Hård RR-kritik mot Migrationsverket om uppehållstillstånd

Riksrevisionen riktar hård kritik mot Migrationsverket för undermålig hantering av uppehållstillstånd. Dessutom kan en halv miljard kronor ha betalats ut felaktigt.

Text:

Bild: TT

Migrationsverket uppvisar stora brister i utredningarna om uppehållstillstånd, enligt en granskning som Riksrevisionen (RR) släppte i dag. Enligt granskningen fanns 13 000 fall enbart under år 2020 där det finns starka skäl att utreda om personen verkligen lever upp till villkoren för sitt uppehållstillstånd. Det framgår också att det finns tusentals ärenden där återkallande av uppehållstillstånd inte har skett, trots att Migrationsverket har bedömt att personen inte längre får vistas i Sverige.

Gällande arbetstillstånd skriver RRV att var tionde person som fick ett sådant saknade registrerad arbetsinkomst. Och nästan en fjärdedel av dem som fick uppehållstillstånd för studier saknade registeruppgifter om att sådana bedrivits i Sverige.

Ett annat område med brister var återkallandet av uppehållstillståndet för dem som flyttar från Sverige. Granskningen visade att 9 000 personer hade kvar sitt permanenta uppehållstillstånd, trots att de flyttat härifrån.

RRV konstaterar också att stat och kommun gjorde felaktiga utbetalningar på uppemot en halv miljard kronor under perioden 2013-2020, på grund av den dåliga hanteringen av uppehållstillstånden. ”Utbetalningarna har dels gått till personer vars uppehållstillstånd har återkallats, dels till personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats”, skriver Riksrevisionen.

– Bristerna leder till effektivitetsproblem och beror bland annat på att regeringen och Migrationsverket inte har prioriterat detta tillräckligt. Det rimmar dåligt med myndighetens lagreglerade uppdrag, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Riksrevisionen kritiserar Migrationsverket för att detta inte har tagit fram någon samlad process för att initiera, utreda och besluta om ärenden om återkallelse. Men riksrevisorerna pekar också på att detta förstärks av att många myndigheter som har information som Migrationsverket behöver för att initiera och utreda återkallelser, inte får lämna över den till Migrationsverket på grund av lagstiftningen.

”Till exempel kan Skatteverket folkbokföra personer med uppgifter som strider mot villkoren för deras uppehållstillstånd, utan att myndigheten får underrätta Migrationsverket om detta. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten kan registrera en person som utflyttad från Sverige utan att de får underrätta Migrationsverket”, heter det i rapporten.

RRV uppmanar regeringen att överväga att göra det obligatoriskt för myndigheter att utbyta information som är relevant för beslut om återkallelse av uppehållstillstånd.

I granskningar av Migrationsverket som Fokus gjorde i våras framkom bland annat att myndigheten själv hade noterat att stor mängd av tillstånden i så kallade anknytningsärenden (anhöriginvandring i dagligt tal) byggde på felaktiga beslutsunderlag. I kategorin "nyetablerade relationer", som innebär att en person i Sverige inleder en relation med en person i ett annat land, är 28 procent av beslutsgångarna i de beviljade ärendena "uppenbart felaktiga". I ytterligare 10 procent av fallen är det "oklart om utgången är rätt".

Fokus skrev också att en internutredning visade att hälften av Migrationsverkets beslut kan ha fattats baserade på otillräckliga utredningar, samt att den rättsliga kvaliteten var undermålig. Dessutom framkom att uppemot 40 procent av besluten inte gick att begripa.

***