SpaceX på väg mot börsen – med astronomisk värdering
Elon Musks rymdbolag väntas bli större än Tesla från start. Men intäkterna från rymdturism och måntransporter ligger långt fram i tiden.
Nu på fredag börsnoteras Elon Musks rymdbolag Space X. Snart följer AI-tjänsten Claudes ägare Antrophic och lite senare Open AI som har utvecklat ChatGPT. Värderingarna är astronomiska och väntas landa på totalt runt 40 000 miljarder kronor, varav 17 000 miljarder för Space X. Det är ungefär lika mycket som det sammanlagda värdet av alla bolag på Stockholmsbörsen eller tre gånger Sveriges BNP. Inte illa för ett företag med 23 000 anställda.
Introduktionstidpunkten är väl vald, då den sammanfaller med det sällsynta uppradandet av planeterna Jupiter, Venus och Merkurius på himlavalvet. Samt med den oblyga grundarens födelsedag. Koncernen består, vid sidan av rymdraketverksamheten, även av satellitkommunikationsbolaget Skylink, sociala medieplattformen X (tidigare Twitter) och AI-verksamheten Grok.
Space X blir därmed redan från start större än halvsyskonet Tesla som betingar ett värde på ”blott” 12 000 miljarder kronor. Dock har elbilstillverkarens aktie backat sedan toppnoteringen i slutet av förra året. Utvecklingen har stagnerat och försäljningen 2025 var lägre än 2023. Tesla värderas nu till 357 gånger sin årsvinst. Det är mellan 10 och 20 gånger så mycket som vinstmultipeln på de sex andra så kallade Magnificent Seven-bolagen: Alphabet, Amazon, Apple, Meta, Microsoft och Nvidia. Teslas skyhöga värdering bygger på tanken att bolaget inte längre är ett klassiskt bilföretag utan att det är framtidens förarlösa bilar, robotar och AI som ska generera vinsterna.
Ändå ter sig Teslas värdering mindre utmanande än den för Space X. I det senare fallet är det nämligen inte möjligt att räkna ut någon vinstmultipel alls, eftersom bolaget bara har gjort förluster. Om man ställer börsvärdet i förhållande till omsättningen i stället för vinsten värderas Space X till 94 gånger årsförsäljningen. För de 500 bolagen i det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 är genomsnittet tre. Under det första kvartalet i år accelererade dessutom Space X så kallade burn rate, alltså den takt som bolaget förbrukar pengar. Förlusten ökade till 4,3 miljarder dollar, jämfört med minus 0,5 miljarder dollar året före.
Men värdet av Space X bolag bygger förstås på att man vill och kan se möjligheterna framöver. Med företagsledningens ord ska man ”växla in sina visioner” mot framtida positiva kassaflöden från nya förväntat enorma marknader. Det handlar exempelvis om rymdturism, passagerar- och varutransporter till och från månen och Mars, energiproduktion, tillverkning på främmande himlakroppar och annat fantasieggande.
För de som fortfarande tyngs av den newtonska tyngdlagen och vissa kunskaper om den dubbla bokföringens begränsningar av möjligheterna att leverera vinster och positiva kassaflöden så blir det knepigare att få ihop kalkylen. Financial Times krönikör Ruchir Sharma påminde härom veckan om två ekonomer, Michal Kalecki och Jerome Levy, som under tidigt 1900-tal utvecklade den så kallade Kalecki-Levys vinstekvation. I grova drag säger den det självklara att den enes positiva kassaflöde måste matchas av någon annans negativa kassaflöde.
För de tre AI-jättar som nu går till börsen (Antrophic annonserade sina börsplaner förra veckan och Open AI i måndags) så bygger deras uppblåsta värden norr om 1000 miljarder dollar styck på att den övriga ekonomin har en tillräcklig betalningsförmåga för att bära upp de negativa kassaflöden som krävs för att hålla dem under armarna till de går med vinst (eller i konkurs).
Den minnesgode kommer säkert ihåg hysterin under it-bubblan runt millennieskiftet. Också den gången fick förlusttyngda bolag utomjordiska värderingar. En skillnad är att det då handlade om hundratals miljarder kronor. Nu pratar vi om tiotusentals miljarder.
***
Läs även: Välkommen till AI-bubblan
