Sverige på väg ur lågkonjunkturen – ekonomerna ser tydlig vändning

Nordeas chefekonom Annika Winsth träffar ständigt bankens företagskunder i olika sammanhang och frågar hur det går för dem. Vid en middag i Nordeas regi i förra veckan frågade hon hur många av de närvarande som planerade att anställa.

– 100 procent räckte upp handen, säger Winsth och förklarar att det har skett en tydlig förändring på senare tid, många företag har varit negativa länge.

– Nu har de alla svängt.

Om hon skulle lägga en tillväxtprognos i dag för innevarande år skulle den nog hamna nära 2 procent. 

– Och skulle man lägga en för 2026 kan det bli uppemot 3 procent.

Winsth har ofta påpekat att det är ovanligt att konjunkturstatistiken är bättre än vad hushåll och företag säger att de upplever, men att så har varit fallet under hösten. Den svenska ekonomin får nu också draghjälp av omvärlden.

– I USA är det mellanårsval nästa år och Trump kommer göra vad han kan för att hålla uppe tillväxten. Kina levererar sina 5 procent och Europa har fått mandat för att göra stora investeringar, så globalt är det bra förutsättningar för ett okej 2026.

Det är en efterlängtad ljusning inte minst för Sverige eftersom konjunkturen har varit svag här de senaste åren. När flera andra europeiska länder vände upp efter covidsmällen 2020 följde den svenska ekonomin inte med. Det har varken handlat om krisande banker eller brutala fastighetskrascher, snarare stiltje. Först pandemin och sedan Ukrainakriget direkt på det gav hög inflation, som satte punkt för sötebrödsdagarna då räntan vara noll och bostäder och andra tillgångar ständigt steg i pris. Räntehöjningarna, som inleddes i maj 2022, gjorde att svenskarna började hålla i plånboken. Konsumtionen stannade av, restauranger och detaljhandeln tappade kunder, bostadsmarknaden svalnade och byggnationen av nya bostäder rasade. Konkurserna ökade till rekordnivåer, liksom arbetslösheten. Sveriges reala BNP-tillväxt hamnade strax under noll 2023 och 1 procent påföljande år. Det räckte blott till 18:e plats i Europas tillväxtliga förra året, enligt The Economist.

– Så funkar svensk ekonomi. Vi får ofta större slag än omvärlden, säger Annika Winsth.

Hon syftar på de svenska hushålls höga skuldsättning och dessutom stora andel rörliga lån, som gör att svenskarna drabbas extra hårt vid räntehöjningar. Men nu svänger det alltså.

– Både hårddata och mjukdata bekräftar att vi är på väg åt rätt håll, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.

Med hårddata menar han den data som kommer från Statistiska Centralbyrån.

– Där ser vi att hjulen faktiskt börjar rulla åt rätt håll. Vi märker av en viss ökad konsumtion bland hushållen och vi ser att investeringarna ökar.

Den preliminära siffrorna för november som kom förra veckan visade också att inflationen var lägre än väntat på 2,3 procent. Mjuka data handlar om sentiment, en uppskattning av hur företag och hushåll känner inför framtiden.

– Även där ser vi en viss förbättring, säger Robert Bergqvist, men säger också att det låter deppigare än det brukar göra när ekonomin väl vänder uppåt. Annika Winsth tror att det beror på den ovanligt sega och långdragna lågkonjunkturen.

– Vi har marinerats i negativa nyheter så länge, att folk har glömt kolla i plånboken, säger hon.

Utöver den ljusnande statistiken trycker både Riksbanken och finansdepartementet på gasen, säger Robert Bergqvist. Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent jämfört med en ”normal” styrränta på 2,25 procent.  

– Vi ligger alltså en halv procentenhet under det som är en normal styrränta. Riksbanken kanske inte har foten jättehårt på gaspedalen, men man har lättat på bromsen.

Som grädde på konjunkturmoset kommer regeringens budget för 2026 som innehåller en hel del valfläsk. Satsningarna har uppskattats till cirka 80 miljarder kronor och inbegriper större jobbskatteavdrag, sänkt matmoms och energiskatt, höjda bostadsbidrag och sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Allt detta väntas bidra till att stimulera konsumtionen ytterligare.

