Nato försvaras lättare med Sverige

Natotoppmötet i Vilnius har godkänt försvarsalliansens nya regionala försvarsplaner. De är de mest omfattande och detaljerade planer alliansen haft sedan kalla kriget.

Planerna är hemliga.

– Vi bedömer att Östersjöområdet, men även Nordkalotten är strategiskt viktiga områden för Sverige och för Nato, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Natos högste militära befälhavare Christopher Cavoli har tagit fram de tre regionala planerna. En för norra Europa och Atlanten, en annan för centrala Europa från Baltikum till Alperna, och en tredje som täcker södra Europa, inklusive Medelhavet och Svarta havet.

Generalmajor Matthew Van Wagenen vid Natos militära högkvarter uppgav nyligen att Sverige kan integreras nästan omedelbart i planerna efter att inträdet skett.

Att Sverige blir en del av försvarsplanerna kommer att underlätta för Natos försvar av Nordkalotten, Finland och Baltikum.

Sverige har bland annat avancerade ubåtar, krigsfartyg och stridsflyg som blir tillgängliga för Nato.

– Vid sidan av det erbjuder Sverige Nato ett strategiskt och operativt djup, säger Jonson.

Det innebär att det blir lättare för Nato att försvara Finland och Baltikum, bland annat genom att förstärkningar kan baseras och transporteras genom Sverige.

Kan Sverige få vara med och försvara Baltikum?

– Det kan det definitivt bli tal om. Det handlar naturligtvis om hur Nato utvecklar sina regionala planer, säger Jonson.

Den svenska regeringen har erbjudit Nato att bidra med markstridskrafter till Natos multinationella stridsgrupper i de tre baltiska staterna, som finns på plats även i fredstid. De stridsgrupperna ska utökas från bataljonsstorlek till brigadstorlek.

Som Natomedlem är Sverige även redo att delta med Gripenplan i Natos luftpatrullering över Baltikum.

Nordkalotten är ett område som är strategiskt viktigt för Nato. Området norr om polcirkeln består av de nordligaste delarna av Norge, Sverige och Finland.

Ett svenskt Natomedlemskap innebär att de tre länderna kan fördjupa sitt samarbete för försvaret av Nordkalotten som redan inletts.

– Det är klart att det kommer att vara viktigt med koordinering av markstridskrafter i Nordkalotten, säger Jonson.

De nordiska försvarscheferna har till Nato framfört att de vill att de nordiska ländernas styrkor ska ledas från samma Natohögkvarter.

ÖB Micael Bydén uppgav i maj att det på sikt ser ut att bli så och att högkvarteret blir Norfolk i USA.

– Där är bedömningen just nu att det kommer att ta några år innan man har möjlighet att resurssätta fullt ut, framförallt för att kunna leda markstridsförband, säger Jonson.

Det skulle också kunna bli aktuellt att Nato vill upprätta ett regionalt högkvarter i Norden eller taktiska kommandon. Det skulle i så fall kunna hamna i Sverige.

– Om det finns intresse för det från Nato så utesluter jag naturligtvis inte detta, säger Jonson.

Försvarsminister Jonson bedömer att försvarssamverkan mellan de nordiska länderna blir än starkare än i dag, när Sverige är fullt ut integrerat i Nato.

Sverige håller på att bygga upp en Norrlandsbrigad som ska vara specialiserad för att strida i den subarktiska miljön. Liknande styrkor finns i Norge och Finland. Tillsammans kan de komma att utgöra en viktig del i försvaret av nordligaste Norden.

Norges statsminister gläds över att grannlandet snart kan vara med i Nato.

– Vi kommer att kunna räkna med stöd från Sverige i försvaret av Norge. Och Sverige kan räkna med stöd från Norge, säger Jonas Gahr Støre.

***

Läs även: Så kan försvaret av Nordkalotten bli en angelägenhet för Sverige

Läs även: Militäranalytikern: "Vi når Krim till sommaren"