Lugn bostadsmarknad – trots nya låneregler
Två månader senare har effekten uteblivit på bostadsmarknaden, visar statistik från SBAB och Booli.
Två månader senare har effekten uteblivit på bostadsmarknaden, visar statistik från SBAB och Booli.
Den 1 april trädde nya bolåneregler i kraft för den svenska bostadsmarknaden. Förändringen innebar dels att hushåll med lån som överstiger 4,5 årsinkomster slapp det skärpta kravet på att amortera ytterligare en procentenhet av lånet varje år (i tillägg till den amortering som krävs vid belåning över 50 procent av köpeskillingen). Dels att bolånetaket höjdes från 85 till 90 procent. Numera räcker det alltså att kunna betala 10 procent av bostaden med egna medel, jämfört med tidigare 15 procent.
Avsikten med ändringarna var att få fart på bostadsmarknaden och att underlätta för bland annat förstagångsköpare att komma in på bostadsmarknaden. Kritiker har dock varnat för att förändringarna i stället skulle leda till stigande bostadspriser och göra det ännu svårare för exempelvis unga köpare att vinna budgivningar.
Två månader efter regelförändringarna har effekten uteblivit. Statistik från SBAB och bostadssajten Booli visar att bostadspriserna steg med 1 procent i maj medan lägenhetspriserna stod stilla. Dessutom, när normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter har rensats bort, så ökade priserna med modesta 0,4 procent. SBAB:s chefsekonom Robert Boije ser den oroliga omvärldssituationen som en förklaring:
– Det som sker i omvärlden kan påverka bostadspriserna men det är svårt att veta, säger han, och syftar bland annat på osäkerheten kopplad till energikrisen i Mellanöstern.
Boije är inte förvånad över att bostadspriserna inte har skjutit iväg.
– Vår ingång var att det är ganska få som berörs av de här ändringarna, det vill säga slår i både bolånetaket respektive omfattas av det här utvidgade amorteringskravet. Vår bedömning har varit att det skulle ha en ganska liten betydelse för bostadspriserna.
Medan lägenhetspriserna stod stilla steg huspriserna med 1,4 procent i maj och med 0,5 procent rensat för säsongseffekter. Huspriserna ligger därmed 7 procent under toppnivån från våren 2022. Att priserna skulle stiga kraftigt under resterande 2026 ser Robert Boije som osannolikt. Olika ekonomiska stimulanser för hushållen som lanserats spelar mindre roll än hur omvärldssituationen utvecklar sig, bedömer han.
– Flera av de här stöden som matmoms och elstöd är ju tänkta att vara temporära även om vi nu får se om politikerna mäktar med att ta bort ändringarna när de väl införts. Jag tänker att när man köper en bostad så är det en långsiktig affär.