Ny strid om SVT:s och SR:s finansiering

I början av nittiotalet var tillståndet från staten att sända i marknätet räddningen för det då nystartade TV4 i konkurrensen med Sveriges Television.  År 2005 började det analoga marknätet avvecklas och idag, tjugo år senare, har även digitala marksändningar spelat ut sin roll för TV4:s del. Framtiden stavas TV4 Play, streaming, inte antenn-tv. SVT och Sveriges Radio tvingas dock vara kvar i marknätet hos statliga Teracom. Detta då public service-bolagen har ett beredskapsåtagande med kravet från staten att nå 99,8 procent av befolkningen med sina sändningar.

När TV4 i slutet av augusti meddelade att man drar ut mark-pluggen utlöste det en storm av kritik, både från SVT, SR och den politiska oppositionen. Budskapet var att Teracoms minskade intäkter skulle drabba SVT och SR och tvinga dessa till nedskärningar och uppsägningar. SR:s vd Cilla Benkö hävdade att även om ”svenska folket tror att de betalar för innehåll” så kommer pengarna att gå ”till distributionskostnader i ett statligt bolag.” 

”Det kommer att saknas ungefär 400 miljoner kronor om året. Det är som att i princip ta bort Ekot och fyra lokala kanaler. Det är kanske mellan 350 och 400 journalister som kommer att få gå under den här tillståndsperioden”, sa Benkö.

Hennes motsvarighet på SVT, Anne Lagercrantz, menade att ”flera hundra miljoner” får förlorade. ”Därför är det avgörande att regeringen skyndsamt presenterar en lösning. Notan kommer redan i januari, så nu är det bråttom”, sa hon i ett uttalande. I ett osignerat inlägg på SVT:s sajt gjorde SVT en vecka senare flera förtydliganden.  Kostnaderna preciserades till 192 miljoner för 2026. Ökningen berodde inte enbart på TV4:s uttåg utan på att ”att alla kommersiella bolag lämnat”. Betal-tv-bolaget Boxer försvann från marknätet redan i januari i år. SVT hade ”heller inte bett om mer pengar” från staten, även om det verkade så.”

Ett skäl bakom reträtten kan ha varit att TV4:s vd Mathias Berg avfärdade public service-chefernas siffror som ”helt felaktiga.” Även Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar kritiserade regeringen och ville veta hur man tänker ”säkra finansieringen” för SVT och SR. Redar krävde att kulturminister Parisa Liljestrand skulle infinna sig i kulturutskottet för utfrågning.

I grunden handlar den infekterade striden om hur en formulering i public service-utredningen ska tolkas. I betänkandet från i maj 2024 behandlas frågan om vad som händer om kommersiella aktörer lämnar marknätet. Beskedet är ”att detta bör ses som en extraordinär kostnad som inte bör ingå i medelsbeslutet för tillståndsperioden.” En av dem som skrev under på det utan att reservera sig var Lawen Redar.

Enligt regeringens proposition om public service som kom i maj 2025 kan bolagen tillgodogöra sig totalt 83 miljarder kronor under de åtta åren 2026-33. Beträffande marknätet ansluter man sig till utredningens formulering om att om att det kan uppstå en ”extraordinär kostnad.” I det avseendet råder det alltså politisk enighet. Som det är skrivet är partierna överens om att hantera frågan i särskild ordning. Däremot går uppfattningarna isär om tolkningen och vad det ska få för konsekvenser. I veckan var kulturminister Parisa Liljestrand på plats i kulturutskottet för att ge sin syn på saken. Hon sa att frågan för närvarande bereds i kulturdepartementet och lovande att återkomma med mer information längre fram.

Liljestrand hänvisade också till en utredning om distributionen av radio och tv ”i ett nytt medielandskap som regeringen tillsatte i augusti 2024”, några månader efter att public service-utredningen avslutades. I juli i år kom tilläggsdirektiv om att analysera Teracoms organisation och finansiering. Slutbetänkandet överlämnas först den 30 september nästa år, det vill säga efter nästa riksdagsval.

Oppositionen vill dock att frågan klaras ut långt innan dess, helst innan riksdagen ska ta ställning till den liggande public service-propositionen den 22 oktober, alltså om mindre än en månad.

-Vi är inte nöjda med kulturministerns svar. Vi skulle vilja veta vad som händer med marknätet innan beslutet om propositionen fattas. Det svårt att ta ställning åtta år framåt om man inte har alla kort på bordet, sa kulturutskottets ordförande Mats Berglund (MP) till Fokus efter utskottsmötet på tisdagen.

I budgetpropositionen för 2026 skriver regeringen ”att om färre programbolag sänder i marknätet kan det medföra ökade distributionskostnader för de kvarvarande programbolagen.” Hur det ska hanteras framgår dock inte.

-Vi menar att skrivningen om en extraordinär kostnad öppnar upp för extra finansiering, men där är vi inte överens. Kulturministern höll inte med om det, säger Mats Berglund.

Om riksdagen godkänner regeringens budget kommer public service att få totalt 9,7 miljarder i skattepengar nästa år: 5,7 miljarder till SVT, 3,5 miljarder till SR och 0,5 till Utbildningsradion. 

En nyhet i budgeten är att public service-avgiften, som alla över 18 år ska betala, sänks från 1 249 till 1155 kronor per år. Skälet är ett överskott med 4,3 miljarder på Riksgäldskontorets public service-konto. Enligt Kammarkollegiet, som förvaltar pengarna på kontot, uppgick räntan förra året till 145 miljoner. Pengarna får dock inte användas för att täcka ökade kostnader i public service-bolagen – om inte lagen ändras. Den tanken skulle politikerna kanske våga lufta.

***

Läs även: Går public service att rädda?

Läs även: Påhittad våldsvåg startade valrörelsen