– Det rullas ut ganska mycket pengar under nästa år med betydande skattesänkningar, så när man tittar in i 2026 finns det möjligheter till bättre ekonomiska utsikter, säger Robert Bergqvist.

En stor oro hos ekonomer är huruvida ökad konsumtion och stigande konjunktur också får effekt på arbetslösheten som ligger kring 9 procent, näst högst i EU. SCB:s senaste siffra för oktober visade inte på någon nedgång. En av de som varnat för att arbetslösheten har bitit sig fast är Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen. KI har jämfört utveckling de senaste åren med arbetslösheten under tidigare lågkonjunkturer. Under pandemin steg arbetslösheten med runt 2 procentenheter och med över 3 procent under finanskrisen för 17 år sedan. Men i båda dessa fall föll nivåerna tillbaka relativt snabbt. Den nuvarande lågkonjunkturen har varit mer utdragen och arbetslösheten har inte fallit tillbaka som tidigare. Enligt Kainelainen är det extra farligt om arbetslösheten varar länge.

– Om fler är utan jobb finns det risker för att arbetslösheten fastnar på högre nivåer, sa han till Ekot nykligen.

Fast det finns vissa ljuspunkter även här. Häromdagen rapporterade Ekot att bemanningsbranschen växer för första gången sedan sommaren 2023, enligt branschorganisationen Kompetensföretagen. Ökningen var liten, 1,1 procent, men kom efter åtta kvartal i rad med krympande omsättning. Även Akademikernas A-kassa ser tecken på ett ljusare 2026. Man följer utvecklingen månad för månad och ännu ej offentliggjorda siffror för november pekar på en nedgång i arbetslösheten bland medlemmarna, berättar Karl Erik Spörndly, statistikansvarig på Akademikernas A-kassa. Det är tredje månaden i rad.

– Vi brukar se en nedgång under hösten, så det går inte att säga säkert om det är ett trendbrott, men om man jämför med förra året så hade vi då, trots nedgången under hösten, en högre arbetslöshet i november än i januari. I år har vi lägre arbetslöshet i november än vi hade i början av året. 

På senare år har många oroat sig för att AI ersätter arbetstillfällen, även relativt kvalificerade sådana, men signalerna är långt ifrån entydiga. I november presenterade amerikanska Challenger, Gray & Christmas månatlig statistik över uppsägningar i USA. Robert Bergqvist på SEB följer utvecklingen noggrant eftersom USA ligger före Sverige i teknikutvecklingen och det som händer där når sannolikt hit längre fram. Rapporten rör oktober visade på rekordmånga uppsägningar och en av anledningarna sades vara AI, men i november föll uppsägningarna tillbaka igen. Några bevis för att jobben försvinner som en följd av det pågående tekniksprånget finns ännu inte. Höga arbetslöshetstal för unga är en annan faktor som skapat oro, där även unga med akademisk examen har haft svårt att få jobb.

– Det är inget samhällsproblem, de kommer att få jobb när konjunkturen vänder, säger Annika Winsth.

Orosmoln då? Saknas sådana? Nej, Tysklands och Frankrikes utomordentligt svaga tillväxt är exempel på sådana.

– Starka fack och svaga regeringar gör att man kanske inte vågar fatta de tuffa, men nödvändiga beslut som krävs för att få fart på tillväxten, säger Annika Winsth.

Och de stora statsskulderna i USA, Japan och flera europeiska länder bekymrar Robert Bergqvist.

– Många länder sitter på en extremt hög offentlig skuldsättning. Man leker med elden när man bara trycker ut en massa pengar. Risken är stor att man sätter en snöboll i rullning och hamnar i ett läge där man måste börja låna pengar för att betala räntor och amorteringar.

Han säger att den fulla effekten av de senaste årens ekonomiska experiment med låga räntor och kraftigt ökad penningmängd ännu inte står fullt klar.

– Jag har aldrig sett maken till ekonomisk politik, både finans och penningpolitik. Det saknar motstycke i historien, skulle jag säga.

***

Läs även: Ingen ände syns på lågkonjunkturen

Läs även: Skuldberget som hotar tillväxten