Det går på tvärs mot vad den svenska regeringen och näringslivet vill.

– Det här är ett mer företagsvänligt och smart angreppssätt, säger EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra på en pressträff.

Trycket har varit hårt från länder som tycker att utsläppshandeln är en tung börda för deras företag och vill se uppluckringar. Sverige med flera länder anser tvärtom att ETS inte bör ändras. Även svenska företag, som ligger långt fram i omställningen och har investerat tungt, går på den linjen, liksom klimatorganisationer som pekar på värmeböljor och skogsbränder runt om i Europa.

Kimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) anser att förslagen går i helt fel riktning.

”Mitt i ett brinnande varmt Europa väljer kommissionen att fega ur och försvaga unionens kraftigaste verktyg för minskade utsläpp. Förslaget rubbar spelreglerna för alla företag som ligger i framkant och investerat i sitt klimatarbete. Regeringen kommer att kämpa med näbbar och klor, med svenskt näringsliv och industri i ryggen, mot denna uppluckring”, skriver hon i en kommentar.

”Fenomenalt verktyg”

Hoekstra framhåller att ETS är ”ett fenomenalt verktyg” som har lett till att utsläppen har halverats bland de sektorer som omfattas. Han hävdar att EU:s mål till 2040 – att utsläppen ska minska med 90 procent – även kan nås med förslagen.

ETS bygger på att företag betalar för varje ton koldioxid de släpper ut genom att köpa utsläppsrätter. För att få ned utsläppen minskas också antalet utsläppsrätter varje år, men nu drar kommissionen i bromsen och föreslår en lägre minskningstakt från 2031.

Tilldelningen villkoras

I dag delas utsläppsrätter ut gratis till viss tung industri, som möter hård konkurrens från länder utanför EU. Tanken har varit att gratisrätterna ska fasas ut helt till 2034. Nu behålls den fria tilldelningen, men villkoras med att företagen använder dem till klimatinvesteringar.

”100 procent måste investeras för att minska utsläppen i Europa, säger Hoekstra”.

Andra delar i förslaget är att medlemsländerna måste investera hälften av ETS-intäkterna i projekt som minskar koldioxidutsläppen, till exempel för elektrifiering. En nyhet är också att internationellt flyg kommer att inkluderas mer.

Revideringen av ETS-reglerna görs för att de nuvarande enbart gäller till 2030. Åsikterna går dock kraftigt isär mellan länder och politiska partier, så kampen om ETS kommer att fortsätta i förhandlingar i EU-parlamentet och EU:s ministerråd från hösten och framåt.

Maria Davidsson/TT

***

Fakta: Vad är ETS?

TT

ETS (Emissions Trading System) infördes 2005. Syftet är att sänka utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, så att EU:s klimatmål kan nås.

Principen bygger på att företag betalar för varje ton koldioxid de släpper ut, vilket blir ett incitament att minska utsläppen.

Det finns ett tak på antalet utsläppsrätter och detta tak minskas varje år.

Företag som behöver fler utsläppsrätter kan köpa av företag som får över, vilket gynnar företag som ställer om.

Vissa särskilt konkurrensutsatta sektorer får gratis utsläppsrätter.

Cirka 750 svenska anläggningar inom industri och energiproduktion, 36 sjöfartsoperatörer samt runt 10 luftfartygsoperatörer omfattas. Totalt ingår industri- och energiföretag som står för drygt 40 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i EU.

Källa: Energimyndigheten, Naturvårdsverket

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Därefter 169kr per månad

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill