Intern storm på SVT efter Fokus avslöjande
Flera medarbetare riktar kritik mot hur inslag har producerats och hanterats. Kritiken gäller bland annat saklighet och vilka perspektiv som fått utrymme i rapporteringen.
I december förra året granskade Fokus SVT Sápmis rapportering om en skogsavverkning i Arjeplog i Norrbotten som fick avbrytas när aktivister hindrade skogsmaskinerna från att komma fram till platsen. I fyra reportage fick representanter för samebyn och miljöaktivisterna komma till tals – men skogsägarens perspektiv lyste med sin frånvaro.
Fokus kunde bland annat avslöja att skogsägaren i fråga är anställd som reporter på SVT Norrbotten, som delar lokaler med samiskspråkiga SVT Sápmi. Inslagen innehöll även felaktigheter om avverkningens storlek som inte rättades förrän efter flera veckor. Svenskspråkiga SVT Norrbotten återanvände sedan SVT Sápmis rapportering oförändrad.
Nu kan Fokus berätta att det publicistiska debaclet har utlöst en intern storm på SVT Norrbotten och att redaktionen har haft upprörda möten under våren. Flera medarbetare är kritiska både mot att SVT Norrbotten tog SVT Sápmis material rakt av, utan att någon egen bedömning gjordes av innehållet, och att SVT Sápmis rapportering var så ensidig. Vid ett av mötena var även Jane Andersson, som sitter i styrelsen för Journalistförbundets fackklubb på SVT centralt, närvarande som en sorts medlare.
Journalistförbundet: ”En känslig situation”
Jane Andersson vill inte låta sig intervjuas om händelserna utan hänvisar till att ”det är en känslig situation”, och då inte minst för skogsägaren som alltså också är SVT-anställd.
”Jag önskar att det inte var så men jag hoppas på din förståelse”, skriver Andersson i ett mejl till Fokus angående den uteblivna intervjun.
Personer som närvarade vid mötet beskriver dock hur Andersson riktade skarp kritik mot SVT Norrbottens ledning, och menade att det är bekymmersamt att den och personalen har så olika uppfattningar om publiceringen – och huruvida den når upp till SVT:s krav på saklighet och opartiskhet. Även SVT Sápmis redaktionschef Linda Hermansson deltog, men ställde sig oförstående till medarbetarnas kritik mot bristande allsidighet och saklighet.
På frågan vad Hermansson själv tyckte om Sápmis inslag svarade hon att hon visserligen inte tycker att den vore värd Stora journalistpriset, men att den ändå var anständig. Ledningens beslut efter det stormiga mötet blev också att inga förändringar i de redaktionella rutinerna behövs, vare sig på SVT Norrbotten eller SVT Sápmi.
Mats Olin, vd för Näringslivets medieinstitut, tycker att SVT Norrbottens publiceringar är märkligt hanterade ur ett utgivarperspektiv.
– I Fokus förra reportage sa Naess uttryckligen att de inblandade får höra av sig till SVT Sápmi om något blev fel i SVT Norrbottens rapportering. Men så kan man inte göra som ansvarig utgivare. Det är ungefär som att säga ”du får höra av dig till Al-Jazeera” om man återanvänder ett reportage av dem som visar sig innehålla felaktigheter, säger Olin.
”Framstår snarare som ’oansvarig utgivare'”
– Det här ensamansvaret är helt centralt, det är en av grundpelarna i grundlagen. Det finns inget sätt att komma runt det och hela vårt mediesystem vilar på det ansvaret. Men han menar uttryckligen att det inte är hans ansvar att det ska vara rätt. Han försöker komma undan ansvaret och därför måste hans roll ifrågasättas. Nu framstår han snarare som oansvarig utgivare.
Men Olin menar också att konflikten på SVT Norrbotten blottlägger grundläggande frågor om ansvar och opartiskhet inom public service, och att den pekar vidare på något som han uppfattar som systemfel inom public service.
– Vi har hanterat många fall där SVT, och även Sveriges Radio, har tummat på principen om opartiskhet. Enskilda journalister får ofta styra innehållet, inte bara utifrån sin egen kompetens, utan även sina egna värderingar.
När Olin och hans kollegor har framfört sådan kritik har det inte fallit i god jord hos mediecheferna på public service.
– De har slagit ifrån sig kritiken och hävdat att de har en journalistisk metod och ett system med redaktörer och ansvariga utgivare som garanterar opartiskhet. Men det här fallet visar ju att det systemet inte fungerar.
Olin nämner också några konkreta fall, med koppling till just minoritetsspråksredaktioner, där han menar att systembristerna har fått tydliga konsekvenser. Ett sådant rör Ebba Busch och Sveriges Radios utlandssändningar via Radio Sweden.
Redaktionschefer vill inte intervjuas
– Där översattes uttalanden på ett sätt som gav en helt annan innebörd än det som faktiskt sades. I en somalisk publicering framställdes det som att Busch hade anklagat polisen för att inte ha dödat tillräckligt många muslimer, säger Olin.
I själva verket rörde det sig om en formulering där Busch ifrågasatte varför det var poliser som hade skadats, och inte islamister och våldsamma upploppsdeltagare.
– Det här fick de kraftig kritik för och tvingades korrigera i efterhand. Men det visar att problemen inte är isolerade till ett enskilt fall eller en redaktion, utan att det finns brister i de redaktionella processerna även på andra håll inom public service, säger Olin.
Redaktionscheferna Kristofer Naess och Linda Hermansson har båda meddelat att de varken vill intervjuas eller svara på några skriftliga frågor från Fokus.
* * *
