Känslig spridning av uppgifter om patienter med prostatacancer

Text:

En kirurg hade missuppfattat journaluppgifter och trott att en prostatacancer satt på vänster sida. Den satt till höger. Vid operationen fick man därför inte bort hela tumören, samtidigt som man i onödan skadade patientens erektionsförmåga och kontinens. Sådana misstag är inte helt ovanliga i vården, enligt Per Henrik Vincent, civilingenjör och forskningskoordinator vid Karolinska universitetssjukhuset.

Med nuvarande journalsystem kan man inte alltid veta var tumören sitter, i och med att man inte har data visualiserade, så att man kan sammanställa dem i en bild. Journalsystemet riskerar därför att leda till en visklek, som kan leda till misstag.

Därför tar sjukvården hjälp av industrin.

Just nu pågår ett forskningsprojekt, MiProstate, vid Karolinska universitetssjukhuset (KU), som innebär att sjukhuset tillsammans med Philips skapar en mjukvara för att samla patientdata; ett visualiseringsverktyg, som med bättre precision visar var i prostatan tumören sitter, och ger överblick över patientens väg genom vården.

Allt började med att KU skulle upphandla om MR-utrustning (magnetisk resonans­tomografi) och krävde att den som vann upphandlingen skulle bedriva forskning och innovation tillsammans med sjukhuset. Elektronikföretaget Philips vann upphandlingen, och ska nu bidra med mjukvara i sjukhusets insamling av data från prostatacancerpatienter.

I detta nya system ska patientens berättelser samlas, även känsliga sådana.

– Har patienten talat om att han saknar förmågan att få erektion även före operation är den informationen otroligt viktig. Då kan man operera med större marginal, och vara säkrare på att få bort hela cancern, säger Per Henrik Vincent.

För att strukturera sådan information behöver sjukvården hjälp från kommersiella aktörer, menar han.

– Data är den nya kirurgiska kniven. I synergin mellan olika spelare når vi de värden som vi inte kan uppnå på var sitt håll. Sedan har vi kanske olika incitament att göra det, men det må vara hänt.

Datan som ska hanteras finns dels i journalsystemet, dels i register. Men patienterna kommer inte att tillfrågas om samtycke innan uppgifterna samlas in för projektet.

För lokala kvalitetsregister krävs att patienten informeras om vilka uppgifter som ska behandlas, och för vilket ändamål. Men enligt patientdatalagen krävs inte samtycke för kvalitetsarbete inom vården, uppger Lisa Gellerhed, jurist och dataskyddsombud på KU. Etikprövningsnämnden har i sin tur »godkänt forskningen«.

»Data är den nya
kirurgiska kniven.
«

Per Henrik Vincent forskningskoordinator vid Karolinska universitetssjukhuset.

Personal från Philips måste ha tillgång till mjukvaran för att kunna uppdatera den, men får bara hantera data enligt sjukhusets instruktioner. Och inga patientdata kommer att lämna sjukhuset, försäkrar Evelyn Malzani, kommunikationschef på Philips Sweden, i ett mejlsvar till Fokus.  Att störa patienten med frågor om samtycke kan rent av vara oetiskt, enligt Per Henrik Vincent.

– Fråga om samtycke i stil med det som Google och Facebook har, där bolagen efter ett ja-klick kan använda uppgifterna lite hur de vill, är sällan meningsfullt. Det är svårt för patienter att sätta sig in i vad det innebär, säger han, och tror att dataskyddsförordningen GDPR med det hot om vite den innebär om data sprids till obehöriga gör företagen försiktiga.

Ett syfte med projektet är även att sjukhuset lättare ska få tillgång till de egna data som samlas i de nationella kvalitetsregistren. Det kan handla om enkätsvar, där prostatapatienter skattar huruvida erektionsförmågan och urinkontinensen påverkats av operationen. Genom visualiseringsverktyget kan sjukhuset identifiera tumörfria patienter som inte upplever besvär efter behandling och i stället lägga tid på dem som behöver hjälp. För att även inkludera Prom-enkäten (en del av kvalitetsregistret) i visualiseringsverktyget krävs dock ett nytt etiskt tillstånd, tror Per Henrik Vincent.

Hur tjänar Philips på allt detta?

– Tillsammans bygger vi ett mer användbart instrument än de kan bygga själva, och som fler vårdgivare förhoppningsvis vill köpa.

Hur gagnar det patienterna?

– Förhoppningen är att vi förbättrar vårdresultat och jobbar mer kostnadseffektivt. Målet är att fler patienter ska bli av med sin cancer och minska biverkningar efter behandling.

Samarbetet mellan industri och sjukvård kring patientdata är ännu i sin linda. Men Fia Ewald, informationssäkerhetsexpert, ser problem.

– Det är svårt för patienter att överblicka hur uppgifter om dem själva hanteras om dessa lämnas vidare utan att de ens blir informerade, säger hon, och efterlyser en större äganderätt för individen till sin information.

I Sverige finns vårdinformation om hela befolkningen sedan ett sekel, vilket på många sätt är en begärlig tillgång.

– Vi borde ha en diskussion om hur detta kan hanteras mer affärsmässigt, med mer inflytande från patienter över hur information om dem själva ska användas, säger Fia Ewald.

Fokus har sökt energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) för en kommentar.

FAKTA Miljonbidrag till forskning

Karolinska universitetssjukhuset har fått drygt 8 miljoner kronor från EU:s ramprogram Horizon 2020 för att genomföra projektet Mi Prostate, som avslutas den sista februari år 2021. Företaget Philips har också fått bidrag av EU, och står för 50 procent i motfinansiering för sin del av arbetet.