LAS väckte till att börja med starka invändningar från LO. LO-ordföranden fram till 1973, Arne Geijer, menade att politiken inte skulle lägga sig i. Saltsjöbadsavtalet från 1938 mellan arbetsmarknadens parter var heligt, men han och LO gav med sig till slut. Åman, och tjänstemännen i TCO, liksom dåvarande Folkpartiet tryckte på.

Men Geijers grundinställning var länge: Det här var frågor som skulle lösas i förhandlingar.

Så blir det kanske också i vår tid, en omvänd utgång av arbetsrättsfrågan jämfört med 70-talet.

LÄS OCKSÅ: Sjöstedt hotar fälla regeringen om LAS-förslag går igenom