Lars Ångström, kommunikatör för Baltic Marine Technical Investigation Group (BMTIG) som ligger bakom en ny film som hävdar att Estonia förliste efter en kollision med ett annat fartyg. Filmen presenterades på en presskonferens i Stockholm i dag.
Har ni bevis för era slutsatser?
Vår utredning visar att den energi som krävs för att orsaka de dokumenterade skadorna och hålen på Estonias styrbordssida, 140-180 mj, inte finns när hon slutligen, efter att först ha gått ned med aktern i botten, lägger sig på botten. Det krävs en högenergihändelse uppe på ytan, en kollision med en massa på 3.000-7.000 ton i en hastighet av 9-14 knop för att generera de skador som dokumenterats på styrbords sida.
Är teorin om krocken med en annan vattenfarkost den enda hypotes som är möjlig?
Utredningen prövar flera olika scenarios som kollision med visiret, med container, med mindre fartyg och med större fartyg. Endast kollision med större fartyg kan leverera den energi som är en förutsättning för skadorna.
Er slutsats är att hålen i fartygsskrovet INTE har uppkommit som en följd av bottenkontakt med sten. Håller den slutsatsen för en vetenskaplig prövning?
Detta är en vetenskapligt gjord utredning där samtliga slutsatser stöds av fysikaliska beräkningar. Modellerna är reproducerbara med givna parametrar och uppfyller kravet på transparens. Alla grunddata, beräkningar och matematiska formler är publicerade och utredningen är därmed reproducerbar.
Finns det risk för att den här förklaringen kommer att beskrivas som en ”konspirationsteori”?
Vi använder samma beräkningsmässiga värden som SSPA, VINNOVA, HSVA och JAIC och refererar samtidigt till den nya fotogrammetrin och bildmaterialet så det är tydligt att detta inte är någon teori utan en faktisk konsekvens av det nya kunskapsläget.
Ni har skickat ut rapporten till universitet i hela världen och säger att den uppfyller de vetenskapliga kraven på reproducerbarhet. Betyder det att ni räknar med att andra forskningsinstitut och utredare som en följd kommer att lägga fram egna rapporter om Estonias sjunkförlopp?
Nej. Syftet är att med den metodik och transparens vi arbetat med och redogör för så är det fullt möjligt för andra institutioner att reproducera resultaten och därmed kunna avföra ej underbyggda teorier om bottenkontakter eller JAICs bristfälligt belagda teori från 1997.
Filmen är effektiv och har en emotionell kraft i den rörliga grafiska gestaltningen av hur Estonia sjönk, så snabbt. Men er fysikaliska förklaring är komplicerad och inget som är lätt för lekmän att vare sig förstå, ställa sig bakom eller förkasta. Hur ser ni på det?
Tvärtom, den fysikaliska förklaringen är enkel. Tidigare gjorda utredningar kommer fram till samma värden i fråga om den energi som finns kvar för att orsaka skadorna vars omfattning man då inte kände till. Det som skiljer vår utredning från de tidigare är att vi utifrån fotogrammetri och filmmaterial haft möjligheten att beräkna hur stor energi som faktiskt erfordrats för skadornas uppkomst och som styrs av fysikens lagar.
Jag tror ändå att det är ganska lätt att genom våra animeringar förstå att all kraft mer eller mindre försvinner när Estonia slår i botten med aktern och att den långsamma sjunkningen ner på styrbordssidan inte räcker till för att orsaka skadorna. Men det är klart att det är mycket matematik och därför viktigt att professor emeritus Anders Ulfvarsson och Dr Roland Karlsson, före detta haveriutredare på SHK verifierar att alla uträkningarna är korrekta.
Vad önskar ni som upphovsmän till rapporten i ett nästa steg?
Att berörda myndigheter tillsätter en ny utredning för att klarlägga vad Estonia kolliderade med.
Fotnot: Baltic Marine Technical Investigation Group (BMTIG) består av Johan Ridderstolpe, rapportens huvudförfattare och tidigare chef för marinens konstruktionsavdelning, Försvarsmakten. Anders Ulfarsson, professor emeritus i marin konstruktionsteknik, Chalmers tekniska högskola: Roland Karlsson, flygkapten (pensionerad) och olycksutredare; Henrik Olsen, initiativtagare, och ansvarig för filmens animationer och Lars Ångström, före detta riksdagsledamot (MP).
